Samtidigt har fonden ökat i tolv bolag som ingår i Investorportföljen.

ABB, Atlas Copco, Saab och SEB har köpts för mångmiljonbelopp. Samma mönster syns i AstraZeneca, Sobi, EQT, Epiroc, Wärtsilä, Ericsson och Electrolux.

”En viktig del av den aktiva strategin är att i vissa lägen ersätta ett investmentbolag med dess noterade portföljbolag. Det gör vi när vi bedömer rabatten som låg eller premien som hög”, säger förvaltaren Jonas Andersson Tuomaala.

Substansvärdet är vad ett investmentbolags samlade innehav är värda tillsammans.

Investor har historiskt handlats med en substansrabatt på omkring 15%. Under det senaste året har den krympt och aktien har tidvis handlats till premie. Där började Kvartil agera.

”I Investors fall började vi minska innehavet och i stället köpa de underliggande bolagen när substansrabatten var omkring 5%. Därefter har vi minskat Investor successivt, till fördel för dess portföljbolag."

[infogram id="_/zYz31ChNrpa8QJr8msMn" prefix="hCm" format="interactive" title="Investor substansvärdering sep 2026"]

Modellen går åt båda hållen. När investmentbolagen är dyra äger fonden de underliggande aktierna. När de handlas med rabatt ligger fonden fullinvesterad i investmentbolagen.

Frågan är när fonden köper tillbaka. Någon siffra vill förvaltaren inte lämna.

”Investors egen substansrabatt eller premie är viktigast, men vi tar också hänsyn till värderingen av andra relaterade investmentbolag och vilka relativa möjligheter som finns i portföljen. Därför vill jag inte ange någon exakt nivå där Investor automatiskt blir köpvärd igen."

Bland investmentbolagen sticker Latour ut. Fonden köpte aktier för 89 Mkr under de senaste tre månaderna, en ökning med 11% av deras befintliga innehav. Även Lundbergföretagen ökades, med 28 Mkr.

”När det gäller köpvärda investmentbolag så är vi positiva till framförallt Latour baserat på dess relativa värdering mot relevanta serieförvärare, exempelvis Lifco", säger förvaltaren.

Lifco, Addtech och Indutrade är de tydligaste exemplen på börsens serieförvärvare. Ungefär halva Latours substansvärde ligger i en onoterad industrirörelse som fungerar på samma sätt, och den delen har pressats ner i värdering tillsammans med de noterade serieförvärvarna.

Just Indutrade valde fonden att göra sig av med.

Strategin har en baksida som förvaltaren själv pekar ut. Om dyra investmentbolag fortsätter att bli dyrare halkar fonden efter.

”Under perioder då redan högt värderade investmentbolag fortsätter att stiga kan strategin emellertid utvecklas svagare än sektorn som helhet. Sådana är spelets regler”, säger han.

Med andra ord vinner fonden på att premierna kryper ihop igen. Håller börsen i stället uppe värderingen på Investor ett tag till, får spararna i fonden vänta på utdelningen av affären.

[infogram id="_/h3P4dIpd0pceOgGX4rW1" prefix="I6J" format="interactive" title="Investmentbolagens substansvärdering sep 2026"]

Vid 15:45 kostade Brentoljan vid 109 dollar fatet, i spåren av den ökade pressen på Saudiarabiens oljeexport genom förra veckans attack mot oljeledningen East-West.

Storbolagsindexet S&P 500 var i den inledande handeln ned 0,7 procent till nivån 7.607. Dow Jones industriindex noterades ned 0,3 procent samtidigt som Nasdaqs kompositindex backade 1 procent.

"Det har inte varit något egentligt drama på aktiemarknaden trots räntor på 5 procent och höga oljepriser. Men en sak som vi tydligt måste lägga till i ekvationen är att om störningarna i Hormuzsundet fortsätter, kommer vi att behöva räkna med ett par räntehöjningar från centralbankerna, vilket också är vad marknaden nu prisar in", sade Samy Chaar vid Lombard Odier till Reuters och framhöll att centralbankerna, ECB inkluderad, inte vill låta tiden göra jobbet utan snarare vill ligga steget före.

