Riksbanken sänkte räntan till 2,50% förra veckan och signalerade att det bara blir ett steg till nästa år, ner till 2,25%. Men danske Nikolaj Schmidt tror att direktionen kommer behöva gå betydligt djupare än så. Han är internationell chefsekonom på T. Rowe Price, som med 1 670 mdr USD under förvaltning är ett av världens största fondbolag.

När Schmidt blickar in i spåkulan mot 2025 har han både bra och dåliga nyheter för svenskt vidkommande. De dåliga är att en kinesisk tillväxtsvacka, amerikanska tullar och avklingande finanspolitiska stimulanser i världen väntas pressa hela Europa under årets första månader.

USA:s tillträdande president Donald Trump har hotat med tullar på 10–20% för europeiska varor.

"Amerikanska tullar skulle skada den globala handeln och innebära en sorts efterfrågechock för resten av världen. Vem drabbas? De som tjänar mycket pengar på global handel. Sverige tillhör den kategorin. Europa saktar ner. Tyskland saktar ner. Det blir ett problem för Sverige", säger Nikolaj Schmidt.

Ekonomen bedömer att både ECB och Riksbanken kommer tvingas motverka Trumps utlovade tullar genom "aggressiva räntesänkningar". Han tror att styrräntorna tillfälligt kan sänkas ner mot 1% för att stötta ekonomin.

"Räntesänkningarna blir en motverkande kraft mot tullarna, och i slutändan tror jag att det blir den segrande kraften. Då kan vi få se en ganska kraftig uppstuds i ekonomin under det andra halvåret."

Uppdämd efterfrågan

Enligt Schmidt är de goda nyheterna att européer sitter med välfyllda spargrisar samtidigt som räntesänkningarna skulle kunna frigöra en uppdämd efterfrågan på varukonsumtion.

När osäkerheten kring tullarna skingras kan dessutom massiva investeringar påbörjas i infrastruktur, förnybar energi och AI, som kan driva på tillväxten. En joker i leken är ett eventuellt krigsslut i Ukraina som skulle kunna förstärka återhämtningen ytterligare.

Chefsekonomen spår att andra halvan av 2025 kommer markera slutet för den recession som Europa mer eller mindre har befunnit sig i de senaste fyra åren. Givet den höga räntekänsligheten bland hushållen tror han att Sverige kommer ligga i framkant av rekylen.

"Det blir en återgång till det normala, eller till och med lite bättre. Och jämfört med hur det har sett ut de senaste två åren tror jag att kommer det att kännas märkbart bättre för er."

Comeback för industrin

Återhämtningen i Europa väntas dessutom medföra ett skifte, där tillverkningssektorn kliver fram som nytt draglok för ekonomin efter att ha gått svagare än tjänstesektorn under flera år. Schmidt menar att varukonsumtionen tenderar att ta mer stryk när räntorna höjs. När de nu sänks väntas en omvänd effekt.

Därutöver ser han ett uppdämt behov av investeringar i fysiska anläggningar samtidigt som europeiska företag väntas fortsätta flytta hem produktionen för att säkra leveranskedjorna.

"Industrisektorn, energi och material kommer sannolikt att dra till sig enorma investeringsflöden under de kommande åren."

Schmidt betonar att aktiemarknaden inte är hans expertområde, men konstaterar att cykliska sektorer sannolikt skulle gynnas av det scenario han ser framför sig.

"Du behöver tänka på vad som kommer hända med räntorna och koppla det till aktiemarknaden. När räntorna går upp är det generellt kapitalinvesteringar, varuefterfrågan, bilmarknaden och fastigheter som tar stryk. När räntorna går ner händer det motsatta."