STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Alltför ofördelaktiga energiprisrelationer mellan el och fossilgas ute i Europa är det största hindret mot en snabbare försäljningsökning för värmepumpar på kontinenten.

Det säger Martin Forsén, som har titeln Manager International Affairs vid värmeteknikföretaget Nibe, till Nyhetsbyrån Direkt efter ett riksdagsseminarium kring vilken roll värmepumpar spelar i energiomställningen i Sverige.

Energiprisrelationerna i Europa avviker kraftigt från hur de har sett ut i Sverige, ett land som har legat i framkant inom införandet av värmepumpar och där det nu finns en värmepump i mer än två tredjedelar av alla småhus.

De rådande energiprisrelationerna i Europa innebär att återbetalningstiden på en värmepumpsinvestering inte är tillräckligt kort för att kunderna ska vilja investera.

"Det här måste till utifrån principen att utsläpparen ska betala", argumenterar Martin Forsén som tidigare har varit vd för branschorganisationen Svenska Kyl & Värmepumpsföreningen och ordförande för den europeiska värmepumpsorganisationen EHPA.

Inom nybyggnation ser det bättre ut tack vare regleringskrav, men inom renovering är läget sämre, menar han. Generellt är andelen värmepumpar i nyproducerade småhus väldigt hög i Europa.

"Det styrs i huvudsak av energiprestandadirektivet som ställer väldigt tuffa energikrav på medlemsstaterna och som i flertalet fall nästan utesluter de flesta tekniker utan värmepumpar. Miljövänlig fjärrvärme och biobränsle går också oftast bra, men värmepumpar är det som är vanligast när det gäller nyproducerade småhus", säger Martin Forsén.

"Men det befintliga beståndet står för de största utsläppen. Det som är drivande för värmepumpsteknologin när det gäller nyproduktion är byggregler - det som är drivande för värmepumpsbranschen när det gäller existerande byggnader är de ekonomiska omgivningsfaktorerna, det vill säga energiprisrelationerna", säger Nibe-företrädaren.

Många europeiska länder beskattar relativt sett koldioxidsnål el högre än naturgas, trots att det sistnämnda innebär mer koldioxidutsläpp.

"Det kan vi inte förstå för det ger ju fel signaler. Vi vill gå i en riktning, men beskattningen pekar i motsatt riktning. Det är väldigt olyckligt och måste rättas till", säger Martin Forsén.

Att det under 2027 införs handel med utsläppsrätter för byggnader kommer att göra skillnad, framhåller han. Gas- och oljebolagen som distribuerar de fossila bränslena till kunderna kommer att tvingas in i handeln, varefter kostnaden kommer att påföras kunderna.

"De som har gaspannor nere på kontinenten kommer indirekt att få betala för utsläppsrätter och det kommer att göra skillnad. När jag har räknat på det och tittar på dagens priser för utsläppsrätter så ligger de dock fortfarande lite för lågt för att det ska bli en ordentlig drivkraft", hävdar Nibe-företrädaren.

Vid riksdagsseminariet framförde flera talare vikten av att få ordning på energiprisrelationerna, exempelvis via handel med utsläppsrätter.

Är det säkert att det kommer att införas och inte vattnas ur med tanke på de politiska vindar på vissa håll som snarare går i riktning att vilja underlätta för konventionell icke-miljövänlig energi?

"Vi har förstått att det ska väldigt mycket till för att man ska ta bort det här beslutet", svarar Martin Forsén.

Utöver energiprisrelationer är utformningen av eventuella nationella stödsystem vid installation av värmetekniksystem av betydelse. Exempelvis har stöden och andra regleringar i bland annat Tyskland och Storbritannien varit på tapeten på senare tid.

"Bidragssystem är jätteviktigt, men det är en avvägningsfråga hur generösa de ska vara. De ska vara så generösa att de hjälper kunden över den initiala kostnaden och får kunden att öppna ögonen. Värmepumpsteknik är dyrare än befintlig gasteknik - så är det bara. Där behöver vi en god hjälpande hand för att få kunderna att komma över investeringströskeln", säger Nibe-företrädaren.

Kostnadsläget för värmepumpsteknik i ett land beror bland annat på hur mogen marknaden är samt konkurrensen i installatörsledet och mellan värmepumpstillverkarna. Men kostnadsläget beror även på om det finns ett bidragssystem och hur det är utformat.

"I länder där det inte finns tillräckligt stark konkurrens mellan olika entreprenörer i installatörsledet finns det en tendens - när bidragen är generösa - att installatörer utnyttjar det till att trissa upp prisnivåerna. Det har vi märkt bland annat i Tyskland, Österrike och Frankrike. Det finns inte någon rimlig naturlig förklaring till att en bergvärmeinstallation ska vara dubbelt så dyr i Tyskland som i Sverige - men det är den", konstaterar Martin Forsén.

"Vi befarar att det till stor del beror på att bidraget kan ha varit för generöst", säger han.

