Sedan i vintras har livbolagens kollektiva konsolidering sjunkit rejält och i flera bolag kan den nu ligga under 100. Det innebär, enkelt uttryckt, att tillgångarna underskrider åtagandet gentemot spararna.

Detta kommer troligen att visa sig när finansinspektionen får in uppgifter från livbolagen i slutet av oktober. Låg konsolidering medför också sämre utveckling på spararnas livförsäkringar.

Efter sommaren har Länsförsäkringar, SEB Trygg Liv och Skandia Liv sänkt sina återbäringsräntor. Länsförsäkringar står i dag på noll.

Ändå är livbolagen i dag mycket starkare än under livbolagskrisen för fem-sex år sedan och klarar rimligen flera år till med dålig börs innan de tvingas till de drastiska åtgärder som man då tog till.

Bankernas styrka ifrågasätts allt mer. Men än så länge slipper livbolagen stå i fokus. Annat var det förra gången som börserna rasade, i början av 2000-talet.

För det var inte bara skandalerna i Skandia som ledde till livbolagskrisen - det var minst lika mycket livbolagens då skrala ekonomi. Ilskan nådde kokpunkten när flera livbolag sänkte pensionsutbetalningarna för dem som redan hade gått i pension.

I dag är det inte bara fallande börs som är ett problem för livbolagen och pensionsspararna. Det som har skett nu, utöver att börsen har sjunkit under mer än ett år, är att den långa räntan har sjunkit ända sedan juni i år, till följd av flykten till säkra statspapper. Detta urholkar livbolagens buffertkapital och faktum är att livbolagsbranschens samlade buffertkapital nu närmar sig samma låga nivåer som under livbolagskrisen.

Då började bolagen, som vanligt i sämre tider, sänka återbäringsräntan, alltså de pengar som pensionsspararna kan få utöver vad de är garanterade. Även nu har detta skett, bland annat i AMF Pension och Skandia Liv.

Men det som verkligen väckte ont blod under livbolagskrisen var att livbolagen dessutom slopade den så kallade Allanregeln, bolagen sänkte pensionerna för dem som redan hade gått i pension. Detta ledde till högljudda protester.

Allanregeln var en realitet fram till 2003. Men det visade sig att den inte var någon regel utan bara en praxis i livbolagsbranschen, uppkallad efter Allan Alvarson som var hög chef inom Skandia på 1960-talet.

Tanken var att den som hade gått i pension skulle kunna sova lugnt, utan att behöva oroa sig för att den pension som man hade gnetat ihop till i ett privat livförsäkringsbolag plötsligt skulle sänkas.

Under 2003 beslöt bland andra SEB Trygg Liv, Skandia Liv, LF Liv, Folksam Liv, och SPP Liv att slopa Allanregeln. De sänkte den del av pensionen som inte var garanterad. Därmed ställdes generationer mot varandra: Antingen sämre villkor för pensionärerna eller sämre villkor för dem som fortfarande förvärvsarbetade. En fråga var: Ska de förvärvsarbetande subventionera pensionärerna?

I flera år var det bråk om Allanregeln. Men förra året beslöt regeringsrätten att de livbolag som sänkte pensionerna inte gjorde fel. I praktiken följer livbolagen Allanregeln nu igen.

Men hur orolig ska man vara, nu när börsen har dalat i mer än ett år samtidigt som den långa räntan har sjunkit? Det är åtminstone enkelt att konstatera att läget är betydligt stabilare nu än för fem år sedan. Livbolagen har stadigare finanser nu än då.

Men framför allt finns bättre kontrollmekanismer, bland annat finansinspektionens så kallade trafikljusmodell som mäter försäkringsbolagens känslighet för stora förändringar av priserna på de finansiella marknaderna.

Dessutom har bolagen ett system som innebär att de anpassar sig mycket snabbare efter hur mycket de har i sina lador. Om bolagen har goda reserver betalar de snabbt ut mycket pengar i återbäringsränta till de blivande pensionärerna.

Omvänt får spararna mindre när börserna går sämre och livbolagens tillgångar blir mindre värda. Med dessa snabba anpassningar är risken för chocker, som livbolagskrisen, mycket mindre i dag. Något lärde sig finansinspektionen och livbolagen av den senaste krisen.

Återbäringsräntan, procent*

* Tabellen visar återbäringsräntor "brutto" innan bolagen har tagit sina avgifter och dragit skatt. En återbäringsränta på 0 procent, som i Länsförsäkringar Liv, är alltså egentligen negativ. Det innebär att spararens kapital naggas i kanten. Men det handlar om pengar utöver den garanterade avkastningen.

BJÖRN DICKSON