"Fed är mer otålig än tidigare, och centralbankerna är mer otåliga än de var tidigare, inklusive ECB. De kommer inte bara att låta tiden göra sitt. De vill ligga steget före", sade han.

Halvledar- och AI-relaterade aktier har gått svagt i måndagens europeiska och asiatiska handel i spåren av att flera stora AI-företag har uppmanat till bromsad AI-utveckling samt efter att Chat GPT-ägaren Open AI:s vd Sam Altman i helgen sagt att bolaget inte kommer att börsnotera sig i år.

Samtidigt har USA:s president Donald Trump och Vita husets AI-rådgivare David Sacks i helgen försvarat administrationens strategi med minimal AI-reglering. Presidenten står fast vid sin uppfattning att USA måste leda mot Kina i AI-kapplöpningen, och sade att "den som vinner AI vinner".

I kölvattnet av den tilltagande oron kan en annan vinnarsektor bli cybersäkerhetsbolag. Palo Alto Networks och Crowdstrike avancerade höga ensiffriga procent i öppningen.

Chipföretagen Nvidia, Broadcom och Intel var ned i spannet 3,7-6,3 procent.

Energiaktier handlades i grönt territorium. Den tidigare nämnda stängningen av oljeledningen East-West i Saudiarabien hotar upp till fyra procent av den globala oljeförsörjningen.

Exxon Mobil och Chevron stärktes 1,4-1,7 procent.

Tillbaka på AI-temat har flera bolag med särskild inriktning på AI-infrastruktur backat på måndagen, där Hewlett-Packard och Super Micro Computer sjönk 9,8 respektive 7,1 procent.

Räntan på den amerikanska tioåringen var upp 2 punkter till 4,99 procent.

Graf: S&P 500 måndagen den 14 september

Källa: Infront

Elin Benjaminsson, sparekonom på Avanza, ser inget flyktbeteende hos spararna, trots ett väldigt jämnt valresultat.

"Vi ser inte att spararna idag agerar på ett sätt där man tror att det ena blocket kommer att regera kontra det andra."

Ett möjligt undantag är byggsektorn där JM enligt Benjaminsson är ett av dagens mest nettoköpta bolag.

"Det kan man ju tänka sig handlar om att många av partierna har varit ganska tydliga i den här valdebatten med att man ska satsa på byggandet."

Benjaminsson nämner även Nibe som ett av de mest nettoköpta bolagen idag. Bolaget kan gynnas om en rödgrön regering satsar på stöd för energiinvesteringar i hemmet.

Hon pekar på osäkerheten kring valresultatet som en möjlig förklaring till den begränsade reaktionen bland spararna.

"Vi vet ju ingenting just nu om var det här kommer att landa. Och vi kan ju också konstatera att det är en majoritet som har lagt sin röst på en borgerlig typ av ekonomisk politik."

Hos Nordnet syns ingen utförsäljning av bankaktier efter valet, trots risken för en bankskatt vid en rödgrön regering.

”Vi ser inte att våra kunder har sålt bank inför valets slutspurt”, säger Carl-Henrik Söderberg, sparekonom på Nordnet.

Söderberg bedömer att en rödgrön regering skulle få svårt att driva igenom en bankskatt utan stöd från Centerpartiet.

Bankaktierna har samtidigt varit nettoköpta bland Nordnets kunder. Ränteläget och höga utdelningar verkar väga tyngre än oron för en bankskatt.

Söderberg kopplar i stället dagens börsnedgång till AI-oron i verkstadssektorn

"Det är inte så att börsen går ner idag så mycket på grund av valutfallet. Utan det är ju snarare att det är stora verkstadsjättar som väger tungt i index som är ner på en AI-oro."

