Med den tunga trion ABB på torsdag, Volvo på fredag och Sandvik på måndag drar rapportperioden i industrin strax igång på allvar. En rapportperiod som har värmts upp av vinstvarningar från många kontraktstillverkare, biltillverkare och konsumentbolag men där få av de globala verkstadsbolagen har behövt gå ut och sänka förväntningarna.

Åtminstone i formell mening. Att bolagen på investerarmöten har upprepat att det inte varit något jättetryck i efterfrågan har däremot tolkats som försiktiga guidningar i en del fall, med Trelleborg som tydligaste exempel.

Trelleborg hör till de svenska jättarna som successivt har backat ur en stor personbilsexponering, vilket SKF också är på väg att göra med sin föreslagna avknoppning. Men icke desto mindre så kan en häftig inbromsning för den europeiska bilindustrin ge bredare ringar på vattnet i sektorn i form av indirekt exponering via underleverantörer och via en överkapacitet som parat med sämre tillväxt i ekonomin trycker till de flesta industribolags efterfrågan i någon grad.

Om och i så fall hur mycket bolagen känner av den svaga bilmarknaden är en viktig fråga inför verkstadsrapporterna att hålla ögonen på. En annan är hur väl man lyckas hålla uppe priser och marginaler nu när efterfrågetrycket och inflationen har lättat betänkligt.

Snabba och offensiva prishöjningar har i många fall kompenserat för de högre kostnaderna för insatsvaror, frakt och löner de senaste åren, men när kunderna inte längre har brist på komponenter eller har sprängfyllda orderböcker att producera mot så blir prisförhandlingarna tuffare. I en del rapporter kan det mycket väl synas i en sämre marginalutveckling än förväntat.

En tredje nyckelfråga är, som alltid, utsikterna som bolagen bjuder på för kommande kvartal och i vissa fall även för nästa år. Volvo ger exempelvis i regel helårsprognoser för nästkommande års totalmarknader för första gången i sin Q3-rapport.

Flera av de andra storbolagen brukar antingen ge en indikation på vad de tror om innevarande kvartals efterfrågeläge eller, som i Sandviks fall, en uppdatering på hur det nya kvartalet startat i de mer snabbrörliga produktkategorierna.

Den framåtblickande aktiemarknaden som handlas nära rekordnivåer på flera håll är rimligen ganska väl förberedd på att det är en ganska ljummen industriefterfrågan just nu, och troligen även i fjärde kvartalet, men vill slippa se stora varningsflaggor som gäller nästa år. Då är ju förhoppningen att fortsatta räntesänkningar och ett lyft efter årets mjuklandning i ekonomin ska kunna ge hygglig medvind för både vinsterna och aktiekurserna.

Zoomar vi in på vad som har hänt med aktiekurser och vinstprognoser sedan halvårsskiftet så är den samlade bilden ganska beige. Med Volvo och ABB som undantag så har analytikerna hyvlat av lite på toppen av årets vinstprognoser, i snitt en sänkning med 2 procent som tabellen längre ned visar.

Och aktiekurserna har även de rört sig försiktigt nedåt i snitt. Individuellt är dock rörelserna här större med tydliga nedgångar för Hexagon och Trelleborg, medan Assa Abloy utvecklats bäst sedan halvårsskiftet.

Värderingsmässigt ser det ut ungefär som vanligt. Med stjärnan Atlas Copco i topp mätt som p/e-tal följt av andra kvalitetsstämplade bolag som Alfa Laval, ABB och Epiroc. I botten med nästan ensiffriga p/e-tal är det fordon som är den gemensamma nämnaren med Volvo och SKF.

Här är samtidigt resan framåt intressantast att döma av analytikernas genomsnittliga riktkurser på aktierna. SKF har mest potential, påeldat av sin pågående strukturaffär, men Volvo ses också som undervärderat liksom Trelleborg som förväntas kunna hämta igen den senaste tidens svaga kursutveckling.

Avslutningsvis så är det intressant att notera att ABB, efter en fantastisk utveckling de senaste åren, ses som den minst attraktiv aktien med 10 procents fallhöjd ned till snittriktkursen. Återstår att se om nytillträdda vd:n, norrmannen Morten Wierød, kan få analytikerna på andra tankar redan på torsdag.