Det oväntat höga inflationsutfallet i januari ställer till det för Riksbanken. Det menar Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar. Drömmen om en räntesänkning i mars är med stor sannolikhet över – och vägen framåt ser minst sagt knagglig ut. För att dra säkra slutsatser krävs dock mer underlag, menar Stråberg.

”Man behöver nog sannolikt minst ett utfall till. Men den här prispressen uppåt, det är ju inte perfekt för Riksbanken.”

KPIF blev en kalldusch för Riksbanken och hamnade på 2,2%. En tydlig ökning från decembers 1,5%. Bland annat TT rapporterar dock att förändringar i ett av måtten – den så kallade korgeffekten – har genomförts. Även detta tar Alexandra Stråberg höjd för.

”I det här fallet så ser vi att den här korgeffekten bidrar till högre inflation. Så det betyder att man behövde revidera om den här varukorgen. Och när man har gjort det så har man sett att inflationen är något högre än vad man tidigare trodde."

Erik Thedéen, Riksbankschef. 

Korgeffekten uppstår när SCB justerar varukorgen som mäter inflation, så att den speglar hushållens aktuella konsumtion. Eftersom ändringen sker i december kan inflationssiffran för januari se högre ut, utan att priserna faktiskt har stigit. I januari 2025 var korgeffekten på månadstakten 0,06% på KPI och 0,13% på KPIF.

Men det var inte enbart korgeffekten som drev upp siffrorna. Ett ökat pristryck på livsmedel, restaurangbesök och hyror bidrog lika mycket, enligt Stråberg.

”Det är båda de här sakerna och de bidrog ungefär med lika mycket till inflationsuppgången.”

Trots att korgeffekten ligger utanför Riksbankens kontroll, skapar övriga faktorer huvudbry på Brunkebergstorg.

”Det här försvårar för Riksbanken. När man har en inflationsnivå som stoppar räntesänkningar – men en ekonomi som behöver dem.”

Räntesänkningen dröjer – men hur länge?

Hushållens konsumtion har länge varit hoppet som många ekonomer hängt upp sina prognoser på. Det är också en av anledningarna till varför Alexandra Stråberg ser ett behov av en räntesänkning. Men en sänkning i mars kan man, enligt henne, glömma. Vad som händer därefter är dock mer oklart.

”Det beror på hur inflationen utvecklar sig. För inflationen är ju det som begränsar handlingsutrymmet för Riksbanken.”

Tidigare i veckan publicerade SCB dystra siffror för arbetslösheten, som nu ligger på 10,4 %. Något som fick Danske Banks chefsekonom Susanne Spector att påpeka att arbetsmarknaden "kan vara på sin svagaste punkt just nu".

Men här finns det lugnande besked, menar Stråberg. Den sencykliska arbetsmarknaden ger tecken på återhämtning, med nedåtgående varseltal och mer expansiva anställningsplaner.

”Då blir jag lite mindre orolig.”

"Mer en rullatoråterhämtning"

Sverige befinner sig fortfarande i en lågkonjunktur. Enligt Stråberg mår ekonomin "sådär". Den efterlängtade återhämtningen, som i hög grad hänger på hushållens konsumtion, låter vänta på sig.

”I dagsläget står hushållen och balanserar mellan ska jag spara eller ska jag konsumera? Än så länge har svaret varit spara.”

Men det finns faktorer som talar för att hushållens svar kan ändras framöver. Skattesänkningar och reallöneökningar väntas ge mer i plånboken – vilket kan öka konsumtionen. Dock, betonar Stråberg, går det långsamt.

”Det är stabilt – men går väldigt långsamt.”

”Det är mer en rullatoråterhämtning än en rekylåterhämtning”, konstaterar hon.

Läs mer: 

Inflationen stiger: ”Bekräftar kallduschen”

Svenskarna planerar att spara mer 2025 - "Kan hålla inflationen nere"