Samtidigt hör Atlas Copco och ABB, tillsammans med andra verkstadsbolag, till dagens mest nettoköpta aktier hos Nordnet.

Hos Montrose syns samma mönster.

"Jag skulle inte säga att det finns någon politisk effekt alls när vi tittar på vad våra kunder faktiskt handlar", säger Nicklas Andersson, sparekonom på Montrose.

Andersson lyfter fram storbankerna börsutveckling den senaste tiden.

"Samtliga fyra storbanker noterade all time high. Snittbanken är upp nästan 30% i år, efter en uppgång på 50% i fjol."

Andersson tror att ett låst parlamentariskt läge snarare lugnar marknaden, eftersom risken för både bankskatt och miljardärsskatt då minskar.

Rösträkningen till riksdagsvalet väntas inte vara helt klart förrän senare i veckan, men med 94 procent av valdistrikten räknade lutar det mot en svag övervikt på den rödgröna sidan.

Utbildningsföretag, omsorgsbolag, banker samt bolag inom förnybar energi och gruvnäringen kan komma att påverkas av valresultatet, om det preliminära utfallet står sig. Det uppgav strateger till Nyhetsbyrån Direkt och påtalade att det jämna valresultatet bidrar till kortsiktig osäkerhet, men att påverkan på aktiemarknaden generellt sett väntas bli begränsad.

Inom OMXS30 gick Astra Zeneca i bräschen med en uppgång om 3,7 procent. En fas 3-studie med läkemedlet Enhertu påvisade en statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull förbättring av progressionsfri överlevnad jämfört med global standardbehandling i en form av icke småcellig lungcancer.

Verkstadsbolagen ABB och Atlas Copco, vilka är underleverantörer till bland annat datacenter- och halvledarsektorn, tappade 3,3 respektive 4,6 procent när halvledar- och AI-sektorn gick svagt i Europa.

Kopplat till detsamma klättrade flertalet företag med mjukvarukopplingar, så som Truecaller, Lime, Vitec, Sinch och Octave som var upp mellan 1-5 procent vardera.

Gruvor och gruvrelaterad verkstad sjönk också med tapp för Boliden, Epiroc och Sandvik på runt 3 procent vardera.

Teleoperatörerna gick däremot framåt. Handelsbanken har höjt sin rekommendation för Telia till behåll från sälj med uppjusterad riktkurs. Aktien stärktes 3,1 procent. Sektorkollegan Tele2 steg 2,3 procent.

Försäljningssiffror från bostadsplattformen Hemnet visade på en minskning med nästan 24 procent i augusti jämfört med samma månad i fjol. Den genomsnittliga intäkten per publicerat objekt, ARPL, ökade dock. Aktien backade 0,3 procent.

Klimatkontrollbolaget Munters tidigarelägger Stefan Aspmans vd-tillträde till den 14 september och gör ett antal förändringar i koncernledningen. Munters, som bland annat är underleverantör till datacenterbranschen, sjönk nära 3 procent.

Forskningsbolaget Orexo planerar att inleda en registreringsgrundande studie med läkemedelskandidaten OX640 i det fjärde kvartalet 2026. Aktien steg 1,4 procent.

Nordea har inlett bevakning av teknikhandelsföretaget OEM med en köprekommendation. Aktien steg 1,8 procent.

Axfood har fått höjd rekommendation till köp av Handelsbanken. Aktien avancerade 4,7 procent.

Graf OMXS30 måndagen den 14 september

Källa: Infront

I och med att frågan om vinster i skola och omsorg får ökat fokus i ett sådant scenario, spår Karl Hedberg att privata väldfärdsaktörer kan tyngas.

"Academedia, Attendo och Ambea kommer påverkas negativt initialt", skriver han.

Kopplat till en ny bankskatt menar han även att banksektorn hör till förlorarna av valresultatet.

"Osäkerhet kring utformning och effekt på vinster kommer hålla tillbaka sektorn innan förutsättningarna klarnar. De fyra storbankerna kommer kortsiktigt påverkas negativt."

