Humöret på finansmarknaden svänger osedvanligt fort för tillfället. För lite drygt en vecka sedan var det närmast idel sura miner med ett recessionshot hängande över oss efter svaga inköpschefsindex för industrin, i princip över hela världen, och en överraskande svag sysselsättningsökning i USA när julisiffrorna publicerades. Samtidigt skedde stora skiften inom och mellan olika tillgångsslag. Inte minst drivet av att carry-positioner i den japanska yenen (tillfälligt?) stängdes ner. Den japanska centralbankschefen Ueda var dock snabbt ute med lugnande besked kring den framtida ultralätta penningpolitiken.

Nu är det återigen mungiporna upp bland många investerare. Bland annat har det amerikanska S&P500-indexet nu hämtat igen hela det branta fallet från inledningen av augusti.   

Humöret på finansmarknaden började så smått vända när inköpschefsindexen för tjänstesektorn trots allt visade på en fortsatt hygglig utveckling. Inte minst i USA. Ytterligare drivkraft till riskaptiten kom från att veckostatistiken över antalet nyanmälda sökande av arbetsmarknadsstöd i USA överraskande sjönk och därmed bröt den oroväckande trend den befunnit sig i, egentligen sedan senvåren.  

Nu i veckan kom så nya veckosiffror som ytterligare bekräftade att den uppåtgående trenden i nya arbetslösa brutits. Det kan förstås tyckas som ett väl litet halmstrå att hänga upp ett massivt, globalt börsrally på men ytterligare bekräftelse på fortsatt hygglig fart i amerikansk ekonomi kom under torsdagen i form av stabila siffror över industriproduktionen i juli och ett överraskande lyft för detaljhandeln under samma månad. Den amerikanska konsumenten har inte kastat in handduken.

Det här har bidragit både till att många (men långtifrån alla är viktig att poängtera) skruvat ner sannolikheten ordentligt för en djupare amerikanska konjunkturnedgång. Samtidigt har också antalet räntesänkningar som Federal Reserve väntas leverera under året också dragit ner. Den sänkning med 50 punkter på septembermötet som mer eller mindre tycktes given under de turbulenta dagarna är nu betydligt mer osäker. Prissättningen på räntemarknaden indikerar nu 33 punkters sänkning i september samtidigt som osäkerheten stiger kring hur många räntesänkningar som Fed kommer att leverera under året. Det senare märks bland annat i en kraftig uppgång i de korta marknadsräntorna. Den policykänsliga tvåårsräntan ligger nu en liten bit över 4 procent.

Hur det här kommer att spela ut på lite sikt återstår förstås att se. Viktigt för synen på både konjunkturen och räntorna blir de sysselsättningssiffror för augusti som publiceras i inledningen av september och, i alla fall i det senare fallet, det tal som Fed-chefen ska hålla nästa fredag i samband med centralbankssymposiet i Jackson Hole.

Just nu ser det i alla fall ut som att många på marknaden åter börjat fokusera på ”drömscenariot” men sjunkande inflation och räntor parat med en fortsatt stabil amerikansk konjunktur. Det som saknas ur drömperspektivet är väl snarast att vi får se samma utveckling i Europa och att den kinesiska ekonomin piggnar till. Skulle det visa sig bli fallet är det här sannolikt bara början på börsuppgången.

Det finns dock en del som kan komma att ställa till det under hösten och som inte gör det till någon smidig börsresa. Dit hör bland annat geopolitiken, amerikansk inrikes politik och en global konjunktur som inte riktigt vill ta fart. Inflationen är väl också lite av en potentiell rysare, även om det mesta numera pekar i rätt riktning. I utgångsläget har däremot både Federal Reserve och ECB en bit kvar till sina inflationsmål, vilket gör dem känsliga för negativa inflationsöverraskningar.