Som i princip alla hade väntat sig lät Riksbanken sin styrränta ligga kvar på 4,00 procent i samband med onsdagens penningpolitiska besked. Så ingen chock där. Däremot hade nog flera väntat sig en större nedjustering av ränteprognoserna. Dessa skruvades visserligen ner men fortfarande signalera banken en relativ hög styrränta i närtid. Prognosen för var styrräntan kommer att ligga andra kvartalet ligger på höga 3,93 procent.

Nu kompenserar Riksbanken förvisso för detta rejält genom att i pressmeddelandet ange att ”Om inflationsutsikterna fortsätter att vara gynnsamma kan styrräntan troligen sänkas i maj eller juni”. Inför räntebeskedet indikerade prissättningen på räntemarknaden en majsänkning med omkring 70 procents sannolikhet.  

Så lite tvetydiga signaler från riksbanksdirektionen som ändå tycks ha varit rörande överens om beskeden som lämnades. Återstår att se om det även gäller i det penningpolitiska protokoll som publiceras om några veckor.   

Sedan följer visserligen räntesänkningarna slag i slag och men kanske inte riktig i den takt som analytikerkåren hade väntat sig. I slutet av det här året väntar sig Riksbanken en styrränta runt 3,25 procent (givet att banken sänker med 25 punkter per gång) och i slutet av 2025 väntas styrräntan ha nått ner till omkring 2,75 procent. Men det är, trots allt, en rejäl nedjustering jämfört med de lite knappa 4 procent i slutet av 2025 som man hade i novemberprognosen, som är den senaste officiella innan dagens.

Det kan tilläggas att Konjunkturinstitutet, som publicerade sin prognos i tisdags, räknade med en styrränta på 2,25 procent under 2025.

Den breda inflation, KPI, räknar Riksbanken med ska landa på 3,5 procent i år och sjunka till 1,5 respektive 1,6 procent under 2025 och 2026. KPIF, där effekten av räntesatsförändringar räknas av och som är Riksbankens inflationsmål, väntas bli 2,3 procent i år och 1,9 respektive 2,0 procent 2025 och 2026.

Om målet med ett lite mer försiktigt räntebesked än väntat var att undvika en rejäl försvagning av kronan så har Riksbanken lyckats. Kronan har i princip hållit sig stabil efter att de initiala svängningarna som alltid uppkommer i samband med ett räntebesked, har lugnat ner sig.

Nu blir det centrala för Riksbanken inflationsutfallen för mars samt tidiga indikationer på hur aprilinflationen kan tänkas landa inför deras nästa penningpolitiska besked den 8 maj. Riksbanken räknar med att KPIF ska landa på 2,7 procent medan KPIF exklusive energi, som blivit ett allt mer centralt inflationsmått för Riksbanken, ska bli 3,3 procent. Prognoser som vi Placera tror ligger i överkant.

Vi på Placera lutar därmed åt att det kommer en räntesänkning redan i maj. Men allt hänger egentligen på inflationsutfallet för mars. Med sitt besked lämnar Riksbanken öppet för i princip alla möjliga tolkningar och utfall.

Men bortsett från osäkra inflations- och tillväxtprognoser borde nog Riksbanken ta större hänsyn till att hushållen har fått se sina realinkomster sjunka med 5,6 och 4,85 procent under de senaste åren. De, om något, borde väga betydligt mycket tyngre än enskilda inflationssiffror när man försöker blicka framåt.

Riksbanken räknar med en tillväxt på 0,3 procent i år. En uppjustering frän -0,2 procent i novemberprognosen. Ska svensk ekonomi lyckas landa där krävs sannolikt mer offensiva räntesänkningar än de som indikeras i nuvarande prognoser.

De initiala signalerna från marknaden tycks ändå vara att man tolkar riksbanksbeskedet åt det mjukare hållet.