Överlag menar Karl Hedberg dock att osäkerheten är den övervägande riskfaktorn för börsen på kort sikt.

"Det kommer att behöva kompromissas mycket mellan de partier som bildar regering. Det ökar osäkerheten gällande vilken politik som kommer att föras de närmaste åren. Börsen gillar inte osäkerhet och därför tror jag vi kommer att se en kortsiktigt negativ effekt på börsen", konstaterar han.

Det visar SCB:s definitiva beräkning.

Enligt den preliminära beräkningen sjönk KPIF med 0,3 procent jämfört med föregående månad och steg 0,7 procent jämfört med samma månad föregående år.

I juli var KPIF-inflationen 0,7 procent.

KPIF-inflationen exklusive energi, KPIFXE, var 0,5 procent i augusti, jämfört med 0,6 procent i juli. Det preliminära utfallet var 0,5 procent.

Riksbankens prognos, från juni, pekade mot en KPIF-inflation på 0,6 procent samt en KPIFXE-inflation på 0,5 procent.

KPI-inflationen uppgick till 0,3 procent i augusti, preliminärt var den 0,3 procent för augusti. I juli var inflationstakten 0,2 procent.

"De lägre livsmedelspriserna dämpade inflationstakten, men motverkades bland annat av högre priser på el och drivmedel i augusti", säger Frida Stark, prisstatistiker på SCB.

Säsongsnormala prisökningar noterades bland kläder, som drog upp KPI med 0,2 procentenheter i månadstakt.

Priserna för paketresor sjönk i augusti, vilket är normalt för säsongen, och bidrog med -0,6 procentenheter.

Drivmedelspriserna steg från juli till augusti där högre dieselpriser var det främsta bidraget, och bidrog med +0,1 procentenheter. Elpriserna drog upp med 0,2 procentenheter.

De genomsnittliga priserna för livsmedel och alkoholfria drycker sjönk 0,1 procent i augusti.

Kommentar:

Fortum

Vad:

Elleveransavtal med Google

Aktien:

+17%

Råd:

Sälj -> Neutral

Finska halvstatliga kraftjätten Fortum (25,07 EUR) presenterade i onsdags ett avtal om att man ska leverera stora mängder el till Google som planerar bygga datahallar i Finland.

Google ska köpa upp till hälften av all el som produceras vid Fortums kärnkraftverk vid Lovisa i södra Finland. Om det sen också blir så mycket handlar det om motsvarande 5% av Finlands hela elproduktion som Google ska köpa. Avtalet börjar 2028 och ska löpa 22 år.

Fortum trycker på att avtalet ger dem nödvändig trygghet i de framtida intäkterna för att möjliggöra investeringar om 700 MEUR som är nödvändiga för drift av Lovisa bortom 2030. Vi finner detta mycket märkligt då Fortum just nu genomför investeringar för att expandera kapaciteten vid anläggningen. Vi kan heller inte hitta någon tidigare diskussion om att det tydligen funnits en väsentlig risk att Lovisa som är vital för finska elsystemet kan behöva stänga i närtid. Vi tolkar snacket om att Google-avtalet ska möjliggöra livstidsförlängningen av Lovisa som tänkt att försöka sälja in något som annars borde vara väldigt kontroversiellt. Nämligen att Fortum säljer en stor del av Finlands el till datahallar. Det skulle mycket väl kunna bli så att elpriset i Finland stiger en hel del då dessa volymer försvinner från spotmarknaden. Något som också borde gynna Fortum.

Vid sidan av elleveransavtalet signerade Google och Fortum en avsiktsförklaring om att i framtiden gemensamt undersöka möjligheter för investeringar i ny kärnkraft och ny förnyelsebar kraftproduktion.

Pressmeddelandet där avtalet presenteras säger inte vilket pris parterna kommit överens om för elen. Eller för den delen om det handlar om ett fast pris eller påslag på spotpris.