En annan utmaning för värmepumpsbranschen är att det kan bli bråttom att få i gång värmesystemet igen om exempelvis en gaspanna går sönder på vintern, därav vikten av planerade byten av värmesystem, framhåller Martin Forsén. Bidragsystem kan skapa en medvetenhet om att göra teknologiskiftet så att man får till ett planerat byte innan den befintliga pannan går sönder.

"Den drivkraften från incitamentssystemen är minst lika viktig som att bara hjälpa kunden över investeringskostnaden", säger han.

Vid riksdagsseminariet framhölls enligt Nibe-företrädaren den starka svenska gröna industrigren som värmepumpar utgör, med en rad företag på flera platser i värdekedjan som har byggts upp under lång tid. Det innefattar flera värmepumpstillverkare såsom Nibe, Thermia, CTC och IVT, värmeväxlartillverkare som Alfa Laval och SWEP, samt flera komponenttillverkare inom branschen.

"Vi är något frustrerade över att våra politiker och myndigheter sällan uppmärksammar den svenska värmepumpbranschen som har byggts upp under ett antal årtionden. Vi pratar mer än 30 år tillbaka i tiden", framhåller Martin Forsén.

"Den har inte byggts upp lika fort som vissa andra nystartade företag som har försökt erövra världen på mycket kort tid", säger han med referens till den snabbsatsande batteritillverkaren Northvolt som gick i konkurs nyligen.

Sverige har fasat ut nästan all oljeuppvärmning som fanns i svenska småhus. Även fjärrvärmebranschen har gjort bränsleomställningen och i mycket hög utsträckning lämnat de fossila bränslena. Trots att Sverige har gått från förbränningsteknik till bland annat eldrivna värmepumpar har dock inte användningen av el för uppvärmningsändamål ökat i landet. En anledning är att en mycket hög andel av de hus som har direktverkande elelement har bytt till, eller kompletterat med, en värmepump. Även många som hade elpanna med vattenburen värme i huset har konverterat till värmepump.

"Då har man gjort stora besparingar i användningen av el. Trots att svenskar har skeppat ut alla oljepannor och ersatt dem med eldrift och värmepumpar har inte användningen av el för uppvärmningsändamål ökat. Tvärtom har den minskat i storleksordningen 20 procent. Det är unikt", säger Martin Forsén.

Sverige var det första landet i Europa att införa en koldioxidbeskattning på 1990-talet, vilket trissade upp priserna för användning av oljepannor. Samtidigt har Sverige god tillgång på koldioxidsnål el, som inte har varit särskilt dyr historiskt sett, åtminstone om man går tillbaka i tiden.

"Det gjorde att man skapade väldigt fördelaktiga energiprisrelationer mellan el och olja i Sverige", säger Martin Forsén.

"Kunderna presenterades återbetalningstider kring 6-7 år. I de flesta fall gick det sedan betydligt fortare än så", hävdar branschföreträdaren.

"Självklart hade vi barnsjukdomar och det fanns en del lycksökare på marknaden, men det stora flertalet kunder var väldigt nöjda. Sedan blev det en följa-John-effekt. Man märkte att grannen var nöjd med att ha kastat ut oljepannan. De få stackare som hade kvar olja kände sig som det svarta fåret i kvarteret och ville också byta. Nu ser vi början till en liknande tendens när det gäller introduktionen av elbilar", säger han.

"När man är över en kritisk brytpunkt går man inte tillbaka. I Sverige bedömer värmepumpsbranschen att det inte skulle spela någon roll om priset på villaolja halverades, för oljepannor är för oss i Sverige en obsolet teknologi. Det finns inga förbud mot att installera oljepanna i en befintlig byggnad, men det är ingen som skulle göra det."

Naturgas brukar anses mindre dåligt än olja ur perspektivet koldioxidutsläpp. Er konkurrens på europeisk nivå kommer snarare från naturgas än olja som det var i Sverige?

"Det finns oljepannor även i Europa i de områden där det inte finns ett gasnät – oftare på landsbygden än i städer", säger Martin Forsén som lyfter fram Nederländerna som ett progressivt land som var först med att införa förbud mot nya byggnader att ansluta sig till det befintliga gasnätet.

"Det var ett modigt beslut. Det finns undantag, som det ofta gör i många former av förbud, men man har stakat ut vägen ganska tydligt", resonerar Martin Forsén.

Den tyska värmepumpsmarknaden är en av de största i Europa mätt i antal, men i fjol gick den svagt. Distributörernas lager har nått acceptabla nivåer på flertalet av Nibes betydande marknader, med Tyskland som undantag, uppgav värmeteknikföretaget i bokslutsrapporten i februari.

"Vi tror ändå att Tyskland kommer att återhämta sig. Vi ser det på månatlig statistik över hur många som söker bidrag för värmepumpar. Det är en uppåtgående trend den senaste tiden, så det finns en återhämtning. Medvetenheten om värmepumpar hos den tyska allmänheten ökar. Åtminstone husägare vet vad en värmepump är. Det är inte som i Sverige där varannan person redan har en värmepump, men det är på väg i den riktningen. När man kommer upp till en viss penetrationsnivå kommer man till den avgörande brytpunkt som jag beskrev tidigare att vi upplevde i Sverige någon gång kring 2008-2009 när folk i villaområdena insåg att om man ska göra ett byte så vet man på förhand att det är en värmepump man ska ha. Då har man mentalt lagt bort fossilpannorna", säger Nibe-företrädaren.

