.png)
En förklaring till det senare är givetvis att den amerikanska kongressen äntligen lyckats komma överens om den skattereform som varit ett ständigt återkommande börstema allt sedan Donald Trump valdes till USA:s nya president för lite drygt ett år sedan.
Nu återstår att se vad som händer med riskaptiten när väl den amerikanska skattereformen är genomförd. Under de senaste åren har det ju ofta varit så att börserna stigit inför stora och väntade beslut, främst på det penningpolitiska området, men att det blivit ett lite svalare börsklimat när det väl har levererats.
Och den här gången får man väl räkna med att mycket av de positiva effekterna av skattebeslutet redan ligger i kurserna. Så det blir av allt att döma en spännande inledning på nästa år.
En effekt av skattebeslutet, bortsett från de strikt finansiella som sänkta skatter, är att det ska lyfta den amerikanska tillväxten under de kommande åren. Det spär i så fall på med ytterligare tillväxtkraft till en global konjunktur som har fortsatt att utvecklas starkt mot slutet av 2017.
Just för tillfället ser det dessutom ut som att EMU-området är på väg att delvis ta över USA:s roll som ekonomiskt draglok. Konjunkturindikatorerna har stärkts rejält under de senaste månaderna, framför allt avseende industrin. Samtidigt fortsätter ECB att flöda marknaden med kapital, även om en neddragning av obligationsköpen till 30 miljarder euro i månaden väntar vid årsskiftet.
Att ekonomin i EMU-området går allt starkare och USA-ekonomin får en tillväxtskjuts i form av skattesänkningen, ska i förlängningen kunna bidra till att en redan stark svensk konjunktur får ytterligare fart i inledningen av nästa år. Visserligen sjönk konfidensindikatorn för industrin något i december men det skedde från en rekordnivå och orderingången på både hemma- och exportmarknad fortsätter att stärkas. Lite extra draghjälp får industriföretagen dessutom från en fortsatt svag krona.
När det gäller kronan får man nog ändå räkna med en förstärkning framöver, framför allt mot euron, även om det är mycket svårt att bedöma tidpunkten för när den kan komma.
Mot dollarn kan det i sin tur till och med bli en försvagning mycket beroende på hur finansmarknaden bedömer att skattereformen påverkar tillväxt och den amerikanska centralbankens agerande.
Ytterligare amerikanska räntehöjningar väntas under nästa år samtidigt som ECB vilar på räntehanen och Riksbanken nog får lite svårt att genomföra sin planerade sommarhöjning. Det bör kunna ge dollarn en liten skjuts uppåt även mot den svenska kronan.
Det stora inhemska oros- och osäkerhetsmoment är givetvis prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden. Nu gör de flesta prognosmakare visserligen bedömningen att prisnedgången blir relativt kortvarig och att priserna ska börja stabiliseras redan i inledningen av nästa år.
Det är dock en bedömning som är behäftad med stor osäkerhet och mycket handlar kortsiktigt om psykologi. Får tanken på fortsatta prisfall fäste bland potentiella bostadsköpare så blir det lätt att skjuta upp ett planerat bostadsköp som spär på prisnedgångarna ytterligare. Dessutom införs det nya amorteringskravet i mars.
Från ett rent makroperspektiv ser det annars gynnsamt ut för en prisstabilisering i form av stark sysselsättningstillväxt, låga räntor och ett fortsatt strukturellt underskott på bostäder. Att hushållshumöret hittills inte påverkats negativt av prisnedgångarna talar också mot ett större prisfall. Mycket av framtiden kommer säkert att hänga på prisutvecklingen i inledningen av nästa år när det normalt sett svaga säsongmönstret som vi är inne i inte ska pressa prisbildningen.
En fortsatt svag bostadsmarknad skulle i så fall hålla kvar kronan på låga nivåer och skjuta fram Riksbankens planerade räntehöjning. På sikt påverkas även den svenska tillväxten även om de negativa effekterna inte ska överdrivas. Enligt Riksbankens skattningar ska ett 20-procentigt prisfall skära ungefär en procentenhet av BNP-tillväxten, som enligt nuvarande bedömningar ska landa kring 3 procent under nästa år. Den största faran för den svenska börsen kan istället vara att internationella placerare börjar dra öronen åt sig och dumpa svenska tillgångar.
Men bortsett från osäkerheten kring den svenska bostadsmarknaden tycker vi fortfarande att det finns förutsättningar för en svensk börsuppgång i inledningen av nästa år. Den svenska börsen har halkat efter utvecklingen på många andra utvecklade marknader samtidigt som svensk konjunktur är stark och exporten ser ut att utvecklas väl. Att hushållen ser hyggligt positivt på framtiden är också en plusfaktor. Vi väljer därför att ligga kvar med en aktieandel på 70 procent i vårt allokeringsförslag för januari även om vi inte ser någon direkt tjurrusning på börsen framför oss.
Ett ytterligare orosmoment är att värderingarna på många håll ser ansträngda ut. Men bristen på vettiga placeringsalternativ till aktier bör samtidigt vara en stabiliserande faktor. För samtidigt betyder starkare global ekonomi och en något stramare penningpolitik att ränteplacerare kommer att ha det tufft även framöver.
Ett möjligt alternativ till aktier kan vara råvaror och vi ligger därför kvar med en 5-procentig allokering i det tillgångsslaget även om det inte varit någon lysande affär hittills. Vi ser dock råvaruplaceringen ur ett lite mer långsiktigt perspektiv och räknar med att den globala tillväxten kan bli en bättre motor för råvarumarknaderna framöver.
Vårt allokeringsförlag för januari blir därmed 70 procent aktier, 5 procent ränteplaceringar, 5 procent råvaror och 20 procent i alternativa investeringar.
Läs också:
