Svenska sparare har varit försiktiga med ETF:er, trots att börshandlade fonder växer snabbt. Fördelen är att de kan ha lägre avgifter än många vanliga fonder och handlas i realtid på börsen. Men det finns också fallgropar.
Idag, 16:37
En ETF, eller börshandlad fond, fungerar i grunden som en vanlig fond men handlas över börsen under dagen, på samma sätt som en aktie.
För en långsiktig sparare kan en bred index-ETF därför fylla ungefär samma funktion som en traditionell indexfond. Skillnaden är framför allt att ETF-formatet ger större flexibilitet för den som vill köpa och sälja under börsdagen.
”ETF:er kan passa många sparare, men framför allt den som vill ha ett transparent och ofta billigt sätt att få exponering mot en marknad, region eller investeringsstrategi”, säger Johanna Englundh på Morningstar.
Samtidigt betonar Johanna Englundh att ETF:er inte automatiskt är bättre än vanliga fonder.
”Det viktigaste är att förstå vad man faktiskt investerar i. Sparare bör titta på ETF:ens underliggande tillgångar, avgiften, likviditeten, spreaden mellan köp- och säljkurs, valutaexponeringen och om ETF:en är fysiskt eller syntetiskt replikerad”, säger hon.
En fysiskt replikerad ETF äger de underliggande värdepapperen i indexet, exempelvis aktierna i ett globalt aktieindex. Det är den vanligaste strukturen och ofta den enklaste för sparare att förstå.
En syntetiskt replikerad ETF äger däremot inte nödvändigtvis de underliggande värdepapperen, utan använder derivat och avtal med en motpart, vanligtvis en bank, för att skapa samma avkastning som indexet.
Det behöver inte betyda att syntetiska ETF:er är sämre. De kan i vissa fall följa ett index mer exakt eller ge tillgång till marknader som är svåra eller dyra att investera i direkt. Däremot tillkommer en motpartsrisk som inte finns på samma sätt i en fysiskt replikerad ETF.
För de flesta sparare är därför fysiskt replikerade ETF:er ofta enklare att förstå och utvärdera.
En kostnad som lätt glöms bort är valutaväxlingsavgiften. Många ETF:er som svenska sparare kan köpa är noterade i euro eller dollar. Det innebär att banken eller nätmäklaren kan ta ut en växlingsavgift vid både köp och försäljning. Vanligt är 0,25% per transaktion.
Valutarisk är också viktig att förstå. Även om en ETF visas i svenska kronor kan de underliggande tillgångarna vara noterade i en annan valuta. Om kronan stärks mot exempelvis dollarn kan det äta upp en del av avkastningen, även om den underliggande tillgången har gått upp.
Den stora valfriheten kan också göra ETF:er förrädiska. Ju mer specifik exponering, desto viktigare blir tajmingen och desto större är risken att spararen kommer in sent.
”En vanlig fallgrop är att köpa smala tematiska ETF:er efter en stark uppgång inom exempelvis AI, olja, försvar eller krypto. När ett tema får mycket uppmärksamhet har en stor del av uppgången ofta redan skett, samtidigt som värderingarna kan vara höga och riskerna underskattade”, säger Johanna Englundh.
En viktig skillnad mellan ETF:er och andra börshandlade produkter, som certifikat, är hur produkterna är strukturerade. För de flesta europeiska ETF:er, som omfattas av UCITS-regelverket, hålls fondens tillgångar separerade från fondbolagets balansräkning. Det innebär att investerarnas tillgångar normalt ska vara skyddade även om ETF-leverantören skulle gå i konkurs. Precis som i en vanlig fond.
”Därför kan det vara klokt att kontrollera att ETF:en är en UCITS-fond, vilket de flesta ETF:er som säljs till europeiska privatsparare är”, säger Johanna Englundh.
Globalt har ETF-marknaden vuxit kraftigt. Enligt Morningstars data ökade det förvaltade kapitalet från omkring 5 000 miljarder dollar 2015 till nära 20 000 miljarder dollar vid slutet av 2025.
