Den europeiska skuldkrisen har fått de svenska marknadsräntorna att sjunka till rekordlåga nivåer. Med så låga räntor är det svårt för livbolagen att nå upp till sina grundantaganden om framtida avkastning. Om räntorna blir lägre än livbolagen tidigare har räknat med så tvingar regler dem att skriva upp storleken på skulden till försäkringstagarna. Detta samtidigt som börserna har fallit, och från andra hållet pressat tillgångarna.

Resultatet blir att förhållandet mellan pensionsbolagens tillgångar och dess framtida pensionsskuld till försäkringstagarna blir sämre. På finansspråk heter det att den så kallade solvensgraden sjunker.

"Livbolagen har ställt ut för höga garantier och för att kunna möta garantierna har de tagit på sig för hög marknadsrisk. Det har gjort att situationen för livbolagen idag har blivit ganska besvärlig", förklarar Martin Andersson, generaldirektör på Finansinspektionen, för placera.nu.

Finansinspektionen har regler som säger att ett livbolags tillgångar inte får vara värda mindre än 104 procent av bolagets framtida pensionsåtaganden. Om solvensgraden sjunker under 104 procent måste livbolagen börja sälja aktier för att minska risken.

Flera livbolag under den seanste tiden tvingats sälja av aktier på en svag och turbulent börs. Dessutom har de tvingats köpa statspapper, som i nuläget är dyra och knappt ger någon ränta alls. Konsekvenserna har blivit att både börs och marknadsräntor pressas ned ytterligare. Placera.nu:s aktieanalytiker Tomas Linnala rapporterade om detta för några veckor sedan. Läs artikeln här.

Finansinspektionen vill nu bryta den onda spiralen. Därför tilltar myndigheten nu åtgärder för att hjälpa livbolagen ur den pressade situationen.

FI ger livbolagen möjlighet att tillämpa ett räntegolv, meddelar man i ett pressmeddelande på torsdagen. Det innebär att livbolagen under ett år får räkna sina skulder till en högre ränta än den som råder idag, nämligen räntan som var den 31 maj i år. Resultatet av det blir att skulden som livbolagen måste beräkna för kunderna inte kan stiga mer.

På så sätt behöver livbolagen inte sälja av fler aktier för att klara risknivåerna, som reglerna annars kräver.

"Vi vill undvika ett kortsiktigt agerande som kan få långsiktiga konsekvenser. På lång sikt riskerar försäkringstagarna att få lägre pensioner", säger Martin Andersson.

FI skriver också i pressmeddelandet att livbolagen måste se över problemen med traditionella livförsäkringar, där garantier getts till försäkringstagare som är svåra att uppfylla i ett läge där marknadsräntorna är så låga, något som placera.nu tidigare har rapporterat om.

"Livbolagen behöver se över sina garantier till kunderna, för det är de gamla garantierna som är problemet. Men det tar tid att jobba igenom vilka åtgärder som behöver vidtas, och nu ger vi genom vårt förslag livbolagen lite andrum. Förslaget är ett sätt att vinna tid", säger Martin Andersson till placera.nu.

Har livbolagen vidtagit de åtgärder som du önskar?

"I varierande omfattning, men vi har en kontinuerlig diskussion med alla livbolag."

Vi har levt i en lågräntemiljö länge. Varför har inte Finansinspektionen påpekat problemen för livbolagen och krävt åtgärder tidigare?

"Det har varit problem för livbolagen vid ett flertal tillfällen under årens lopp när räntorna varit låga, med då har vi inte velat gå in med åtgärder. Men problemen har intensifierats under det senaste året, och idag är marknadssituationen exceptionell med ett läge där osäkerheten är stor ute i Europa och där de svenska räntorna riskerar att tryckas ned ännu mer", säger Martin Andersson.

Räntegolvet föreslås gälla under ett år. Förslaget skickas på remiss den 11 juni och beslut väntas enligt Martin Andersson den 27 juni.