Det var segt på de flesta av världens börser under veckan som gick. Den svenska börsen var ner med 0,7 procent medan S&P500 tappade 1,0 procent och Stoxx600 1,2 procent.

Stigande räntor är ett fortsatt bekymmer för finansmarknaden att hantera. I USA såg vi rejäla uppgångar i både den korta och långa änden av räntekurvan, medan det var lugnare u Europa. Den amerikanska tioårsräntan är nu uppe runt 4,28 procent och har stigit med hela 54 punkter sedan inledningen av oktober. Dessutom har marknaden kraftigt justerat ner sina förväntningar på hur snabbt, och med hur mycket, den amerikanska centralbanken kommer att kunna sänka räntan.

De geopolitiska spänningarna har också bidragit till att många investerare dragit öronen åt sig och vi fick se oljeprisuppgångar och ett fortsatt rally i guldet under veckan som gick. Den förväntade israeliska motattacken mot Iran blev dock något mindre än väntat och riktade sig i huvudsak mot militära mål, vilket bidragit till en liten suck av lättnad på oljemarknaden. Oljepriset har nu backat och Brentolja handlas kring 72,3 dollar per fat.

Vi noterar också att kronan fortsatt att ta stryk i nuvarande marknadsklimat. En dollar kostar nu 10,62 kronor och en euro 11,46 kronor. En kronförsvagning som kan komma att ställa till det för Riksbanken inför deras penningpolitiska besked den 7 november. Just en svag krona har framhållits som en försvårande omständighet för att banken ska kunna leverera en dubbelsänkning.

Även den här månaden duggar företagsrapporterna tätt och det lär vara lite extra fokus på de amerikanska tech-rapporterna.

Även på makrosidan är veckan fullmatad.

Det blir mycket fokus på inflationen. Inte minst mot bakgrund av den senaste tidens ränteuppgång. Torsdagen blir en riktigt höjdardag i sammanhanget med inflationssiffror från både EMU-området och USA. Hoppet står till utfall på, eller under, förväntningarna.

I det sammanhanget blir också fredagens amerikanska arbetsmarknadssiffror i oktober en tung input inför det räntebesked som Federal Reserve lämnar den 7 november. Det var de starka arbetsmarknadssiffrorna för september som satte fart på det, främst, amerikanska ränterallyt. Så håll i hatten. Det kan blåsa till på börsen åt ettdera hållet.

Det kommer dessutom BNP-siffror för både EMU-området och USA och en högintressant första budget från den relativt nyvalda brittiska regeringen.

För svenskt vidkommande kommer också preliminära BNP-siffror för årets tredje kvartal och analytikerna väntar sig en studs uppåt efter ett svag andra kvartal.

Viktigare för synen på Riksbankens räntebesked blir ändå den konjunkturbarometer som Konjunkturinstitutet publicerar på onsdag samt fredagens inköpschefsindex för industrin. Tillsammans med nästa veckas inflationssiffra några av de tyngsta makrosiffror som Riksbanken får tillgång till inför räntebeskedet.

Det här är dessutom den sista ”Makrovecka” som Placera kommer att publicera. Efter drygt 13 år och lite knappt 700 veckotexter är det nu slut och jag vill tacka alla som läst. Särskilt de som hängt med under alla åren. Jag vet att det i alla fall är några stycken av er.

Mest stolt är jag över att jag endast missat en veckotext under alla dessa år. (Okej, några har också varit försenade). Den har skrivits under både semestrar och resor så den har producerats på många olika platser.

Den mest udda platsen var när jag hyrde en stuga i norra Jämtland och mitt wifi la av. Frågade stugvärden om jag möjligen kunde få utnyttja deras nätverk för att skriva klart texten. Det gick visserligen för sig men jag fick inte komma in i deras hus. Så jag fick parkera bilen utanför deras köksfönster för att kunna logga in och sen sätta mig i baksätet för att skriva. Det gick ganska bra men texten blev kort. Till saken hör att det var -20 grader.

Tack för mig.

Pekka 

Måndag

Tunt på makroagendan med Fed-index från Dallas Fed som ett litet huvudnummer.

Tisdag

Svensk BNP-indikator för årets tredje kvartal. Tillväxten väntas ha spottat upp sig något efter ett svagt andra kvartal. Ska dock inte behöva förändra något i synen på räntorna. Antalet lediga platser i amerikansk ekonomi väntas ha dämpats men tveksamt om det skett i sådan grad att det påverkar Federal Reserve. Det kommer fler viktiga arbetsmarknadssiffror senare under veckan. Om det amerikanska hushållshumört stiger kan det visserligen vara ett litet trumfkort för Harris i slutspurten av valrörelsen men det skulle nog också kunna tolkas som att hushållen börjar rikta in sig på en Trump-seger. Trump anses ha en bättre ekonomisk politik.

Onsdag

Konjunkturbarometer från Konjunkturinstitutet. Ska nog analyseras med lite extra noggrannhet den här gången. Vi på Placera tror att utfallet kan väga tungt för Riksbanken i valet mellan att sänka med 25 eller 50 punkter. BNP-siffror från Tyskland, EMU-området och USA. De två första siffrorna riskerar att bli dyster läsning medan tillväxten i USA ångar på. Recessionsrisken är överhängande i Tyskland och i oktober väntas även inflationen ha rört sig åt fel håll. Den nya brittiska regeringen presenterar sin första budget och det kan komma att ge utslag på bland annat pundet.  

Torsdag

Ropen på fler stimulansåtgärder i Kina ljuder allt högre och svaga inköpschefsindex kan öka trycket på den politiska ledningen ytterligare. Marknadens fokus är däremot i högre grad riktade mot inflationssiffror för EMU-området och USA. Observera att inflationssiffrorna (PCE-deflatorn) för USA gäller september. Det finns nog en underliggande oro för att inflationssiffrorna kommer in något högre än förhoppningarna så räkna med ett lite glädjerally som de skulle komma in lägre än väntat. Bank of Japan lämnar räntebesked.

Fredag

Inköpschefsindex för industrin. Eftersom de flesta redan publicerat preliminära siffror så är det främst de svenska siffrorna som lockar vårt intresse. Indexet har hankat sig över 50-nivån, trots tydliga svaghetstecken på flera av våra viktigaste konkurrent- och exportmarknader. Ska den kunna göra det ännu en gång? Men det mest av intresset riktas förstås mot de amerikanska arbetsmarknadssiffrorna för oktober. Den överraskande starka sysselsättningsuppgången i september var ju det som satte ordentligt fart på ränteuppgången. Så nu hoppas de flesta på betydligt svalare siffror.