Det Fortum säger är att avkastningen på bolagets nettotillgångar ökar med 1,4% under de år avtalet löper. När Afv räknar baklänges med hjälp av AI-agenten Claude får vi det till att den implicerade prispremien på elen är runt 40 öre per KWh. En annan osäkerhet är att vi inte vet exakt hur stor del av "upp till halva Lovisas produktion" Google har ett fast åtagande om att köpa.

Om man antar att spotpriserna kommer ligga kvar runt den nivån som idag indikeras av terminsmarknaden kommer det med stor sannolikhet vara ett bra avtal för Fortum. Vi får det till att nuvärdet av dessa prispremier är hela 1,2 miljarder EUR (8% diskonteringsränta).

Det framstår som att avtalet kommer generera mycket värde för Fortums aktieägare. Dock långt mycket mindre än de drygt 3 miljarder EUR som Fortums börsvärde ökat på nyheten. Kanske motsvaras resterande del av uppgången av förväntningar om högre finskt elpris.

Fortums värdering, 19x EV/Ebit på 2027 års vinst framstår som väldigt hög för en kapitalintensiv processindustri med volatil intjäning. Värderingen är även klart hög ur ett historiskt Fortum-perspektiv. Samtidigt skulle högre elpris i Finland kunna lyfta intjäningen för Fortum med halva produktionen i landet rejält. Vi vågar inte ha kvar vårt tidigare säljråd för aktien och höjer aktien till neutral.

”De har också gjort exceptionellt stora vinster de senaste åren”, har Mikael Damberg, som är S finansministerkandidat, motiverat skatten. 

S-förslaget är att 23% skatt ska tas ut på "övervinster" som bankerna har gjort jämfört med en period före inflationskrisen. Flera av oppositionspartierna vill se en bankskatt. Miljöpartiet har ställt sig bakom S-förslaget. Vänsterpartiet vill gå längre och talar i sin vårbudget om en ”bankskatt på 50% på bankernas övervinster”. Centerpartiet är emot.

Bankerna har under de senaste åren gjort historiskt stora utdelningar till ägarna. Flera av de lyckligt lottade är organisationer inom arbetarrörelsen, som har täta band till Socialdemokraterna.

Under åren 2022–2026 har över 18 mdr kr av bankernas vinster utbetalats som utdelningar till arbetarrörelsens organisationer och pensionsfonder. Det visar Placeras kartläggning.

Störst är utdelningsregnet till Folksam. Försäkringsbolaget, som har historiska band till arbetarrörelsen och är kooperativt ägt, är Swedbanks näst största ägare efter sparbanksstiftelserna. Innehavet värderas till över 24 mdr kr, fördelat på olika försäkringar som tjänstepensioner.

AMF ägs gemensamt av LO och Svenskt Näringsliv och förvaltar tjänstepensioner. Organisationen kommer tvåa på listan med drygt 7 mdr kr i bankutdelningar under perioden.

Den LO-ägda pensionsfonden Folksam LO Sverige, som förvaltas av Swedbank Robur åt LO:s medlemmar, har mottagit knappt 2,4 mdr kr i utdelningar från sju olika bankaktier. Även här är Swedbank i topp och utgör fondens fjärde största innehav. Men LO-medlemmarnas pengar placeras även i nischbanker som Norion och Enity.

För LO-fack som Kommunal och IF Metall har Swedbanks utdelningar tillfört över 100 Mkr till strejkkassorna under åren 2022–2026. Seko äger endast två aktier, Sagax och Swedbank, varav banken utgör 96% av aktieportföljen. Sekos "konflikttillgångar" är annars placerade i fonder.

Enligt analytikerestimat för 2026 års utdelningar väntas miljardregnet fortsätta under 2027. Analytikerna räknar med att storbankerna delar ut drygt 3,6 mdr kr till organisationerna i Placeras genomgång, enligt data från Factset.

