Beskedet från den tyska regeringen stöper om det sedan andra världskriget relativt pacificerade landets försvarspolitik. Västtyskland och därefter det enade Tyskland har sedan nazistregeringen kollapsade 1945 varit kraftigt beroende av amerikanskt beskydd genom Nato och det finns fortsatt ett flertal stora militärbaser med USA-trupper förlagda i landet.

I kölvattnet av den ryska krigsaggressionen mot Ukraina, ett land med en demokratiskt vald och erkänd regering, ska Tyskland nu lägga över 2 procent av BNP på försvaret årligen. Ytterligare 100 miljarder euro kommer ges till försvaret i tillägg till redan fastlagda budgetanslag, enligt förbundskansler Olaf Scholz tal på söndagen.

2020 hade Tyskland vikt 1,4 procent av BNP till försvaret, enligt siffror från Världsbanken.

Den största vinnaren på måndagen var stridsfordonstillverkaren Rheinmetall, med högkvarter baserat i Düsseldorf. Aktien steg med nära 50 procent när handeln startade på Frankfurtbörsen.

På Stockholmsbörsen var stridsflygplans- och vapentillverkaren Saab en av dagens stora vinnare. Aktien steg med 15 procent.

Franska Thales Group, specialiserat inom informationssystem för flyg och försvar, steg med 16 procent och den italienska flygplans- och helikoptertillverkaren Leonardo var upp med 18 procent.