Måndagen är ett andningshål i rapportfloden innan det ymniga flödet tar fart igen. Bilden så här långt kan bäst beskrivas som spretig med dragning åt det positiva.

Många bolag har slagit vinstförväntningarna men har ändå fått se sin aktie backa. De cykliska bolagen har vittnat om fortsatt bra efterfrågan som helhet, men pekar samtidigt ut ett antal sektorer där det börjar vika nedåt. Och leveransstörningarna visar tecken på att lätta, men ersätts istället av problem med stora lager.

Totalt sett har ändå de storbolag som finns med i OMXS30 bjudit på mestadels positiva besked. Som tabellen nedan visar har 8 av de 13 rörelsedrivande bolag som hittills rapporterat slagit analytikernas vinstprognoser. I snitt har de slagit vinstprognoserna med 2 procent, men då drar H&M ned snittet ordentligt och exkluderar vi klädjätten är avvikelsen istället 5 procent.

De mest påtagliga vinstmissarna hittills är H&M och Ericsson vars rapporter utlöste rejäla kursfall medan Sandvik visade vägen för industribolagen med en stark rapport och stigande aktiekurs. Men kursreaktionerna har inte alltid gått hand i hand med resultatutvecklingen. Medicinteknikbolaget Getinge slog exempelvis prognoserna med råge men en försiktig guidning sänkte kursen.

I Telias och Volvos fall var vinsterna i linje med förväntan men skenande energikostnader för Telia och en svagare lastbilsmarginal hos Volvo fick placerarna att trycka på säljknappen. Investmentbolaget Kinnevik åkte också på en ordentlig propp efter att ha skrivit ned värdet på flera portföljbolag i sin rapport.

Drygt hälften av OMXS30-bolagen står på tur att rapportera kommande veckor och ännu fler av de mindre bolagen så mycket kan förändras. Några intressanta rapporttrender som redan syns har vi summerat nedan.  

Nya besparingsprogram

Personalanpassningar sker kontinuerligt i de stora globala bolagen men ibland påkallar svaga resultat eller betydande förändringar i marknaden att större grepp tas och det ser vi flera prov på nu.

H&M flaggade för att man planerar att sänka kostnaderna med 2 miljarder kronor och efter det har även ett stort varsel kopplat till det svenska butiksnätet lämnats in. Ericsson går inte in på detaljer men vd Börje Ekholms budskap var tydligt när han skrev att ”vi kommer att kapa kostnader för att säkerställa att målet nås”, med adress till rörelsemarginalmålet på 15-18 procent.

Husqvarna är ett annat exempel. I deras fall handlar programmet om att accelerera skiftet från bensin- till batteridrivna produkter. I åtgärdsbatteriet finns engångskostnader på 2 miljarder, 1000 färre tjänster och besparingar på 800 miljoner när programmet får full effekt 2025.

Energismällar

Telenors elkostnadsvarning häromveckan var befogad. Både Tele2 och Telia lyfter upp motvinden från högre energikostnader och Telia konkretiserar det genom att skruva upp sin prognos för energikostnadsökningen i år från 300 till 900 miljoner kronor och sänker även årets vinstprognos.

De stora industribolagen är generellt sett mer vana att hantera frågan och där har effekterna inte skrämt. Volvo pekade dock på att man har behövt stödja underleverantörer som pressas av elpriserna, med marginalpress i den egna verksamheten som följd. När fler mindre bolag rapporterar kommande veckor får vi sannolikt se fler energiförlorare.

Samtidigt finns relativa vinnare. Skogsbolaget Holmens affärsområde Energi krossade förhandstipsen och visar en flerfaldigad vinst. Tack vare stark försörjning av egen ved och energi har vi kunnat upprätthålla kvartalets resultat på en mycket hög nivå, konstaterade Holmenchefen Henrik Sjölund.

Osäkra tillgångsvärden

Norska fastighetsjätten Entra justerade ned värdena på sina fastigheter med 5 procent och motiverar det med justerade avkastningskrav. De svenska fastighetsbolagen har varit mer sparsamma med att skriva ned värdena. Hittills.

Tillgångsvärden som behöver anpassas till en ny verklighet är en realitet även hos bolagsägare som Kinnevik. Största nedskrivningarna gjordes i matleveransbolagen Mathem och Oda där Kinnevik pekar på dels avtagande tillväxt, dels lägre värderingar på noterade jämförelsebolag.

I veckan väntar en uppsjö fastighetsrapporter och när SBB kommer på torsdag lär 250 000 aktieägare sitta på nålar.

Stabila krediter

Stigande räntor är mumma för bankerna som får bättre marginal på den traditionella ut- och inlåningsverksamheten i form av ett bättre räntenetto. Kombinationen högre räntor och sämre konjunktur ökar samtidigt risken för att fler kunder inte kan fullfölja sina åtaganden, men så här långt är kreditförluster en ickefråga.

Handelsbanken gjorde exempelvis kreditåtervinningar på 69 Mkr mot väntade förluster på 247 Mkr och även kollegan i Norge, DNB, rapporterade återvinningar istället för de väntade förlusterna. Nordea å sin sida hade visserligen en del förluster, men de var lägre än väntat.

På onsdag visar SEB sina siffror och på torsdag är det Swedbanks tur.

Konjunkturen håller emot

I jämförelse med makrostatistiken har de cykliska bolagens efterfrågebild varit överraskande positiv. Sandviks försäljning av vändskär har taktat på stabilt in i oktober, Volvos orderingång på lastbilar var ett positivt utropstecken och även prognoserna för 2023 ingav hopp. Även Atlas Copco slog förväntningarna på orderingången tydligt.

Samtidigt syns nu en del fickor där tillväxten bromsar in tydligt. Atlas noterar svagare efterfrågan på vakuumpumpar från halvledarsegmentet, Sandvik och Volvo ser att infrastrukturkunder blivit mer försiktiga i Europa och samlingssegmentet Allmän Industri läggs också i den svagare kategorin.

Välfyllda orderböcker, positiva valutabidrag och en lättnad i leveransstörningarna talar trots det för att även fjärde kvartalet kommer att se bra ut för många industribolag, vilket i sin tur talar för att analytikerna inte behöver ta ned helårsprognoserna.

Optimisten tar fasta på att hoppet om en mild recession lever och att en kommande inflationsnedgång och låga värderingar kan innebära att aktiekurserna är nära botten. Konjunkturpessimisten ser bara rapporterna som ett tecken på att konjunkturnedgången har förskjutits ett kvartal eller två.

Att en svag konsumtion i någon utsträckning kommer att kännas av även i industrin är verkstadsbolagen dock väl medvetna om och förberedda på. Det behöver man inte vara professor för att förstå, som ABB-chefen Björn Rosengren uttryckte det i en intervju.