Barnsparande, deklaration, buffert, budget – listan på privatekonomiska måsten kan göras lång. Men ett av de vanligaste misstagen som Swedbanks ekonom för finansiell hälsa, Madelén Falkenhäll, ser folk göra rör något så grundläggande som pensionen. Att börja för sent är ett vanligt misstag.

”Det blir en enorm skillnad på slutbeloppet”, säger hon och tillägger:
”Därför är det viktigt att komma i gång, även om det är ett litet belopp från början. Då är tiden till ens fördel”.

Men att komma i gång tidigt innebär inte att låta pengarna ligga investerade på samma ställe, med samma månadsparande, år in och år ut. Falkenhäll betonar vikten av att se över sina placeringar med jämna mellanrum. Vid löneökningar är det också en god idé att fundera på om man kan sätta undan mer till pensionssparandet.

”Många gör ett val en gång och låter det sedan vara, trots att man egentligen kunde ha ökat sparandet med tiden.”

”De pengarna ska du inte ha på börsen”

Enligt en färsk undersökning från Finansinspektionen har svenskarna för liten ekonomisk motståndskraft i form av en buffert. Enligt undersökningen har varje svensk tillgångar som motsvarar nästan en miljon kronor, men fördelningen av tillgångarna är mycket ojämn.

Enligt undersökningen har varje svensk tillgångar som motsvarar nästan en miljon kronor, men fördelningen av tillgångarna är mycket ojämn.

"Ungefär 5% av svenskarna äger hälften av alla tillgångar […]. Och varannan svensk har inga, eller väldigt små, tillgångar", står det i undersökningen.

Hälften av de tillfrågade har mindre än 10 000 kronor i buffertsparande. En buffert är de pengar som kan användas vid oförutsedda utgifter, som ett dyrare tandläkarbesök, en trasig diskmaskin eller om man skulle bli arbetslös en period. Detta är det första man bör spara till, menar Falkenhäll.

”Den är prio A i sparandet. Det behöver man ha koll på först. Den sparar man någonstans där man lätt kan komma åt dem. Inte där det varierar i värde.”

”De pengarna ska man inte ha på börsen”, slår Falkenhäll fast. Hon föreslår i istället att låta pengarna ligga på ett lättåtkomligt konto, där man kan komma åt dem "samma dag" om det skulle behövas.

Summan på 10 000 kronor eller mindre är inte tillräcklig som buffert.

”En tumregel är att ha en buffert motsvarande två månaders lön efter skatt”, säger hon.

För långsiktigt sparande

För långsiktigt sparande, som pension och bostadssparande, är börsen däremot rätt plats för pengarna att växa.

”För de flesta är fonder ett bra alternativ.”

Falkenhäll varnar dock för att aktivt förvaltade fonder innebär högre avgifter, och att det därför är klokt att kolla extra på fondens avkastning.

”Om den ger en mycket högre avkastning så kan det vara ett bra alternativ. Medan indexfonder har lägre avgifter och följer breda marknadsindex.”

Har man däremot kunskap och tid kan aktier vara ett alternativ.

”För att få riskspridning i aktier behöver du äga kanske 15–20 olika. Du behöver också förstå vad företagen gör och hur de förväntas utvecklas framåt för att kunna göra en bedömning. Så det tar tid, och det krävs intresse.”

"Om vi är många som gör de valen så styrs pengarna dit"

Hållbart sparande är ett begrepp som i mångt och mycket kan vara svårdefinierat. Falkenhäll nämner att det omfattar både social hållbarhet, klimat och miljö.

Det kan handla om fonder som undviker bolag i vissa branscher, eller fonder som aktivt söker företag som arbetar med hållbarhetsfrågor.

”Men det gemensamma är att man kan påverka med sitt sparande, framför allt om man ser på en aggregerad nivå. Om vi är många som gör de valen så styrs ju pengarna dit. Och i slutändan kommer företag och branscher som inte jobbar på ett hållbart sätt eller mot en mer hållbar utveckling inte få tillgång till kapital.”

De senaste åren har gröna aktier jobbat i motvind, något som Placera tidigare skrivit om. Bidragande faktorer är bland annat stigande räntor och politisk oro. Morningstar rapporterade i somras om att mörkgröna fonder, som verkar under EU:s artikel 9 och har hållbara investeringar som mål, har gett en genomsnittlig avkastning på 9,7% det senaste året. Detta är något lägre än artikel 8-fonder och övriga fonder som hade avkastat 13,8% respektive 13,4% i genomsnitt.

Falkenhäll menar dock att hållbara placeringar inte nödvändigtvis ger lägre avkastning - om man tittar på längre sikt.

”Tittar man på längre sikt, som jag sa, och tänker att allt fler regelverk och skatter riktas mot sådant som inte är hållbart, så kommer de företagen heller inte att vara lönsamma. Och då betyder det att ett hållbart sparande rimligen borde ge högre avkastning även framåt.”