USA är den klart största marknaden. Skattemässiga fördelar har bidragit till den snabba tillväxten.
I slutet av 2025 stod ETF:er för drygt en tredjedel av de samlade tillgångarna i amerikanska fonder och ETF, jämfört med 14% 2014 och bara 5% 2004.
I Sverige har utvecklingen varit långsammare. En förklaring är att svenska sparare länge har haft tillgång till billiga indexfonder, ISK och lättanvända fondplattformar. Därmed har ETF:ens främsta fördelar inte varit lika uppenbara för den som sparar långsiktigt.
”ETF:ens kanske största fördel, att den kan handlas kontinuerligt under börsdagen, är inte nödvändigtvis särskilt viktig för en sparare som månadssparar långsiktigt i 20–30 år. För den typen av sparande fungerar en traditionell fond ofta minst lika bra”, säger Johanna Englundh.
En annan förklaring är marknadens storlek. ETF:er är beroende av tillräcklig handel för att fungera effektivt och hålla nere skillnaden mellan köp- och säljkurs.
Historiskt har ETF:er främst förknippats med indexförvaltning. Men det håller på att förändras. Allt fler kapitalförvaltare använder nu ETF-formatet även för aktivt förvaltade strategier.
”Jag skulle inte säga att ETF:er är ett akut hot mot fondbranschen, men de är definitivt en stark konkurrensfaktor, särskilt i USA och i allt högre grad även i Europa. Den största effekten är sannolikt prispressen”, säger Johanna Englundh.
För den som vill börja spara i ETF:er tycker Johanna Englundh inte att man bör tänka särskilt annorlunda än vid val av fonder.
”Det viktiga är inte fondskalet utan de underliggande investeringarna. För den som vill börja kan en bred global index-ETF vara en naturlig bas i portföljen, på samma sätt som en global indexfond”, säger hon.
Fakta
För svenska sparare blir rådet: stirra dig inte blind på den låga avgiften. Breda ETF:er kan ha så låga förvaltningsavgifter som 0,05%, men ofta bara några tiondels procent per år. Men för svenska sparare är det viktigt att räkna på hela kostnaden. Utöver den årliga avgiften kan courtage, spread och valutaväxling tillkomma. Så innan du köper gör hemläxan och kontrollera:
1. Vad produkten äger
2. Hur den är uppbyggd
3. Vilken valutaexponering du tar
4. Hur likvid handeln är
5. Vilka kostnader tillkommer utöver årlig avgift
Svenska sparare har varit försiktiga med ETF:er, trots att börshandlade fonder växer snabbt. Fördelen är att de kan ha lägre avgifter än många vanliga fonder och handlas i realtid på börsen. Men det finns också fallgropar.
Idag, 16:37
En ETF, eller börshandlad fond, fungerar i grunden som en vanlig fond men handlas över börsen under dagen, på samma sätt som en aktie.
För en långsiktig sparare kan en bred index-ETF därför fylla ungefär samma funktion som en traditionell indexfond. Skillnaden är framför allt att ETF-formatet ger större flexibilitet för den som vill köpa och sälja under börsdagen.
”ETF:er kan passa många sparare, men framför allt den som vill ha ett transparent och ofta billigt sätt att få exponering mot en marknad, region eller investeringsstrategi”, säger Johanna Englundh på Morningstar.
Samtidigt betonar Johanna Englundh att ETF:er inte automatiskt är bättre än vanliga fonder.
”Det viktigaste är att förstå vad man faktiskt investerar i. Sparare bör titta på ETF:ens underliggande tillgångar, avgiften, likviditeten, spreaden mellan köp- och säljkurs, valutaexponeringen och om ETF:en är fysiskt eller syntetiskt replikerad”, säger hon.
En fysiskt replikerad ETF äger de underliggande värdepapperen i indexet, exempelvis aktierna i ett globalt aktieindex. Det är den vanligaste strukturen och ofta den enklaste för sparare att förstå.
