Om det inte var så att det påverkade hushållens ekonomi på ett avgörande sätt, så skulle man kunna ha ett lite humoristiskt perspektiv på dagens riksbankshändelser. Det första som skedde var att Riksbanken fick en utbetalning på 25 miljarder från regeringen för att fylla på sin mer än helt uttömda kassa, efter stora förluster efter de massiva obligationsköp som gjordes under perioden 2015 – 2021. Ett såväl intellektuellt som penningpolitiskt haveri.

Det andra som skedde är förstår att Riksbanken valde att sänka räntan med 0,25 procentenheter i samband med onsdagens penningpolitiska besked. Förvisso vad marknaden hade räknat med men egentligen inte vad Riksbankens egna prognoser indikerar. Så, inte särskilt förvånade, flaggade Riksbanken för att ännu fler räntesänkningar mot slutet av 2024 och i inledningen av 2025. En sänkning med 0,50 procentenheter, vid något av årets två återstående penningpolitiska möten förefaller högst sannolik. Inte minst som Riksbanken själva skriver att ”En sänkning med 0,5 procentenheter vid något av dessa möten kan bli aktuellt”.

Översatt från riksbankssvenska till normal svenska ska det tolkas som att en sänkning med 0,50 procentenheter är mer eller mindre given på något av kommande möten. Förutsatt att inget överraskande dyker upp under de närmaste månaderna. För att återkoppla till Riksbankens eget pressmeddelande handlar det om risker kring återhämtningen i den svenska ekonomin, den geopolitiska oron och kronans växelkurs. Allting är förvisso möjligt men inget som egentligen borde bidra till att man inte sänker snabbare. Inte minst för att konjunkturpilarna pekar ner och kronan faktiskt stärkts rejält sedan Riksbanken inledde sina räntesänkningar.

Riksbankens egen inflationsprognos pekar mot att KPIF-inflationen kommer att nå inflationsmålet på 2 procent först mot slutet av 2026. Givet dagens räntestrategi.

Tillväxten väntas stiga från 0,8 procent 2024 till 1,9 procent 2025 och 2,5 procent 2025. Ingen rykande högkonjunktur precis.

Som det ser ut just nu riskerar både inflations- och tillväxtprognoserna att vara lite för högt ställda. I alla fall sett till hur konjunkturindikatorerna både i Sverige och i stora delar av omvärlden utvecklas. KPIF-inflationen väntas dessutom sjunka en bit under 1 procent redan i närtid. Även enligt Riksbankens egna prognoser. Det blir därmed ännu svårare än idag att stå emot en räntesänkning med 0,50 procentenheter i samband med nästa penningpolitiska besked den 7 november.

Riksbankens prognos är att räntan kommer att ligga på 2,61 procent i slutet av 2024 och att räntenedgången stannar vid 2,25 procent hösten 2025. Vi på Placera tror, framför allt, att räntesänkningarna kommer snabbare och att räntebotten kan bli lägre än Riksbanken räknar med.

För att återkomma till inledningen av texten så var obligationsköpen en gigantisk ”over-kill” från Riksbankens sida. Onsdagens räntebesked riskerar i kontrast att bli en onödigt försiktig penningpolitisk linje. För även on banken ”utlovar” större räntesänkningar framöver så blir det ändå några förlorade månader för tyngda låntagare. Den stora räntesänkningen hade behövt komma redan nu.

Jämfört med kapitaltillskottet till Riksbanken på 25 miljarder ter sig dessutom onsdagens räntesänkning som lite fjuttig.