.png)
I början av 2020 skrev vi en krönika om potentiella uppköpskandidater. Då var läget annorlunda. Corona hade inte slagit till än (även om det fanns tidiga tecken på att viruset börjat spridas i Kina). Den riktiga käftsmällen kom först i slutet av februari/början av mars 2020, ungefär samma tid på året som kriget i Ukraina bröt ut 2022 (24:e februari klev Ryssland in). Så det verkar vila en förbannelse över denna period på året…
Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 42 den 17 oktober
Jag tänkte nu följa upp den krönikan och damma av listan över uppköpskandidater. I början av 2020 var makroläget givetvis ett helt annat med nollräntor och gott om likviditet i systemet, vilket gjorde det enklare att räkna hem bud. Samtidigt var många av de svenska storbolagen välkapitaliserade och året innan, dvs 2019, såg vi många affärer på Stockholmsbörsen. Till exempel svalde SBB konkurrenten Hemfosa det året, Momentum och Swedol slogs ihop och Kappahl köptes ut av storägarna Mellby Gård. Dessförinnan kom bud på Mr Green och Cherry inom spelsektorn, Acando och Avega inom IT, Oriflame köptes ut av ägarfamiljen af Jochnick och tyska bostadsjätten Vonovia köpte ut konkurrenten Hembla. Bilbesiktningsbolaget Opus och lilla Adcitymedia var två andra bolag som köptes ut. Elgrossisten Ahlsell och nischbanken Nordax likaså. Det är säkert några fler jag missat men aktiviteten var väldigt hög under denna period.
Bolagen vi då lyfte fram som potentiella uppköpskandidater i krönikan var Byggmax, Leovegas, Björn Borg, Haldex, Nilörngruppen, Rejlers, Veoneer och Mekonomen. Vi lyfte också fram att nischbanker skulle kunna vara föremål för uppköp efter att Nordic Capital flyttade fram sina positioner i branschen då Nordax köptes ut och man blev huvudägare i Intrum. Men sedan dess har bolagen gått svagt operativt och många branschförändringar har tillkommit vilket troligtvis gjort Nordic Capital kanske mer restriktiva med investeringar i sektorn. Man kan inte vara nöjd med Intrum-innehavet än så länge.
Av de nämnda uppköpskandidaterna i krönikan så fick vi faktiskt in tre fullträffar (av åtta), vilket är en väldigt bra ”hit ratio” givet att det handlar väldigt mycket om tajming när det kommer till bud. Motivet bakom ett uppköp kan som bekant skilja sig från bolag till bolag och bransch till bransch. Oftast är det så att bolaget som köps upp har en eller flera av följande egenskaper: En svag ägarstruktur, en nedpressad värdering eller en affärsmodell där kostnadsbesparingar och industriella synergier kan utvinnas med köparen.
Allt detta såg vi i nämnda bolag. Och de som vi fick rätt i var Leovegas, Haldex och Veoneer som alla köpts ut det senaste året efter svaga kursutvecklingar och svag operativ utveckling. De övriga på listan skulle vi säga är fortsatt uppköpskandidater.
Byggmax: Är fortsatt väldigt lågt värderad men tyngs rejält av att sällanköp och altanbyggen nu stryps när ekonomin försämras för hushållen. Här är ägarbilden fortsatt öppen och möjligtvis är bygghandlarbranschen i samma läge där elektronikbranschen var för några år sedan innan en konsolidering var nödvändig där de starkaste blev starkast och de minsta aktörerna försvann? Byggmax är förvisso en relativt stor spelare men det finns större aktörer på den onoterade spelplanen som nog skulle kunna svälja Byggmax efter en halvering av börsvärdet det senaste året.
Björn Borg: Har ett starkt varumärke och handlas långt under tidigare toppnivåer. Ett förhållandevis litet bolag värt knappt 600 Mkr. Skulle kunna vara intressant för en större spelare som vill utveckla varumärket vidare. Även här lär huvudägaren Martin Bjäringer acceptera en budpremie på 25-30 procent över dagsnivåer.
