Volvo är först ut bland de stora industribolagen att rapportera och med ett urstarkt år i ryggen, såväl operativt som på börsen, har det legat en tydlig avmattning under 2024 i förväntningarna. Men delar av den oro som har smugit sig in i aktiekursen efter den avskilda utdelningen för några veckor sedan och före tisdagsmorgonens rapport bör nu kunna lätta.

Rapporten innehöll nämligen en hel del besked som drar åt det positiva hållet.

Om vi börjar uppifrån så kom orderingången på lastbilar in i princip i linje med analytikernas prognoser. Förvisso är det en nedgång från de mycket höga nivåerna samma kvartal i fjol, men de knappt 49 000 lastbilarna som beställdes i första kvartalet är marginella 3 procent färre än konsensusprognosen. På omsättningsraden prickar Volvo i stora drag förväntningarna och även fjolårets nivå på 131 miljarder kronor.

Stabilt på en, helt förväntad, lägre nivå är sammanfattningen av efterfrågeläget och det avspeglas också i att Volvo upprepar lastbilsprognoserna för totalmarknaden 2024 i de stora regionerna Nordamerika och Europa, samt i Kina.

Att det finns en gnagande oro för att de senaste kvartalens kraftiga lönsamhetslyft i Volvo inte ska vara uthålligt när marknaden lugnar ned sig är naturligt. Men även här ger rapporten optimisterna råg i ryggen. Rörelseresultatet på 18,2 miljarder kronor är klart högre än de knappt 17 miljarder som väntades och marginalen på 13,8 procent kan ställas mot 14,0 samma kvartal i fjol och en förväntan om 13,1 procent.

Ser man enbart till det största området Lastbilar så lyckas Volvo till och med öka marginalen något i kvartalet och går upp från 14,2 till 14,5 procent, medan Anläggningsmaskiner faller från höga 18,3 till 16,1 procent.

Sett till rullande 12-månadersnivån för hela koncernen ligger Volvo nu på utmärkta 14,1 procent och vd Martin Lundstedt pekar bland annat på prishöjningar som får genomslag och lägre materialkostnader. En växande serviceaffär bör också ha gett ett välkommet bidrag.

Lyfter vi blicken från kvartalet och tittar på den större förväntansbilden så var 2023 ett helår som lönsamhetsmässigt gick till historien och som Volvo inte spås kunna rå på i närtid. Inför rapporten spåddes den justerade rörelsemarginalen falla i år, från 14 till 12,3 procent, tyngt av att omsättningen förväntas falla med 7-8 procent.

Det är i sig en väldigt motståndskraftig marginalnivå, som snarare har markerat ett toppår än ett bottenår i Volvos historia, och om något så kommer analytikerna att behöva putsa den siffran några tiondelar uppåt de närmaste dagarna.

Efter årets intäkts- och vinstsvacka väntar sig aktiemarknaden sedan att omsättningen ökar igen men i ganska försiktigt takt, med 5-6 procent per år under 2025 och 2026, samt att rörelsemarginalen stiger något men ändå inte återvänder till fjolårets nivåer.

En brasklapp när det gäller både Volvos egna och analytikernas prognoser är att fordonsmarknaden sällan är så lugn och förutsägbar som estimaten nu gör gällande. Det är vanligare att omsättningen stiger eller faller med minst 10 procent och att resultatet också pendlar friskt.

Med det sagt så är Volvo, trots den starka utvecklingen på börsen, fortfarande försiktigt värderat med ett p/e-tal på 11 för nästa år och 10 året därpå. Och den stora nettokassan, enorma 89 miljarder kronor vid utgången av första kvartalet, borgar för fortsatt höga utdelningar som ger aktieägarna en direktavkastning på närmare 7 procent i fler år framöver.

Att snegla mot elitserien när det kommer till verkstadsvärderingar, med bolag som Atlas Copco, Assa Abloy och Alfa Laval med p/e-tal långt norr om 20, är dock alldeles för optimistiskt. Volvo är mer kapitaltungt och verkar i mer cykliska segment vilket bör sätta avtryck i värderingen, även om lägstanivån och stabiliteten förbättrats markant.

Mycket av den stora och välförtjänta omvärderingen har redan skett i och med aktiens kursfördubbling de senaste två åren och det bara att lyfta på truckerkepsen för ett synnerligen gott jobb av vd Martin Lundstedt och hans kollegor. Men går Volvo ut ur 2024 som man har gått in i det, med överraskande höga och stabila marginaler och normaliserade marknader utan tvära kast, så väntar stigande vinster igen nästa år.

Det är huvudscenariot och vi håller fast vid vår långsiktiga syn att det finns mer kvar att hämta i aktien.