USA stämmer Fed, men politiken mot centralbanker är inget nytt. Placera går igenom tidigare tvister där politiker utmanat centralbankers oberoende – från Argentina till England.
Idag, 14:40
USA:s justitiedepartement stämmer Federal Reserve. Det rör en renovering av centralbankens högkvarter i Washington, vars kostnader svällt till 2,5 miljarder dollar.
President Donald Trump har flera gånger kritiserat renoveringen och antytt att centralbankschefen Jerome Powell egentligen bygger ett ”palats” åt sig själv.
Det är inte heller första gången presidenten riktar kritik mot Fed.
Trump har återkommande pressat centralbanken att sänka räntan och kallat Powell för en ”envis mula” och ”Mr. Too Late”. Förra året sparkade han också Fed-guvernören Lisa Cook.
Det väcker frågor om centralbankens oberoende, vilket påpekades i dag när Sveriges riksbankschef Erik Thedéen skrev under ett gemensamt uttalande till stöd för Powell. Andra som skrivit på är ECB-chefen Christine Lagarde och Kanadas centralbankschef Tiff Macklem.
Men politiska försök att styra centralbanker är inget nytt.
Turkiets centralbank blev självständig 2001, under en period då många centralbanker stärkte sitt oberoende.
De kommande 15 åren sjönk inflationen från 53% till 8%. Men den politiska ledningen, med president Recep Tayyip Erdoğan i spetsen, började sätta press på centralbanken för att hålla räntan låg.
Presidenten hävdade att en ”räntelobby” verkade för en hög styrränta. Alla som motsatte sig räntesänkningar gjorde sig skyldiga till förräderi mot nationen, sade han.
När landets centralbankschef Naci Abgal höjde styrräntan 2021, togs det inte emot väl. Abgal fick sparken av Erdoğan bara några dagar senare.
Erdoğans beblandning med landets penningpolitik beskrivs fortfarande som ”ett experiment”. I dag ligger inflationen på 31%.
Argentinas centralbank är formellt en oberoende institution sedan 1992, men har flera gånger påverkats av politiker.
Under tidigt 2010-tal låg landets regering i en lång strid med sin centralbank. Konflikten bottnade i vad som skulle prioriteras: bekämpningen av landets höga inflation eller tillväxtstimulerande åtgärder.
Dåvarande president Cristina Fernández de Kirchner förespråkade det senare.
I ett tal 2014 riktade hon kritik mot centralbanken. Enligt henne hade banken inte lyckats kontrollera aktörer som försökt provocera fram en nedskrivning av valutan.
Dagen efter avgick centralbankschefen Juan Carlos Fabrega, vilket skapade farhågor över statens inflytande på banken.
I dag är Javier Mileis Argentina president. Ett av hans vallöften 2023 var att stänga centralbanken, en fråga han beskrev som icke-förhandlingsbar.
Inför Storbritanniens röstning om EU-medlemskap 2016, hamnade centralbanken i kläm med brexitrörelsen.
Centralbankschefen Mark Carney varnade för att ett utträde ur EU skulle skada landets ekonomi, bland annat genom risker för en teknisk recession. Det innebär en negativ tillväxt två kvartal i rad.
Varningarna mötte kritik från flera brexitförespråkare. Bland dem fanns den konservativa parlamentsledamoten Jacob Rees-Mogg, som uppmanade centralbankschefen att avgå.
”Jag tycker att det saknar motstycke att chefen för en centralbank föreslår att människor ska blanka sin egen valuta”, sade han, enligt BBC.
USA:s pågående tvist mellan Vita huset och Fed är inte heller supermaktens första.
Inför valet 1972 pressade president Richard Nixon dåvarande Fed-chef Arthur Burns att hålla räntorna låga och föra en expansiv penningpolitik. Det finns till och med bandinspelningar på samtalen som fördes.
Hur stämningen mot Fed utvecklas återstår att se. I ett uttalande sade Jerome Powell:
”Det här handlar om huruvida Fed kommer kunna fortsätta att sätta räntorna baserat på bevis och ekonomiska förhållanden, eller om penningpolitiken i stället kommer styras av politiska påtryckningar eller hot.”
USA stämmer Fed, men politiken mot centralbanker är inget nytt. Placera går igenom tidigare tvister där politiker utmanat centralbankers oberoende – från Argentina till England.