EU har som mål att det ska finnas 60 miljoner installerade värmepumpar år 2030, vilket skulle kräva en stor ökning från omkring 26 miljoner i nuläget. I fjol såldes 2,2 miljoner värmepumpar, en nedgång från 2,8 miljoner året före, varför en rejäl acceleration krävs om målet ska nås.

Den europeiska värmepumpsorganisationen EHPA har som huvudförklaring till nedgången i fjol angivit ändrade statliga stödsystem för värmepumpar som har rubbat kundernas förtroende, en trög ekonomi med levnadskostnadskris och det låga priset på subventionerad naturgas.

Finns det i Europa chans till motsvarande stora omvandling som har skett i Sverige - att nästan alla fossildrivna värmepannor försvinner?

"Ja, de förutsättningarna finns absolut, men det finns vissa skillnader, exempelvis kring flerbostadshus. Nästan alla flerbostadshus i Sverige har centralvärme där en undercentral med fjärrvärme eller en värmepump i källaren förser alla lägenheter med uppvärmning och varmvatten. Så är det inte i samma utsträckning på kontinenten. Visst finns det på sina håll, men på många marknader har varje lägenhet en egen panna. Det ligger ganska djupt rotat i tradition att man har sitt eget system. Därför har man i lägenheter en egen gaspanna som hänger på väggen, exempelvis i en garderob i köket. Där har vi alternativ där man installerar en värmepump i stället", säger Nibe-företrädaren.

"England är en marknad där vi precis som i Sverige har varit hyfsat framgångsrika med frånluftsvärmepumpar, där man återvinner den ventilationsluft som man ventilerar ut ur huset. Den lösningen är den vanligaste i nyproducerade svenska småhus med en marknadsandel på över 80 procent. Frånluftsvärmepump är ovanligt i flerbostadshus i Sverige, men i Storbritannien har den lösningen lyckats ganska väl jämfört med andra länder i nyproducerade flerbostadshus. Där har man sett att det är en energieffektiv lösning som fungerar bra när man anpassar byggnaden och gör plats för den", säger Nibe-företrädaren.

Lösningen fungerar även vid renovering.

"Vi gör en rad sådana projekt i Frankrike just nu där vi konverterar befintliga flerbostadshus. Man går från att ha en gaspanna i varje lägenhet till att sätta in en frånluftsvärmepump och det har varit väldigt positivt så här långt. Det kommer förhoppningsvis hända ganska mycket mer med tanke på energiprestandadirektivet som antogs förra våren. Nu har medlemsstaterna fram till våren 2026 på sig att fullt ut implementera direktivet. Det som är nytt är att man inför bindande renoveringskrav för existerande byggnader. Det har aldrig tidigare funnits", säger Nibe-företrädaren.

Direktivet innebär att man måste göra om lagstiftning och byggregler till att även omfatta befintliga byggnader.

"De minst energieffektiva byggnaderna - med de lägsta klasserna i energideklarationerna - kommer att få bindande krav på att genomföra energirenoveringar. Alla byggnader måste inte över en natt ha genomfört förändringarna, utan kravet genomförs vid vissa utlösningspunkter. Det är om en fastighet byter ägare, byter användningsområde eller om man övergår till att hyra ut", uppger Martin Forsén.

"Många större fastighetsägare och bostadsbolag i Europa letar nu med ljus och lykta efter kostnadseffektiva lösningar för att göra den här typen av konverteringar, och vi erbjuder olika alternativ. Man kan dels göra konverteringen i ett befintligt hus genom att installera en frånluftvärmepump i varje lägenhet eller använda den utgående ventilationsluften från alla lägenheter som värmekälla till en central värmepump som förser hela byggnaden med värme. Det sistnämnda gör vi mer eller mindre dagligdags i svenska bostadsrättsföreningar där man ofta konverterar från fjärrvärme till en värmepumpsteknik och blir än mer energieffektiv", säger Nibe-företrädaren.

I Sverige har bostadsrättsföreningar i många fall valt en kombination där man behåller fjärrvärmen, men inför ett parallellt värmepumpssystem, uppger han.

"Det är en bra lösning. Sommartid brukar de flesta fjärrvärmebolag ha låga taxor. Då köper man fjärrvärme och kör inte värmepumpen, medan man på vintertid till övervägande del kör värmepumpen. I vissa fall dimensionerar man ned värmepumpen för att hålla nere investeringskostnaden. De riktigt kalla dagarna använder man då både värmepumpen och fjärrvärmesystemet", säger Martin Forsén.

Sedan årsskiftet har Nibe-aktien stigit 1 procent på Stockholmsbörsen. Under fjolåret backade aktien med 39 procent.

Johan Lind +46 8 5191 7954

Nyhetsbyrån Direkt