Socialdemokraterna äger själva bankaktier. Partiets innehav uppår till 27 Mkr enligt Holdings.

Källa: Holdings och Factset.

Historik och innehav räknat på placeringar i Swedbank, Handelsbanken, SEB, Nordea, Avanza, Nordnet, Norion Bank och Enity. 2026E avser endast storbankerna.

Socialdemokraterna vill behålla dagens fribelopp, men införa en tredje gräns där belopp över 3 miljoner kronor får en lite högre skattesats. ISK-skatten har blivit ett favoritområde för kreativa partistrateger.

ISK infördes 2012 och är på många sätt en succé. Den stora vinsten är att det har blivit enklare att spara i aktier och fonder. Istället för att betala skatt på vinsten vid en försäljning betalar man en skatt på hela kapitalet. Det gör det enklare att deklarera och den som vill sälja eller byta fonder slipper räkna på skatteeffekterna.

När ISK-skatten kom var den enkel, begriplig och uträknad för att vara rimligt stor jämfört med traditionell kapitalbeskattning. Jämför man ett enskilt år med en normal aktieavkastning beskattas pengar på ISK lägre än med traditionell kapitalbeskattning, men som nationalekonomen Jacob Lundberg har visat var ISK från början inte nödvändigtvis skattegynnat. Det här verkar till exempel Vänsterpartiet inte ha förstått då de beskriver sitt förslag som en skattehöjning, när det snarare bara gör systemet krångligare.

Ur spararens perspektiv är fördelen med ISK lägre skatt när det går bra på kort sikt, men om man tar höjd för den riskjusterade avkastningen och sitter riktigt länge med sina innehav försvinner fördelarna. Säljer man med förlust kan man göra förlustavdrag med traditionell kapitalbeskattning, medan man med ISK betalar skatt ändå. Ur statens synvinkel blir skatteintäkterna mer förutsägbara och som helhet inte nödvändigtvis sämre för statsfinanserna.

Efter ett par år började dock politikerna pilla. Först höjde man skatten i två omgångar genom att ändra hur den beräknades när nollräntorna gjorde den provocerande låg.

Sedan kom Liberalerna med förslaget om att göra de första 300 000 kronorna skattefria. Småspararguiden och Skattebetalarnas förening försökte varna för att förslaget öppnade både för en tävling i politiskt klåfingreri och för konstig skatteplanering. Till exempel att skriva över pengar på sina barn och hoppas att barnet är moget att hantera dem på 18-årsdagen.

Med Liberalernas nya förslag kan en förälder nämligen undvika 140 000 kronor i skatt genom att låta sitt nyfödda barn förvalta en halv miljon kronor som bulvan i 18 år. Problemet är bara att barnet då efter avkastning förväntas ha fritt förfogande över 1,3 miljoner kronor som föräldern inte kan kräva att få tillbaka. Den här typen av öppningar för skatteplanering gör det inte lättare att vara konsument.

Det märkliga är att de myndigheter som borde ha anledning att åtminstone fundera över vad reformen gör med konsumentskydd, begriplighet och marknadens funktionssätt, inte hade något att säga.

Varken Konsumentverket eller Finansinspektionen ska förstås bestämma hur hög ISK-skatten ska vara. Men båda har konsumentskydds- och marknadsuppdrag som gör konsekvenserna av ett allt mer komplicerat sparsystem relevanta.

“Konsumentverket har inga synpunkter”, svarade generaldirektören redan dagen efter remissen mottagits.

Det finns inga offentliga handlingar som beskriver om myndigheten över huvud taget har analyserat förslaget mot sitt myndighetsuppdrag.

Finansinspektionens svar kom tre månader senare:

“Finansinspektionen har, utifrån de utgångspunkter som myndigheten har att beakta, inga synpunkter på de remitterade förslagen”.

När jag ber om att ta del av analysen tar det stopp. Myndigheten anser att det utgör arbetsmaterial och är inte allmän handling.