Nilörngruppen: Här har möjligheten till bud försämrats väsentligt sedan sist, framförallt för att bolaget vänt den tråkiga operativa utvecklingen och blivit rikligt belönat för detta på börsen med en uppgång på 125 procent de senaste två åren. Aktien är knappt ner i år, vilket är häpnadsväckande givet hur allt annat inom retail och konsumtion utvecklats. Men Traction är alltjämt huvudägare och 2009 var dem med och köpte ut bolaget från börsen så de är nog öppna för diskussioner kring bud. Svårt dock att se vem/vilka som skulle köpa ut Nilörn när läget är så osäkert just nu.
Rejlers: ”En munsbit för Sweco?” skrev vi sist. Det gäller än idag. Vi har exempelvis sett bud på Semcon så teknikkonsultbranschen är relativt het och Rejlers tuffar på bra med nuvarande vd Victor Svensson vid rodret. En ganska öppen ägarbild där familjen Rejlers inte känns lika aktiva och engagerade som förr i tiden. De skulle nog mycket väl kunna sälja för ett bra pris. Börsvärdet är kring 2,1 miljarder, att jämföra med Swecos cirka 30 miljarder. Rejlers värderas också lägre än kollegorna i branschen. Här kan man också slänga in den fula ankungen i branschen, Projektengagemang, i buddiskussionen. Bolaget går dock riktigt knackigt så det vill till att en industriell aktör ser väsentliga synergier vilket kanske känns något tveksamt just nu.
Mekonomen: Fanns också med tidigare och bör åter finnas på en sådan lista. En aktie som ständigt dyker upp när potentiella bud diskuteras. Huvudägaren är amerikanska LKQ som för några år sedan hade dåliga finanser men som nu går allt bättre och som till och med har börjat dela ut pengar. Lägg till den svenska kronans kräftgång vilket gjort Mekonomen väsentligt billigare i dollartermer. Äger 26 procent av Mekonomen som värderas fortsatt lågt, så varför inte?
Andra kandidater som bör nämnas är; Hennes & Mauritz (är det dags för familjen Persson nu?), Cloetta (familjen Svenfelt äger mer än 30% och kursen är halverad sedan toppnivåerna på 34 kr för ett par år sedan), Nimbus (värderas till 3-4x och familjen af Jochnick har köpt ut bolag tidigare för att få ordning på dem utanför börsen) och B3 Consulting (ordförande Sverre Bjerkeli tokköper aktier och Protector försäkring är huvudägare som troligtvis kommer acceptera ett bud). Nordic Waterproofing är också aktuella där man fått en ny storägare i form av irländska Kingspan som likt LKQ torde vara intresserad av att köpa ut hela bolagen.
Några andra branscher där konsolideringen redan börjat och där uppköp troligtvis kommer ske i närtid är spelbranschen (Kindred, Kambi och CTM ligger närmast till hands) samt fastighetsbranschen (primärt kanske aktiebud nu när finansieringen är tuffare). I den senare sektorn vimlar det av mindre nynoterade bolag som Klarabo, Nivika, Emilshus. Dessutom torde det finnas en hel del långsiktigt kapital utanför börsen som kan tänkas kliva in när rabatterna är så pass höga.
Slutligen, den pressade e-handeln bör nämnas. BHG kring 14 kr torde locka huvudägaren EQT. Om inte nu, när? Visst är bolaget skuldsatt upp till öronen och man har säkerligen gjort en del förvärv som kommer utvecklas svagt osv. Men att köpa ut bolaget, sanera balansräkningen i ett par år, och komma tillbaka till börsen med en vältrimmad koncern borde inte vara omöjligt för EQT att genomföra.
Time will tell, men att fler bud kommer är helt säkert.
Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 42 den 17 oktober
