Den breda svenska inflationen (KPI) låg visserligen kvar på 6,5 procent i oktobermätningen men det var ändå ett utfall som var bättre än väntat. Den rekyl uppåt till 6,7 procent som både analytikerkåren och Riksbanken uteblev därmed.

KPIF-inflationen, där effekten av räntesatsförändringar räknas av, steg däremot från 4,0 till 4,2 procent. Det var visserligen en tiondel över Riksbankens prognos men två tiondelar under analytikernas prognos om en uppgång till 4,4 procent. Eftersom analytikernas prognoser till stor del gjorts senare än Riksbankens, och därmed haft tillgång till mer tidsmässigt näraliggande information kring prisutvecklingen, så lägger vi ändå det utfallet lite på det positiva kontot sett även ur Riksbankens perspektiv.

KPIF exklusive energi, som blivit ett allt mer populärt mått hos Riksbanken att hänvisa till sjönk från 6,9 procent i september till 6,1 procent i oktober. Även detta ett utfall tiondelen över Riksbankens prognos men två tiondelar under analytikerestimatet.   

Det kan tilläggas att osäkerheten kring det svenska inflationsutfallet hade stigit något efter att inflationen i Norge visade sig stiga överraskande mycket när deras oktobersiffror publicerades i förra veckan.

Att den inflationsnedgång som skett under större delen av 2023 nu ser ut att ta en paus förklaras till stor del av att sjunkande energipriser nu inte bidrar i lika hög grad till nedgången, förklarar SCB. Elpriserna steg dessutom något från september till oktober men har sjunkit med 27,7 procent under de senaste 12 månaderna och ger ett bidrag till KPI-inflationen på -1,1 procentenhet.

Det som framför allt håller uppe KPI-inflationen på så pass höga nivåer är stigande räntekostnader för hushållens bolån som bidrar med 2,6 procentenheter samt rekreation och kultur som bidrar med 1,3 procentenheter. I det senare fallet ett bidrag som verkligen sticker ut i ett lite längre tidsperspektiv. Och som alla restaurangbesökare säker känner till vid det här laget så bidrar restaurang och logi med hela 0,9 procentenheter.

Sammantaget bör ändå tisdagens siffra ha fallit Riksbanken någorlunda i smaken. Varuinflationen visar allt tydligare tecken på att dämpas medan inflationen på olika typer av tjänster ser en liten trögare nedgång. I det senare fallet kan väl dessutom hävdas att just Riksbankens tidigare räntehöjningar är en stor drivkraft uppåt när lokalhyror och annat stiger.

Riksbankens klokaste strategi är nog att följa flertalet andra centralbanker i spåren och trycka på pausknappen i samband med räntebeskedet den 23 november. Sannolikheten för att banken gör detta har i alla fall ökat väsentligt efter oktober månads inflationssiffror. Även om förstås inflationen i utgångsläget är plågsamt hög och kronan, trots den senaste tidens uppgång, är fortsatt svag. Det ska också tilläggas att löneinflationen i Sverige fortfarande är begränsad och ligger under Riksbankens prognoser.  

Vi på Placera sätter i alla fall vår slant på att Riksbanken låter räntan ligga still på 4,00 procent den 23 november. Fortfarande lär de dock signalera att en räntehöjning finns i korten för att trycka tillbaka marknadens eventuella förväntningar på snabba räntesänkningar.