Några som däremot hejade på var finansbranschen. Bland annat var Nordnet och dess dåvarande sparekonom Frida Bratt starka pådrivare för förslaget. När nu skattepillandet eskalerar har entusiasmen falnat.

Frida Bratt, som nu är frilansjournalist, vill ha förutsägbarhet. “Inte ha massa olika nivåer av skattefrihet, utan håll det enkelt”, säger hon. Nordnet är också plötsligt oroliga för politikernas klåfingrighet. 

Resultatet av olika brytpunkter och ständigt ändrade förutsättningar är att den som vill optimera sitt sparande måste hålla sig uppdaterad, spekulera i vem som vinner nästa val, överväga märkliga familjeupplägg och lägga tid på sådant som ISK en gång skapades för att spararen skulle slippa tänka på.

Så vad borde politikerna göra? Gå tillbaka till hur det fungerade från början. Och skriv sedan in i grundlagen att varje framtida ändring av ISK kräver två riksdagsbeslut med val emellan.

Helst borde vi hinna byta regent också. För säkerhets skull.

Orsaken är kriget mot Iran. Sedan slutet av februari har trafiken genom Hormuzsundet till stora delar blockerats. Innan kriget passerade ungefär 25% av all olja som fraktas till sjöss genom sundet.

Logiken bakom vinsterna är enkel. När fartyg tvingas ta omvägar tar varje resa fler dagar. Färre fartyg är lediga, samma mängd olja ska fram, och priset skjuter i höjden. Rederierna får betalt per dygn, så effekten syns direkt.

[infogram id="_/hea8GxuHKgQ8Lgh2UEkV" prefix="Ath" format="interactive" title="Shipping-aktier september 2026"]

Tankfartyg av den största storleksklassen kostar normalt mellan 20 000 och 60 000 dollar per dygn att hyra. Den 8 september låg priset på rutten Oman till Kina på 358 201 dollar per dygn, upp 144% på en månad.

Analytikerna har fått räkna om flera gånger. Analyshuset Clarksons Securities trodde i januari på ett snitt kring 75 000 dollar per dygn i år. I måndags höjdes prognosen till 135 000 dollar.

För svenska sparare som vill åt sjöfart är det enklast att investera på Oslo- eller Köpenhamnsbörsen.

Oslo Børs är där det mesta finns. Frontline, John Fredriksens tankrederi, har stigit 100% i år. Höegh Autoliners, som fraktar bilar och tunga maskiner, är upp 111%.

På samma lista finns Hafnia och Okeanis Eco Tankers inom tank, MPC Container Ships inom container och Wallenius Wilhelmsen, som har svenska rötter och öppnade en bilterminal i Göteborg tidigare i år.

Pareto Securities höjde i maj både Höegh Autoliners och Wallenius Wilhelmsen till köp.

Analytikernas riktkurser pekar inte mot de stora namnen. Mest uppsida finns i bolag som få svenska sparare känner till.

Sea1 Offshore, det norska bolaget som hyr ut försörjningsfartyg till olje- och vindkraftsplattformar, handlas 22,4% under snittriktkursen. Klaveness Combination Carriers, ett norskt rederi vars fartyg kan lasta både torrlast och flytande last på samma resa, ligger 15,1% under.

Bland de större bolagen är tonen en annan. Där ligger kurserna redan över vad analytikerna tycker är motiverat. Maersk handlas 23,4% över snittriktkursen, Höegh Autoliners 13,8% över, Wallenius Wilhelmsen 10,9% över och Frontline 4,5% över.

Rekordvinsterna används till att beställa fartyg. Över 150 supertankfartyg har beställts i år, mer än dubbelt så många som under hela 2025. Orderboken för oljetank motsvarar nu mer än 25% av dagens flotta, och omkring 83% av beställningarna levereras under 2028 och 2029.

Två saker kan vända trenden. Den snabba är fred. En nedtrappning i Mellanöstern kan radera uppgången på kort tid. Den långsamma är fartygen, som pressar priserna i flera år när de väl kommer.

