Kanske hade SCB hoppats på lite mer spännande siffror när de för första gången publicerade preliminära inflationssiffror. Något som många länder redan gör. USA undantaget.

Utfallen för september hamnade nära både analytikernas konsensusförväntningar och Riksbankens prognoser.

KPI sjönk från 1,9 procent i augusti till 1,6 procent i september. Och eftersom det är det ”riktiga” inflationsmåttet så är det förstås goda nyheter för de svenska hushåll. Nu stiger realinkomsterna (inkomsterna minus inflationen) rejält efter några riktigt kärva år. Något som Riksbanken gjorde en stor poäng av i samband med sitt senaste räntebesked. Inflationsutfallet hamnade dock en tiondel över Riksbankens egen prognos.

KPIF, där effekten av räntestatsförändringar räknas av och som är Riksbankens inflationsmål, sjönk till 1,1 procent i september. Ett utfall klart under inflationsmålet på 2 procent men ändå en bit över riksbanksprognosen på 1,0 procent. Så någon räntepanik på banken borde inte det här utfallet ha bidragit till.

Slutligen föll KPIF exklusive energi, ett mått som Riksbankens lagt stor vikt vid under det senaste året, från 2,2 procent i augusti till 2,0 procent i september. Även det ett utfall över både Riksbankens- och konsensusprognosen om en dämpning till 1,9 procent.

Skulle vi utgå från enbart utfallet för KPIF skulle en räntesänkning med (minst) 50 punkter vara givet i samband med Riksbankens penningpolitiska besked den 7 november. Det är dessutom fortsatt vårt huvudscenario på Placera.

Det har dock dykt upp tre argument för Riksbanken att gå lite lugnare fram.

KPIF exklusive energi ligger fortfarande på inflationsmålet och innan SCB publicerar detaljerna kring inflationsutvecklingen är det fortfarande lite öppet kring hur den underliggande inflationen egentligt ser ut. Stiger tjänstepriserna fortare än väntat lär det dämpa riksbanksdirektionens aptit på stora räntesänkningar. Vi får detaljerna om nästa vecka.

Inflationsförväntningarna, enligt Prosperas mätning, ligger förvisso under inflationsmålet på både ett och två års sikt men steg överraskande till 2,1 procent på fem års sikt i den senaste mätningen. Och även om vi på Placera inte ger mycket för marknadens inflationsförväntningar på den långa sikten så äger det trots allt viss tyngd hos Riksbanken. Tolkningen skulle kunna vara att stora och snabba räntesänkningar idag skulle kunna bidra till mindre tilltro till inflationsmålet på lite sikt. Inte för att det är mycket att hänga upp sig på men skulle det på marginalen kunna vara ett argument för Riksbanken att plocka fram för att gå försiktigare fram.   

Slutligen pekar det mesta mot att Federal Reserve, efter de starka arbetsmarknadssiffrorna för september, väljer en mer försiktig räntesänkningsstrategi framöver. Det kan både bli tal om att inte överhuvudtaget sänka räntan den 7 november (några timmar efter Riksbankens besked) eller att nöja sig med 25 punkter. Återigen på marginalen kan det bidra till att Riksbanken nöjer sig med en mindre räntesänkning.

Huvudscenariot är ändå att Riksbanken sänker med 50 punkter. Inte minst för att både KPI- och KPIF-inflationen ligger klart under målet och att svensk ekonomi behöver detta.