Idag, 14:40
USA:s justitiedepartement stämmer Federal Reserve. Det rör en renovering av centralbankens högkvarter i Washington, vars kostnader svällt till 2,5 miljarder dollar.
President Donald Trump har flera gånger kritiserat renoveringen och antytt att centralbankschefen Jerome Powell egentligen bygger ett ”palats” åt sig själv.
Det är inte heller första gången presidenten riktar kritik mot Fed.
Trump har återkommande pressat centralbanken att sänka räntan och kallat Powell för en ”envis mula” och ”Mr. Too Late”. Förra året sparkade han också Fed-guvernören Lisa Cook.
Det väcker frågor om centralbankens oberoende, vilket påpekades i dag när Sveriges riksbankschef Erik Thedéen skrev under ett gemensamt uttalande till stöd för Powell. Andra som skrivit på är ECB-chefen Christine Lagarde och Kanadas centralbankschef Tiff Macklem.
Men politiska försök att styra centralbanker är inget nytt.
Turkiets centralbank blev självständig 2001, under en period då många centralbanker stärkte sitt oberoende.
De kommande 15 åren sjönk inflationen från 53% till 8%. Men den politiska ledningen, med president Recep Tayyip Erdoğan i spetsen, började sätta press på centralbanken för att hålla räntan låg.
Presidenten hävdade att en ”räntelobby” verkade för en hög styrränta. Alla som motsatte sig räntesänkningar gjorde sig skyldiga till förräderi mot nationen, sade han.
När landets centralbankschef Naci Abgal höjde styrräntan 2021, togs det inte emot väl. Abgal fick sparken av Erdoğan bara några dagar senare.
Erdoğans beblandning med landets penningpolitik beskrivs fortfarande som ”ett experiment”. I dag ligger inflationen på 31%.
Argentinas centralbank är formellt en oberoende institution sedan 1992, men har flera gånger påverkats av politiker.
Under tidigt 2010-tal låg landets regering i en lång strid med sin centralbank. Konflikten bottnade i vad som skulle prioriteras: bekämpningen av landets höga inflation eller tillväxtstimulerande åtgärder.
Dåvarande president Cristina Fernández de Kirchner förespråkade det senare.
I ett tal 2014 riktade hon kritik mot centralbanken. Enligt henne hade banken inte lyckats kontrollera aktörer som försökt provocera fram en nedskrivning av valutan.
Dagen efter avgick centralbankschefen Juan Carlos Fabrega, vilket skapade farhågor över statens inflytande på banken.
I dag är Javier Mileis Argentina president. Ett av hans vallöften 2023 var att stänga centralbanken, en fråga han beskrev som icke-förhandlingsbar.
Inför Storbritanniens röstning om EU-medlemskap 2016, hamnade centralbanken i kläm med brexitrörelsen.
Centralbankschefen Mark Carney varnade för att ett utträde ur EU skulle skada landets ekonomi, bland annat genom risker för en teknisk recession. Det innebär en negativ tillväxt två kvartal i rad.
Varningarna mötte kritik från flera brexitförespråkare. Bland dem fanns den konservativa parlamentsledamoten Jacob Rees-Mogg, som uppmanade centralbankschefen att avgå.
”Jag tycker att det saknar motstycke att chefen för en centralbank föreslår att människor ska blanka sin egen valuta”, sade han, enligt BBC.
USA:s pågående tvist mellan Vita huset och Fed är inte heller supermaktens första.
Inför valet 1972 pressade president Richard Nixon dåvarande Fed-chef Arthur Burns att hålla räntorna låga och föra en expansiv penningpolitik. Det finns till och med bandinspelningar på samtalen som fördes.
Hur stämningen mot Fed utvecklas återstår att se. I ett uttalande sade Jerome Powell:
”Det här handlar om huruvida Fed kommer kunna fortsätta att sätta räntorna baserat på bevis och ekonomiska förhållanden, eller om penningpolitiken i stället kommer styras av politiska påtryckningar eller hot.”
Trump vs Fed
Analyser
Aktierekommendationer
Intellego-härvan
Trump vs Fed
Analyser
Aktierekommendationer
Intellego-härvan
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
2 979,85
