Slutet på andra världskriget var också början på en ny era. En era där handeln i världen ökade för varje nytt årtionde och där företag kunde expandera till nya marknader, etablera tillverkning över hela världen och bygga upp globala leveranskedjor.

Globaliseringen utryckt som den internationella handelns andel av global BNP ökade från en lågpunkt i mitten av 1940-talet på 10 procent, till som mest en bit över 60 procent när finanskrisen slog till 2008. Sedan har mer protektionistiska tongångar börjat höras igen och de senaste åren har tullar och andra handelshinder blivit vanligare.

Ovanpå denna friktion har nedstängningarna i samband med Covid-19-pandemin och sanktionerna till följd av kriget i Ukraina fått allt fler att flagga för att globaliseringens era nu är över och att vi går mot en så kallad deglobalisering.

I en stor genomgång av den svenska verkstadssektorn konstaterar DNB Markets att globaliseringen har varit en positiv kraft för lönsamheten och att trendskiftet generellt sett är negativt för industribolagens lönsamhet. Banken pekar på tre huvudskäl:

Det första är att bolagen måste hålla högre lagernivåer vilket binder kapital. Det andra är att bolagen måste öka antalet leverantörer vilket sannolikt ökar kostnaden per komponent när stordriftsfördelarna blir mindre. Det tredje skälet är hemflytt av produktion till Sverige eller andra delar av Europa – så kallad onshoring.

Företag med ett relativt stort beroende av globala leveranskedjor och begränsad vertikal integration bedöms vara mest känsliga för deglobaliseringen. Här pekar DNB på bolag som Electrolux, Volvo Cars och AB Volvo, vilka placerar sig högt upp till vänster i grafiken nedan. Minskade transporter till havs när handeln bromsas är samtidigt något som skulle kunna slå mot ett bolag som Alfa Laval, som har ett stort marint segment.

I den andra delen av skalan, med relativt sett låg känslighet för deglobaliseringen, placerar DNB bolag som SKF, Autoliv, Hexpol och Nibe.

Ett värsta scenario framåt skulle vara att ökade spänningar mellan USA och Kina skapar nya låsningar och att två ekonomiska block etableras. Då är det många av de svenska industribolagen på börsen som kommer att känna av det eftersom Kina ofta är den näst största marknaden.

Trion Atlas Copco, Volvo Cars och Autoliv har exempelvis över 20 procent av försäljningen i Kina. SKF, Alfa Laval, ABB och Hexagon ligger hack i häl med mellan 19 och 16 procents Kina-exponering.

En minskad globalisering är samtidigt inte bara av ondo. Det finns verkstadsbolag som helt eller delvis kommer att dra nytta av utvecklingen. Ökade investeringar i logistikcenter när lagernivåerna skruvas upp kan exempelvis gynna Assa Abloy via deras divisionen Entrance Systems. Volvo, Sandvik och Epiroc skulle å sin sida kunna se fram emot efterfrågan från ökade infrastrukturinvesteringar när produktion flyttas.

Byggen av nya fabriker är något som också kan skapa efterfrågan för ABB och Hexagon, medan ett minskat tryck från aggressiva kinesiska konkurrenter skulle kunna spela underleverantörer som Hexpol, Trelleborg, SKF och Sandviks verktygsdivisioner i händerna.

Ur ett aktieperspektiv föredrar DNB just nu bolag med relativt stor exponering mot gruvor, energi, eftermarknad och USA. Bankens toppval i sektorn är Assa Abloy, Epiroc, Sandvik, Lindab och Trelleborg tillsammans med Hexpol.