Regeringen vill förenkla för hushåll att ta sig in på bostadsmarknaden.

Därför tillsatte Finansdepartementet 2023 en utredning med ekonomerna Peter Englund, John Hassler och Martin Andersson i spetsen, som fick i uppdrag att analysera amorteringskrav och bolånetak. Kommittén bedömde att det är möjligt att justera regelverket gradvis utan att äventyra den finansiella stabiliteten.

Det blev alltså fritt fram och under tisdagen presenterade regeringen och Sverigedemokraterna sitt förslag: amorteringskravet sänks från dagens 3 till 1%. Samtidigt föreslås att bolånetaket höjs från 85 till 90% av bostadens marknadsvärde.

Bostadspriserna kan stiga

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) påtalar att de nya reglerna kan få bostadspriserna att stiga.

"Det kan bli ett litet tryck upp på bostadspriserna initialt", säger han.

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlsson (KD) anser att reformen är ett viktigt steg mot en mer välfungerande bostadsmarknad.

Riskerar det inte bara att bli ett nollsummespel om sänkt amorteringskrav leder till högre bostadspriser?

"Det är många faktorer som spelar in på bostadsmarknaden och det är därför det har varit viktigt för regeringen att inte hasta fram ett förslag", säger han till Placera och pekar på de inbyggda begränsningar som också föreslås.

Det handlar bland annat om ett tak för tilläggslån på 80% samt en ny tröghetsregel som innebär att bostäder får bara omvärderas vart femte år i syfte att utöka låneutrymmet.

"Sammantaget är det här ett väl avvägt förslag som gör att fler kan ta sig över tröskeln till ett eget boende", säger Carlsson.

Både Carlsson och Wykman betonar att förslaget också kan minska behovet av blancolån till kontantinsats. Enligt Wykman har blancolånen ökat med 65% de senaste åtta åren, även om han inte kan säga hur stor andel av dessa som används till just bostadsköp.

Han tillägger att det är bättre att ta ett större bolån med bostaden som insats.

Det privata skuldberget

Sverige tillhör de länder i EU med högst privat skuldsättning, en stor del är bolån.

Riskerar de nya reglerna att spä på skuldberget ytterligare?

"I Sverige gillar vi att äga vårt eget hem. Det bidrar till högre skuldsättning, men det är inte något dåligt. I andra länder uppstår skulder inom bostadssektorn i andra former", säger Niklas Wykman och fortsätter:

"I länder där hushållen äger aktier och fonder, som i Sverige, Danmark och Nederländerna, tenderar man också att ha högre skuldsättning. Det motiverar att man behöver regler som de här i större utsträckning", säger han och pekar på den delen av amorteringskravet som kvarstår på 1%.

Wykman menar att den historiskt höga avkastningen på börsen gjort amortering mindre attraktivt för svenskar.

Så kommer skuldsättningen nu öka? 

"Om lite fler människor får möjlighet att äga sitt boende, då kommer skuldsättningen att öka. Men att låna för att köpa sin bostad är inte skadligt i sig. Det behövs däremot regler så att det inte går för långt."

Valet att hyra

Det är intressant att du säger att svenskar älskar att äga. Kanske har man inte alltid valet att hyra så som bostadsmarknaden ser ut, utan tvingas köpa?

"Du har helt rätt i din frågeställning. Samtidigt drömmer många om att bo i radhus eller villa. Men du har rätt i att många blir tvingade, som du uttryckte det, in i det egna boendet eftersom hyresmarknaden fungerar dåligt", säger Wykman.

Han tillägger:

"Nästan alla andra länder har en mycket mindre reglerad hyresmarknad, vilket gör det enklare att hitta en hyresrätt."

Borde det inte vara mer prioriterat att ta itu med hyresmarknaden?

"Det tycker jag är en väldigt bra fråga, som också bör ställas till Socialdemokraterna och Mikael Damberg och andra som alltid motsätter sig reformer på det området."

Men nu har ju ni makten. 

"Ja, och vi gör saker. Bland annat ökar vi tillgången till byggbar mark, vilket är avgörande för en bättre bostadsmarknad. Vi gör också lättnader i strandskyddet."

Var det någonsin på tal att helt slopa amorteringskravet? 

"För min del har det aldrig varit aktuellt."

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2026.