Trots oron på marknaden fortsätter kunderna att spara i fonder. Det säger sparpsykologen Niklas Laninge på spartjänsten Opti, som också försöker förklara varför USA nu tycks vilja ”snabbkrascha” ekonomin.
9 april, 14:18
Frågorna kring börsen har ökat kraftigt, enligt spartjänsten Opti. Oron har fått många att sänka sin risknivå och minska exponeringen mot aktiemarknaden. Medan vissa aktörer, som Avanza, rapporterat nettoutflöden i både aktier och fonder, har det hos Opti inte märkts av.
”Vi har inte sett tecken på att man drar upp sitt månadssparande ännu, men nettoinflödet bland kunderna är fortfarande positivt vecka för vecka”, säger sparpsykologen Niklas Laninge till Placera.
Under pandemin såg Opti att spararna snabbt återvände efter de värsta börsfallen – med ökade nettoinsättningar.
Den typiska reaktionen är känslomässig, enligt Laninge. Efter Donald Trumps uppmärksammade möte med Ukrainas president Zelenskyj var det många som ville markera mot USA och lämna de amerikanska bolagen.
Men dagens agerande bland spararna verkar mer långsiktigt. Det handlar snarare om övertygelsen att ”caset” USA är över och att tillväxten kommer skapas på annat håll framöver.
Det som förbryllar många är däremot varför Donald Trump agerar som han gör.
Men enligt Optis portföljförvaltare Anders Wallace, är det som USA gör nu inte så obegripligt som man kan tro.
USA:s statsskuld är 120 % av BNP – att jämföra med Sveriges 17%. Det säger något om vilken tickande bomb den amerikanska statsskulden är, enligt Wallace.
För en skuld behöver finansieras. Finansieringsrisken hotar i sin tur landets dominans i världen. Han menar att strategin nu därför går ut på att medvetet dra ned tempot i ekonomin.
”Man försöker troligen ”snabbkrascha” ekonomin, för att få ner inhemsk inflation och räntor”, förklarar Anders Wallace för Placera.
Lyckas man med det tror Trump-administrationen, sannolikt, att tillgångspriserna på bostäder och aktier kommer stiga och att det i förlängningen får i gång konsumtionsviljan i landet.
”Men nu med en mindre kostsam offentlig sektor och därmed bättre möjligheter att begränsa eller minska statsskulden, och USA:s beroende av utländskt kapital för att finansiera den”, utvecklar Anders Wallace.
Att kapa statsskulder är inget nytt. Grekland gjorde det under 2010-talet och Sverige under 90-talskrisen.
Den stora skillnaden nu är att USA:s handlingar påverkar i stort sett hela världen och miljarder av människor.
”Skalan vi ser nu är annorlunda, vi ser nedskärningar på 2 000 miljarder dollar och metoden är enormt kontroversiell eftersom man i större utsträckning använder utrikeshandeln som skattebas”, kommenterar Anders Wallace, som spår fortsatt turbulenta marknader framöver.
Trots oron på marknaden fortsätter kunderna att spara i fonder. Det säger sparpsykologen Niklas Laninge på spartjänsten Opti, som också försöker förklara varför USA nu tycks vilja ”snabbkrascha” ekonomin.
9 april, 14:18
Frågorna kring börsen har ökat kraftigt, enligt spartjänsten Opti. Oron har fått många att sänka sin risknivå och minska exponeringen mot aktiemarknaden. Medan vissa aktörer, som Avanza, rapporterat nettoutflöden i både aktier och fonder, har det hos Opti inte märkts av.
”Vi har inte sett tecken på att man drar upp sitt månadssparande ännu, men nettoinflödet bland kunderna är fortfarande positivt vecka för vecka”, säger sparpsykologen Niklas Laninge till Placera.
Under pandemin såg Opti att spararna snabbt återvände efter de värsta börsfallen – med ökade nettoinsättningar.
Den typiska reaktionen är känslomässig, enligt Laninge. Efter Donald Trumps uppmärksammade möte med Ukrainas president Zelenskyj var det många som ville markera mot USA och lämna de amerikanska bolagen.
Men dagens agerande bland spararna verkar mer långsiktigt. Det handlar snarare om övertygelsen att ”caset” USA är över och att tillväxten kommer skapas på annat håll framöver.
Det som förbryllar många är däremot varför Donald Trump agerar som han gör.
Men enligt Optis portföljförvaltare Anders Wallace, är det som USA gör nu inte så obegripligt som man kan tro.
USA:s statsskuld är 120 % av BNP – att jämföra med Sveriges 17%. Det säger något om vilken tickande bomb den amerikanska statsskulden är, enligt Wallace.
För en skuld behöver finansieras. Finansieringsrisken hotar i sin tur landets dominans i världen. Han menar att strategin nu därför går ut på att medvetet dra ned tempot i ekonomin.
”Man försöker troligen ”snabbkrascha” ekonomin, för att få ner inhemsk inflation och räntor”, förklarar Anders Wallace för Placera.
Lyckas man med det tror Trump-administrationen, sannolikt, att tillgångspriserna på bostäder och aktier kommer stiga och att det i förlängningen får i gång konsumtionsviljan i landet.
”Men nu med en mindre kostsam offentlig sektor och därmed bättre möjligheter att begränsa eller minska statsskulden, och USA:s beroende av utländskt kapital för att finansiera den”, utvecklar Anders Wallace.
Att kapa statsskulder är inget nytt. Grekland gjorde det under 2010-talet och Sverige under 90-talskrisen.
Den stora skillnaden nu är att USA:s handlingar påverkar i stort sett hela världen och miljarder av människor.
”Skalan vi ser nu är annorlunda, vi ser nedskärningar på 2 000 miljarder dollar och metoden är enormt kontroversiell eftersom man i större utsträckning använder utrikeshandeln som skattebas”, kommenterar Anders Wallace, som spår fortsatt turbulenta marknader framöver.
Rapportsäsongen
Analyser
Handelskriget
Rapportsäsongen
Analyser
Handelskriget
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
2 390,69
%2520(1).jpg&w=3840&q=75)
.png&w=3840&q=75)
.jpg&w=3840&q=75)
