Riksbanken pekar på en första räntehöjning med 0,25 procentenheter i december eller februari. Enligt de svenska bolåneinstituten kommer detta att leda till att boräntorna sakta börjar röra sig uppåt redan om några månader. 

Nordea

Om tre månader väntas Nordeas snittränta för bolån på tre månader att höjas från 1,89 procent till 2,10 procent. Och i december 2020 spås den rörliga räntan ligga på 2,80 procent. Det visar Nordeas senaste boränteprognos.

Däremot tror Nordea att räntor med längre löptider kommer att stiga måttligt eftersom de styrs av globala faktorer samt av konjunkturläget.

”Nordea räknar med en avmattning av konjunkturen och det talar för att det inte blir någon dramatik i ränteuppgången i längre löptider”, skriver Annika Winsth, chefsekonom Nordea.

Källa: Nordea

SBAB

”Boräntorna kommer att börja höjas när reporäntan höjs och Riksbanken avvecklar innehaven av statsobligationer, som slår på de längre räntorna, men höjningen kommer ske långsamt”, säger Robert Boije, chefsekonom SBAB.

SBAB bedömer i sin senaste ränteprognos att en höjning av reporäntan med största sannolikhet kommer att ske i början på nästa år. SBAB:s prognoser avser en prognos på marknadsräntorna och inte SBAB:s exakta räntor.

”Vi bedömer att det är 40 procents sannolikhet att Riksbanken höjer reporäntan det sista kvartalet i år, 50 procents sannolikhet att man väntar med höjningen till första kvartalet nästa år och 10 procents sannolikhet för en ännu senare höjning. Huvudspåret är således första kvartalet nästa år. Och först då kommer också den rörliga boräntan att höjas”, säger Robert Boije.

Vidare spår han att den första höjningen av den rörliga boräntan, på tre månader, kommer att ligga på 1,9 procent 1 januari 2020 och 2,2 procent den 1 januari 2021.

Motsvarande siffror för 5-åringen är 2,8 respektive 3,1 procent.

Nu när det börjar talas om högre boräntor är det många bolånekunder som funderar över om det kan vara läge att binda räntan.

Enligt Robert Boije så har man historiskt sett tjänat på att ligga rörligt och det finns ingen anledning att tro att det skulle ändras. Men han tycker att den som har små marginaler i sin ekonomi mot räntehöjningar bör fundera på att binda räntan.

”Det är nu historiskt mycket små skillnader mellan den rörliga räntan och bundna räntor. Givet vår prognos för boräntor med olika bindningstider kan det till och med vara billigare att nu välja bindningstider på mellan två och fem år jämfört med att binda om räntan var tredje månad de närmaste åren”.

Danske Bank

Swedbank, Handelsbanken, SEB och Danske Bank gör inga boränteprognoser. Men Danske Banks chefsekonom Michael Grahn tror att boräntorna börjar stiga i december.

”Jag föreställer mig att de rörliga boräntorna kommer att justeras i samband med att Riksbanken höjer styrräntan i december och då även 3 månader stibor åker med upp. Så min gissning är december”, säger Michael Grahn, chefsekonom Danske Bank.

Bankerna som Placera talat med är alltså överens om att en första räntehöjning från Riksbanken, med konsekvensen att boräntan höjs i samband med det, kommer att ske i december eller i början på nästa år, men Tor Borg, tidigare chefekonom på SBAB är skeptisk.

”Jag tror egentligen inte att inflationssituationen, pris- och lönetrycket, kan motivera en räntehöjning i närtid från Riksbanken. Inte mycket talar för att inflationen är på väg över målet”, säger han.

Men samtidigt menar han att det blir mer och mer obekvämt för Riksbanken med minusränta ju längre man har kvar den, inte minst när vi har ganska bra tillväxt i ekonomin och andra centralbanker börjat höja.

”En kompromiss kan bli att Riksbanksmajoriteten landar i en höjning vid december- eller februarimötet samtidigt som prognosen, räntebanan, sänks”.

Han tror dock att regeringsproblematiken kan vara avgörande för när en räntehöjning kommer att ske.  

”För att undvika att oroa finansmarknaderna tror jag dock Riksbanken kommer att vara försiktiga med ränteändringar så länge vi inte har en regering på plats”.

Vidare tror Tor Borg att boräntorna börjar röra sig uppåt när vi väl närmar oss en Riksbankshöjning, i enlighet med de banker Placera talat med, men han är inte helt övertygad.

”Historiskt har bankerna ofta passat på att höja boräntorna i samband med riksbankshöjningar. Jag är dock inte helt säkert på att detta kommer att ske nu också”.

Han pekar på att marginalerna på bolån är historiskt höga samtidigt som det finns en viss konkurrens som kan göra att boräntorna, åtminstone initialt, inte stiger i samma takt som styrräntan.

”Givet det låga inflationstrycket och att konjunkturen sannolikt är på väg att dämpas så bör boräntorna inte öka i särskilt snabb takt, min gissning är mellan 0,5 - 1,0 procentenheter om året”.