.png)
Det är knappt man vet var man ska börja när decemberbörsen ska börja summeras. Det har ju varit en minst sagt händelserik månad där de negativa överraskningarna dominerat. Vår förhoppning om att avslutningen på året skulle ge lite börsrespit kom därmed verkligen på skam och det är bara att lägga sig platt inför detta faktum.
Vi varnade visserligen för riskerna men är ändå förvånande över att rörelserna, framför allt på den amerikanska börsen, blev så dramatiska. En förvåning som vi tror att vi delar med många andra.
Den amerikanska börsen var tidvis ner med cirka 15 procent under december men har delvis återhämtat sig efter julledigheten. Vi får se hur årets sista handelsdagar utvecklar sig men den amerikanska decembernedgången riskerar fortfarande att bli tvåsiffrig.
I Sverige låg börsnedgången på lite drygt 6 procent när ”julfriden” infann sig. Faktum är att ingen börs i utvecklade ekonomier (Developed Markets) orkar över nollstrecket under december.
Det är främst händelser kopplade till USA som bidragit till dramatiken men även utvecklingen i Europa har spelat in. Viktiga avgöranden har dessutom skjutits på framtiden.
I USA slog det överraskande snabbt om från hygglig konjunkturoptimism till ganska djup konjunkturpessimism när finansmarknadens aktörer på allvar började snegla mot vad som kunde komma att ske under 2019. Att pessimismen fick sådant genomslag är faktiskt förvånande sett till bland annat fortsatt stark arbetsmarknad och hyggliga konjunkturindikatorer.
De stora prognosmakarna ser heller ingen större svacka i den amerikanska konjunkturen framför sig. Nu har det dessutom visat sig att amerikanska hushåll shoppat loss rejält i julhandeln men vi får väl vänta in viktiga konjunkturindikatorer i början av januari innan något omdöme kring den kortsiktiga konjunkturutvecklingen kan ges.
Att den amerikanska centralbanken valde att höja räntan mitt under finansiell turbulens och konjunkturoro var heller inget besked som togs emot men någon entusiasm på finansmarknaderna.
Även det här var lite förvånande sett till att räntehöjningen var väntad och Fed-chefen Jerome Powell gav lugnande besked kring bland annat konjunkturen och dessutom sänkte ränteprognoserna.
Jerome Powell
Viktigast var kanske beskedet att neutral ränta nu närmar sig. Men tajmingen blev väl helt enkelt lite fel samtidigt som Powell inte riktigt åtnjuter samma förtroende på finansmarknaden som sina företrädare.
En som gick verkligen gick igång på räntehöjningen var president Trump med en rad twitter där han bland annat utnämnde Federal Reserve till det största hotet mot amerikansk ekonomi. Det togs bland annat som ett förtäckt hot om att sparka Powell.
Att Trump dessutom förlorat flera viktiga företrädare i administrationen bidrar dessutom till att hans förtroende i finansmarknadskollektivet naggats ytterligare i kanten och när han stängde delar av statsapparaten när han inte fick igenom pengar till muren mot Mexico var det nog en hel del som kastade in handduken.
Inte minst som demokraterna tar över representanthuset från årsskiftet, vilket kan komma att öka spänningarna i den amerikanska politiken.
Handelskriget med Kina går just nu på lite sparlåga, men enligt uppgift ska en amerikansk handelsdelegation till Kina under vecka 2 och det är givetvis ett positivt tecken.
Samtidigt uppges Donald Trump ligga nära nya handelsåtgärder denna gång riktade mot Huawei, så något vidare lugn ska man kanske inte räkna med i närtid. Att finansminister Mnuchin också riskerar att sitta löst med en lynnig Trump vid rodret bådar väl heller inte så gott.
I Europa är det mest Brexit och konjunkturen som stökar till det. Vi fick inget avgörande i Brexit-frågan i december utan en brittisk omröstning är nu framskjuten till mitten av januari.
Taktiken från Theresa May tycks vara att motståndare till det nuvarande avtalet ska börja vackla när datumet för en ”hård” Brexit, utan avtal med EU, närmar sig. Huruvida den här strategin går hem återstår att se.
Konjunkturen i EMU-området fortsätter dessutom att vara ett sorgebarn. Inköpschefsindexen för både industri- och tjänstesektor närmar sig nu den viktiga 50-nivån som, enligt tumregeln, markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång. Även hushållshumöret fortsätter att dämpas men ligger trots detta på hyggliga nivåer.
I Sverige ser det som helhet bättre ut men den svagare europakonjunkturen riskerar att sätta käppar i hjulet. För hushållen ser det lite ljusare ut och breda grupper kan räkna med högre inkomster under nästa år.
Däremot fortsätter hushållshumöret att dämpas och det kan spåras både till Riksbankens första räntehöjning på sex år, och den allt jämnt pågående krisen kring regeringsbildningen. Så någon lysande konjunkturutveckling kan vi inte räkna med under inledningen av nästa år.
Ska man försöka summera så kan det konstateras att mycket av det som bidrog till en stökig avslutning på 2018 finns kvar på agendan när vi går in i det nya året. Vi väljer därför, av försiktighetsskäl, att dra ner aktieandelen till 50 procent i vårt allokeringsförslag för januari 2019.
Svagare globala konjunktursignaler gör också att vi fortsätter att hålla oss bort från råvarumarknaden.
Det som ändå gnager oss allra mest är frågan om var kapitalet ska placerar för att ge hygglig avkastning under loppet av 2019?
Svaret borde vara aktiemarknaden och om den globala konjunkturen skulle visa tecken på att stabiliseras kan kapitalet snabbt återvända. Samtidigt måste dock även frågor som handelskrig, Brexit och det framtida samarbetet i den amerikanska politiken också närma sig en lösning.
Förhoppningsvis klarnar den bilden under inledningen av 2019 med fram till dess kan det löna sig att vara försiktig.
Vårt allokeringsförlag för januari blir därmed 50 procent aktier, 30 procent räntepapper eller kassa samt 20 procent i alternativa investeringar.
Januariutgåvan av Placeras Strategidokument
Sänker risken-men goda chanser till vändning 2019
Följ Placera på Facebook , LinkedIn, på Twitter och på YouTube.
