Fredrik Bjelland är en av tre förvaltare i tillväxtmarknadsfonden Skagen Kon-Tiki A, de övriga är Cathrine Gether och Espen Klette. Skagen Kon-Tiki lanserades för 20 år sedan och är aktivt förvaltad med fokus på värdebolag. Fonden har lyckats klå sitt jämförelseindex sedan fondstarten.
Fredrik Bjelland
Hur reagerar du på tillväxtmarknadsaktiernas utveckling i år?
”Tillväxtmarknaderna har utvecklats sämre än de utvecklade marknaderna i år. Det är inte så konstigt med tanke på att dollarn har varit väldigt stark. Då brukar vi se den här typen av rörelser, som att man lämnat tillväxtmarknaderna till förmån för utvecklade börser. Men Ryssland är en stor faktor som påverkat avkastningen negativt i år för tillväxtmarknadsaktier. Ryska aktier har nu ett nollvärde i globalt tillväxtmarknadsindex jämför det med en vikt på 3,5 procent vid årets start. Kina har haft en svag utveckling och hör till de sämsta börserna i år, vilket påverkat tillväxtmarknadsindex negativt. Även makrokänsliga ekonomier som Sydkorea och Taiwan har utvecklats svagt i år, särskilt fram till oktober. Men det finns vinnare på tillväxtmarknaderna: Turkiet, Brasilien och Indien är vinnarbörserna i år på tillväxtmarknaderna.”
Har du fått ny syn på politisk risk efter Ryssland?
”Visst är den politiska risken är högre upp på agendan nu, men vi ser mer på binär risk än politisk risk. Den politiska risken har alltid varit hög i Ryssland och även i Kina. Vi har en fjärdedel av fonden investerat i Kina, men Kina är för integrerat i världsekonomin för att man ska kunna stänga ut det med sanktioner som man gjort med Ryssland. Våra investeringar i Kina har backat 10 procent i år jämfört med Kinaindex som backat 30 procent. Våra bolagsval har varit bra och vi har inte haft någon exponering mot banker, fastigheter och elbilar samt liten exponering mot internetsektorn. Internetsektorn har ju drabbats av en binär risk i och med regulatoriska förändringar. Samtidigt har vi investeringar i kinesiska energibolag och teleoperatörer som gått bra i år. Det är viktigare att hitta bra bolag än vilket land de hör hemma i.”
Vilken typ av bolag investerar ni i och hur ser investeringsprocessen ut?
”Vi är en utpräglad bottom-up investerare, med fokus på värdebolag. Vi har en investeringshorisont på mellan tre och fem år. Investeringsmandatet är brett, vi köper det vi tror på. Det kan vara cykliska bolag när de tjänar som minst pengar eller inga pengar, bolag som håller på att återhämta sig och bolag där det finns dolda tillgångar. Vi letar efter intressanta och undervärderade bolag oavsett vilket land de hör hemma i. Vi ser landexponering mer som riskhantering än idégenerering för investeringar. Fonden kan avvika ganska mycket från tid till annan från jämförelseindex. I år har vi har en stor övervikt i råvarubolag och energibolag, vilket ger en stor avvikelse från index.”
Vilka intressanta trender eller teman ser ni i fonden?
”Energitransformeringen är ett stort tema som skapar en bred efterfrågan på elbilar, batterier och råvaror. Vi tror att det krävs mer insatsråvaror och metaller för att kunna genomföra den globala energitransformeringen än vad marknaden räknar med. Vi investerar i metaller som koppar. Vi tycker även att den traditionella energibranschen är intressant. De stora energibolagen håller på att ställa till en grönare värld. Och samtidigt behöver världen olja och gas under hela den gröna omställningen. Energibolagen är billiga då många investerare har undvikit att investera här och flera fonder inte får investera i energibolag.”
Hur ser fondens karaktär och egenskaper ut?