Marknaden räknar redan med det. Sjöfartsaktier värderas lågt just nu när vinsterna är som högst, eftersom analytikerna räknar med att vinsterna ska ner igen under 2027.

Nu är bilden den motsatta. Dollarn har stärkts till 9,70 kr, och är nästan en krona dyrare än vad den var i januari. Euron, som kostar 11,24 kr, har samtidigt blivit 70 öre dyrare jämfört med bottennivån i början av året.

Kronan brukar ses som en mätare på hur omvärlden bedömer tillståndet i svensk ekonomi. Men den här gången ligger positiva tendenser paradoxalt nog bakom försvagningen. Inflationstrycket är svagare än i omvärlden, vilket öppnar för Riksbanken att hålla räntan på en lägre nivå.

Något som minskar suget efter svenska kronor, eftersom ränteinvesterare får bättre betalt på andra håll. Det är den kanske allra tyngsta faktorn bakom kronans bakslag i år, menar SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist.

"Många har bedömt att Riksbanken kan gå långsamt fram med räntehöjningar. Då tappar du ett räntestöd i en valuta", säger han till Placera.

ECB höjde räntan i veckan och den nya nivån 2,5% är 75 räntepunkter högre än Riksbankens styrränta. Och upp till Fed är det hela 2 procentenheter. Marknaden prisar dessutom in 75 procents sannolikhet för en höjning vid Feds besked i nästa vecka, enligt CME:s Fedwatch-verktyg.

"Det är en tillräckligt stor räntedifferens för att det ska börja synas i växelkursen", säger Bergqvist.

Kronans tapp mot dollarn speglar framförallt styrkan i amerikansk ekonomi, menar Bergqvist. Produktivitetstillväxten är högre i USA än i Sverige och eurozonen.

"Vi är inte lika dåliga som övriga Europa, men inte heller lika bra som USA. Och för investerare som letar långsiktig lönsamhet och vinsttillväxt blir det mer intressant att köpa amerikanska aktier."

Inte minst USA:s dominans inom AI-sektorn bidrar till köptrycket i dollar. Bergqvist benämner det som en "magnet som drar kapital från Sverige".

"Det är till stor del AI-tåget som driver marknaden. Mycket är kopplat till den 'magnifika sjuan', och om du som förvaltare ska följa efter så ska du placera väldigt mycket i USA."

Svenska BNP-siffror har överraskat positivt under året, vilket bidragit till uppreviderade tillväxtprognoser för 2027. Men enligt Bergqvist hamnar BNP-utvecklingen i skymundan av andra faktorer.

"Kronans svaghet är inget som går hand i hand med hur det går för svensk ekonomi."

Det blir viktigare att följa hur Riksbanken agerar i höst, och räntegapen mot ECB och Fed, menar ekonomen. Den svagare kronkursen medför importerad inflation, vilket kan "pressa Riksbanken" att slå till med en första höjning.

Vad som också kan styra valutan i närtid är den kommande regeringsbildningen. Det är en "riskfaktor", menar Bergqvist.

"Vi har så stora utmaningar i vår omvärld, och då är det viktigt att ha en stark politisk ledning. Det får inte bli för mycket baklås i regeringsförhandlingarna."

Han pekar på att valutamarknaden förvisso reagerade lugnt på de många turer som ledde till att S-regeringen Löfven tillträdde efter valet 2018.

"Men om man jämför 2018 med 2026 så befinner vi oss i en ny värld", säger Bergqvist och hänvisar till krig i Europa och Mellanöstern och den accelererande AI-utvecklingen.

"När världen förändras så mycket kan vi inte sitta med ett politiskt vakuum. Då finns det en risk att vi får betala ett pris för det."

Smärtgränsen för kronan är "om Riksbanken börjar reagera och bli nervös", resonerar Bergqvist.

"Det tar kanske tre, fyra månader innan vi är där. Så vi har ett spelutrymme."