Den svenska arbetslösheten landade på 8,2 procent i januari. Den var därmed oförändrad jämfört med december och väcker vissa, små förhoppningar om att läget på arbetsmarknaden är på väg att stabiliseras. Framför allt som även antalet varsel sjönk till 4 900 i januari från 6 200 i december samtidigt som antalet lediga platser steg något. Enligt statistik som Arbetsförmedlingen släppte tidigare under veckan.

Den underliggande trenden är dock oroväckande och vi på Placera tror att det är alldeles för tidigt att dra slutsatsen att det värsta är över på den svenska arbetsmarknaden. Konjunkturläget, framför allt för inhemskt orienterade sektorer, är fortfarande oroväckande svagt trots en viss förbättringen i inledningen av 2024. Konjunkturinstitutets barometerindikator steg visserligen kraftigt i januari men ligger fortfarande, med ett värde på 90,5, en bra bit under det historiska snittet på 100.

På marginalen riskerar den här ändå sammantaget att fördröja en räntesänkning från Riksbankens sida. Av de fem storbankerna i Sverige (om vi nu inkluderar Danske Bank i den samlingen) tror tre att Riksbanken sänker första gången i maj medan två tror att det dröjer till det penningpolitiska mötet i slutet av juni. (Majbeskedet kommer den 8 maj och junibeskedet den 27 juni.)  

Sedan årsskiftet har också marknaden skruvat ner förväntningarna på hur många räntesänkningar som Riksbanken kommer att genomföra under 2024. Enligt RIBA-kontrakten ska Riksbanken styrränta landa på 3,25 procent i slutet av det här året. Det skulle innebära tre räntesänkningar i år. Om vi förutsätter att Riksbanken ändrar räntan med de sedvanliga 25 punkter i samband med sina räntebesked.

En extra skjuts till minskade ränteförväntningarna kom dessutom i samband med det överraskande höga inflationsutfallet i USA, som publicerades under tisdagen.  Något som skapade viss internationell ränteoro. Den viktiga amerikanska tioårsräntan är nu uppe kring 4,27 procent efter att ha legat under 4 procent i inledningen av februari. Aktiemarknaden har däremot lyckats skaka av sig all den turbulens som den överraskande höga inflationssiffran och stigande långa räntor initialt bidrog till.

Den svenska räntesynen lär också i hög grad påverkas av den inflationssiffra för januari som SCB släpper på måndag.

Riksbanken räknar med att KPIF-inflationen, där effekten av ränteförändringar räknas av, stiger från 2,3 procent i december till 3,2 procent i januari. Mycket av den ränteuppgången beror på ovanligt stora baseffekter från energipriserna. KPIF exklusive energi väntas därför i sin tur sjunka från 5,3 till 4,5 procent, enligt Riksbankens kalkyler. Den breda inflationen, KPI, som vi vanliga dödliga möter i vår vardag, väntas stiga från 4,4 till 5,5 procent, enligt Riksbanken, medan flertalet andra bedömare gör mer försiktiga bedömningar.

Nu rör det sig om januarisiffror som är svårare att prognosticera eftersom SCB också gör förändringar i den korg av varor och tjänster utifrån vilken man mäter priserna. Dessutom har det varit lite spretiga utfall i andra länder även om överraskningarna på uppsidan tycks vara i majoritet.

Så spännande siffror väntar på måndagsmorgonen när SCB släpper sina inflationssiffror klockan 08.00.