Att ta tag i deklarationen kan kännas extra tungt i år. Många bär med sig förlusttyngda aktieaffärer från fjolåret som ska redovisas men många sparare äger också aktier i bolag som har gjort nyemissioner och splitar, vilket kräver noggranna uträkningar vid deklarationen.
Skatteverket anordnar informationsträffar för dig som sålt aktier under 2008. Mycket av tiden kommer att läggas på att informera om hur man beräknar omkostnadsbeloppet på aktier.
För det är en hel del att tänka på, anser Chatarina Svedhult, skatteinformatör på Skatteverket.
"Det är massa olika saker som kan hända under innehavstiden som gör att värdet per aktie blir ett helt annat mot när man köpte det, och det är inte helt lätt att räkna ut det. Alltifrån att det kan bli nyemissioner, fondemissioner, splitar, inlösen, återköp och allt det här påverkar omkostnadsbeloppet", säger hon.
Omkostnadsbeloppet är summan av det genomsnittliga belopp som du sammanlagt har betalat för aktierna. Har man till exempel köpt aktier för 100 kronor styck och sedan köper ytterligare 100 aktier för 120 kronor, så får man räkna ut vad det genomsnittliga anskaffningsvärdet för aktien blir, vilket i det här förenklade exemplet skulle bli 110 kronor.
Äger man aktier i ett bolag där det har varit en nyemission får man inte missa att ta hänsyn till det i deklarationen, upplyser Chatarina Svedhult.
"Säg att du har två gamla aktier och för det får du en ny, då har du helt plötsligt tre aktier och då blir det ett nytt pris, visserligen får du betala för de nya aktierna men de är ju ofta under marknadsvärdet, så då sjunker alltså omkostnadspriset på aktien eftersom att du ska dela med det totala antalet aktier", säger hon.
Förluster på aktier får man kvitta mot vinster på andra marknadsnoterade värdepapper till 100 procent. Man räknar först ut hur mycket vinster och förluster man har på sina aktieaffärer och kvittar det sinsemellan. Har man sedan ändå kvar en förlust är den avdragsgillt till 70 procent.
"Det man kan göra om man har förluster som reducerats till 70 procent är att kvitta det mot inkomsträntor eller eventuellt andra vinster som till exempel uppkommit vid fastighetsförsäljning eller liknande. Har man däremot ingenting att kvitta sin förlust mot blir det en skattereduktion som får kvittas mot den skatt man betalar på sin tjänsteinkomst", säger Chatarina Svedhult.
I och med att det var så många händelser i flera bolag under fjolåret tror hon att många av ren okunskap riskerar att göra fel vid deklarationen, eftersom att många kanske räknar på inköpspriset och missar att ta hänsyn till alla de händelser som skett i bolaget.
Kullagerkoncernen SKF och lastbilstillverkaren Scania är några av de bolag som 2008 gjorde en split med obligatorisk inlösen, det innebär att aktien delas upp i två aktier. Efter spliten har man två aktier men bolaget köper tillbaka en av dessa och löser in den.
"Den här inlösen som sker mot en viss summa pengar räknas som en försäljning, så då har du sålt en aktie, och där tror jag mycket problem uppkommer. Säg att du hade 100 SKF-aktier vid årets ingång och då har du fortfarande 100 kvar vid årets slut, men samtidigt har du sålt 100 stycken och för det har du fått 5 kronor styck, så du har du ju fått 500 kronor. Jag kan förstå att folk tycker att det är lite konstigt, eftersom att man har samma antal aktier kvar vid årets slut som man hade vid årets ingång men det är ändå en försäljning", säger hon.
Om man nu bara har förluster på aktier hur gör man för att kvitta det mot inkomst av tjänst?
"Har du underskott av kapital har du rätt till en skattereduktion, du har rätt att minska skatten. Har du betalat skatt på din tjänsteinkomst då kvittar den här kapitalskattreduktionen den skatten. Och det görs automatiskt."
