Älskade klassiker på påskbordet rusar i pris och om svensken ska tänka inflationskritiskt får vi hålla till godo med läsk och potatis. "Det är tydligt att mycket på påskbordet har dragit iväg de senaste åren", säger SEB:s Marcus Widén. Äggen är nu 48% dyrare än 2020.
15 april, 16:31
Årets påskbord blir en dyr historia. Marcus Widén, makroekonom på SEB, har tittat på 13 olika matvaror på påskbordet och jämfört dessa med förra året - sammantaget har priset stigit med 7%. Chokladen rusar med höga kakopriser, crème fraichen blir dyr i och med mejeribristen och så lammköttet som även det stigit i pris.
Blickar man tillbaka till 2020 har Widéns påskbord blivit 43% dyrare - äggen har ökat med hela 48%. Men han tror inte att prisuppgången kommer att stoppa gemene svensk från en glad påsk.
"Mitt intryck är att folk ändå köper det de vill ha under högtiderna och sedan ser man till att slimma andra gånger", säger Marcus Widén till Placera.
Gravad lax och ägg har ökat minst på ett års sikt, men sedan 2020 är det läsk och potatis som har haft den minsta prisökningen.
"Så det är väl det man ska äta om man vill hålla ner priset. Det är tydligt att mycket på påskbordet har dragit iväg de senaste åren."
Den deppiga nyheten är att påskbordet 2026 inte kommer vara mycket billigare, spår Widén.
"Och blickar man fem, tio år fram kan man tänka sig att vi kommer att se större prisökningstakter än vad man varit van vid de sista 20 åren", säger han och tillägger att det till stor del beror på förändringen i klimatet, som driver upp vissa livsmedel.
För inflationen i stort menar han att läget är svårbedömt. Det gäller även räntan.
Tullarna är givetvis en osäkerhetsfaktor, men Widén tror att det i närtid kan leda till lägre priser.
"Blir det blir lägre tullar för oss och för många andra, men högre tullar i Sydostasien så finns det ju goda argument för att det kan bli en prispress nedåt från asiatiskt producerade varor in i Europa. Om varorna inte går till USA så går de till oss."
I början av året gick svensk ekonomi in i en återhämtning av tillväxten. Det här har förändrats i och med världsläget.
Svenskarna avvaktar och konsumtion har inte riktigt kommit igång ännu.
"Det är ju någonting som vi alla på något sätt skjuter framför oss, den här uppgången i konsumtionen. Det blir ju en senare lagd återhämtning", säger Marcus Widén.
Han tror sammantaget att dessa faktorer talar för att en sänkning från Riksbanken, snarare än en höjning. När vill han inte sia om.
Produkt | Förändring sedan mars 2024 (%) | Förändring sedan mars 2020 (%) |
|---|---|---|
Choklad | 28,9 | 65,0 |
Sill | 7,4 | 32,9 |
Potatis | 5,5 | 27,5 |
Godis (konfektyr) | 3,2 | 28,4 |
Kaviar | 1,7 | 25,7 |
Fjäderfän (kyckling) | 1,7 | 24,2 |
Gravad/rökt lax | -0,1 | 21,0 |
Ägg | -0,9 | 46,6 |
Statistik: SCB
Älskade klassiker på påskbordet rusar i pris och om svensken ska tänka inflationskritiskt får vi hålla till godo med läsk och potatis. "Det är tydligt att mycket på påskbordet har dragit iväg de senaste åren", säger SEB:s Marcus Widén. Äggen är nu 48% dyrare än 2020.
15 april, 16:31
Årets påskbord blir en dyr historia. Marcus Widén, makroekonom på SEB, har tittat på 13 olika matvaror på påskbordet och jämfört dessa med förra året - sammantaget har priset stigit med 7%. Chokladen rusar med höga kakopriser, crème fraichen blir dyr i och med mejeribristen och så lammköttet som även det stigit i pris.
Blickar man tillbaka till 2020 har Widéns påskbord blivit 43% dyrare - äggen har ökat med hela 48%. Men han tror inte att prisuppgången kommer att stoppa gemene svensk från en glad påsk.
"Mitt intryck är att folk ändå köper det de vill ha under högtiderna och sedan ser man till att slimma andra gånger", säger Marcus Widén till Placera.
Gravad lax och ägg har ökat minst på ett års sikt, men sedan 2020 är det läsk och potatis som har haft den minsta prisökningen.
"Så det är väl det man ska äta om man vill hålla ner priset. Det är tydligt att mycket på påskbordet har dragit iväg de senaste åren."
Den deppiga nyheten är att påskbordet 2026 inte kommer vara mycket billigare, spår Widén.
"Och blickar man fem, tio år fram kan man tänka sig att vi kommer att se större prisökningstakter än vad man varit van vid de sista 20 åren", säger han och tillägger att det till stor del beror på förändringen i klimatet, som driver upp vissa livsmedel.
För inflationen i stort menar han att läget är svårbedömt. Det gäller även räntan.
Tullarna är givetvis en osäkerhetsfaktor, men Widén tror att det i närtid kan leda till lägre priser.
"Blir det blir lägre tullar för oss och för många andra, men högre tullar i Sydostasien så finns det ju goda argument för att det kan bli en prispress nedåt från asiatiskt producerade varor in i Europa. Om varorna inte går till USA så går de till oss."
I början av året gick svensk ekonomi in i en återhämtning av tillväxten. Det här har förändrats i och med världsläget.
Svenskarna avvaktar och konsumtion har inte riktigt kommit igång ännu.
"Det är ju någonting som vi alla på något sätt skjuter framför oss, den här uppgången i konsumtionen. Det blir ju en senare lagd återhämtning", säger Marcus Widén.
Han tror sammantaget att dessa faktorer talar för att en sänkning från Riksbanken, snarare än en höjning. När vill han inte sia om.
Produkt | Förändring sedan mars 2024 (%) | Förändring sedan mars 2020 (%) |
|---|---|---|
Choklad | 28,9 | 65,0 |
Sill | 7,4 | 32,9 |
Potatis | 5,5 | 27,5 |
Godis (konfektyr) | 3,2 | 28,4 |
Kaviar | 1,7 | 25,7 |
Fjäderfän (kyckling) | 1,7 | 24,2 |
Gravad/rökt lax | -0,1 | 21,0 |
Ägg | -0,9 | 46,6 |
Statistik: SCB
Fonder
Bostadsmarknaden
Rapportsäsongen
Aktieanalyser
Handelskriget
Fonder
Bostadsmarknaden
Rapportsäsongen
Aktieanalyser
Handelskriget
privatekonomi
17 april, 15:56
Ekonomen: Så kan du göra med barnbidraget
aktier
17 april, 15:31
Så levererade rapportbolagen
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
2 355,58
-992x558.jpg&w=3840&q=75)
-992x558.jpg&w=3840&q=75)
-160x160.jpg&w=3840&q=75)
%2520(1).jpg&w=3840&q=75)
.png&w=3840&q=75)