”Vårt mål är att bygga en stabil, billig portfölj med hög förväntad avkastning. Vi har ganska få innehav mellan 40 och 70 bolag i fonden. Jag tycker vi har lyckats bra för fonden är nu attraktivt värderad. Den är mycket billigare och lägre värderad än marknaden. Vi har en mycket stor andel värdebolag. Det som är intressant är att vi får den låga värderingen trots att vi har många kvalitetsbolag. Här ligger vi faktiskt högre än genomsnittet av tillväxtmarknadsfonderna och på den högsta nivån på fem år.
”Fonden värderas till hälften av index och fondkategorisnittet på p/e-tal, pris genom bokfört värde och pris genom försäljning. Samtidigt är den förväntade avkastningen för bolagen högre än index och fondkategorisnittet av tillväxtmarknadsfonder.
Vilka bolag har varit de bästa och sämsta bidragsgivarna till fondens avkastning i år?
”Tre av de fem sämsta bolagen är ryska. Fonden hade en övervikt i ryska aktier i början på året, totalt hade vi 9 procent jämfört med 3,5 procent i index. Den ryska banken Sberbank, livsmedelsbolagen X5 och Magnit har bidragit negativt i år. Sydkoreanska LG Electronics och kinesiska försäkringsbolaget Ping An är två andra negativa bidragsgivare.”
”Vi har två energibolag bland de bästa bidragsgivarna. Franska Totalenergies och kinesiska CNOOC. Brasilianska Assai Atacadista, och Turquoise Hill med koboltverksamhet i Mongoliet som blev uppköpta är två andra av årets bästa bidragsgivare. Indiska motorfordonstillverkaren Mahindra gick galet starkt när de började prata om att producera elfordon så den har vi sålt av med bra vinst.”
Ni äger flera bolag som är noterade på utvecklade börser, hur tänker ni här?
”Vi har ett antal innehav i fonden som inte ingår i Tillväxtmarknadsindex. Runt 5 procent av bolagen i fonden hör hemma på Frontier markets i Afrika. Och mellan 5 och 15 procent är bolag noterade på utvecklade börser. Det är bolag där stora delar av verksamheten sker på tillväxtmarknaderna som Shell och Totalenergies. Ett exempel är Ivanhoe Mines är noterat på Torontobörsen, ledningen sitter i London och den operativa delen av bolaget sitter Sydafrika och största koboltgruvorna ligger i demokratiska republiken Kongo. Bolaget räknas som ett kanadensiskt bolag men operativt är det ett sydafrikanskt bolag och efterfrågan är från kinesiska bolag.”
Vilka förändringar har ni gjort i fonden i år?
”Vi har köpt åtta bolag i år och har nu 45 innehav. Totalenergies och Shell är nya energiinnehav, de har en stor andel av intäkterna från tillväxtmarknaderna och uppfyller de krav vi har från Storebrands-standarden. Många energibolag på tillväxtmarknaderna har stor statligt ägande och har inte kommit lika långt som Totalenergies eller Shell i sin transformering inom förnybar energi. Sydkoreanska kosmetik- och skönhetsvårdtillverkaren Cosmax är nytt. Se producerar till många andra kosmetikbolag, vilket reducerar varumärkesrisken. Cosan är ett brasiliansk infrastruktur- och energibolag som är intressant, de transporterar effektivt jordbruksvaror till kusten så de kan exporteras. Raizen är ett annat nytt brasilianskt innehav som håller på med sockerproduktion och har utvecklat ett nytt sätt att tillvara på hela sockerplantan. De levererar insatsvaror till Shell för bioetanolproduktion.
”Vi har sålt ett indiskt innehav som blivit alldeles för dyrt. Indien är den enda tillväxtmarknaden som är högt värderad ur ett historiskt perspektiv. Vi har även sålt fyra kinesiska innehav, bland annat Tencent. Vi har i stället fondens Tencent-exponering via Prosus och Naspers, för det ger en substansrabatt och de köper tillbaka aktier när de sålt av Tencentaktier. Ett råvarubolag med koboltverksamhet i Mongoliet blev uppköpta av Rio Tinto.
Gå till Placera.se och läs fler artiklar
Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.
Följ mig gärna på Twitter
Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter, YouTube och Soundcloud
.png)