En syntetiskt replikerad ETF äger däremot inte nödvändigtvis de underliggande värdepapperen, utan använder derivat och avtal med en motpart, vanligtvis en bank, för att skapa samma avkastning som indexet.
Det behöver inte betyda att syntetiska ETF:er är sämre. De kan i vissa fall följa ett index mer exakt eller ge tillgång till marknader som är svåra eller dyra att investera i direkt. Däremot tillkommer en motpartsrisk som inte finns på samma sätt i en fysiskt replikerad ETF.
För de flesta sparare är därför fysiskt replikerade ETF:er ofta enklare att förstå och utvärdera.
En kostnad som lätt glöms bort är valutaväxlingsavgiften. Många ETF:er som svenska sparare kan köpa är noterade i euro eller dollar. Det innebär att banken eller nätmäklaren kan ta ut en växlingsavgift vid både köp och försäljning. Vanligt är 0,25% per transaktion.
Valutarisk är också viktig att förstå. Även om en ETF visas i svenska kronor kan de underliggande tillgångarna vara noterade i en annan valuta. Om kronan stärks mot exempelvis dollarn kan det äta upp en del av avkastningen, även om den underliggande tillgången har gått upp.
Den stora valfriheten kan också göra ETF:er förrädiska. Ju mer specifik exponering, desto viktigare blir tajmingen och desto större är risken att spararen kommer in sent.
”En vanlig fallgrop är att köpa smala tematiska ETF:er efter en stark uppgång inom exempelvis AI, olja, försvar eller krypto. När ett tema får mycket uppmärksamhet har en stor del av uppgången ofta redan skett, samtidigt som värderingarna kan vara höga och riskerna underskattade”, säger Johanna Englundh.
En viktig skillnad mellan ETF:er och andra börshandlade produkter, som certifikat, är hur produkterna är strukturerade. För de flesta europeiska ETF:er, som omfattas av UCITS-regelverket, hålls fondens tillgångar separerade från fondbolagets balansräkning. Det innebär att investerarnas tillgångar normalt ska vara skyddade även om ETF-leverantören skulle gå i konkurs. Precis som i en vanlig fond.
”Därför kan det vara klokt att kontrollera att ETF:en är en UCITS-fond, vilket de flesta ETF:er som säljs till europeiska privatsparare är”, säger Johanna Englundh.
Globalt har ETF-marknaden vuxit kraftigt. Enligt Morningstars data ökade det förvaltade kapitalet från omkring 5 000 miljarder dollar 2015 till nära 20 000 miljarder dollar vid slutet av 2025.
USA är den klart största marknaden. Skattemässiga fördelar har bidragit till den snabba tillväxten.
I slutet av 2025 stod ETF:er för drygt en tredjedel av de samlade tillgångarna i amerikanska fonder och ETF, jämfört med 14% 2014 och bara 5% 2004.
I Sverige har utvecklingen varit långsammare. En förklaring är att svenska sparare länge har haft tillgång till billiga indexfonder, ISK och lättanvända fondplattformar. Därmed har ETF:ens främsta fördelar inte varit lika uppenbara för den som sparar långsiktigt.
”ETF:ens kanske största fördel, att den kan handlas kontinuerligt under börsdagen, är inte nödvändigtvis särskilt viktig för en sparare som månadssparar långsiktigt i 20–30 år. För den typen av sparande fungerar en traditionell fond ofta minst lika bra”, säger Johanna Englundh.
En annan förklaring är marknadens storlek. ETF:er är beroende av tillräcklig handel för att fungera effektivt och hålla nere skillnaden mellan köp- och säljkurs.
Historiskt har ETF:er främst förknippats med indexförvaltning. Men det håller på att förändras. Allt fler kapitalförvaltare använder nu ETF-formatet även för aktivt förvaltade strategier.
”Jag skulle inte säga att ETF:er är ett akut hot mot fondbranschen, men de är definitivt en stark konkurrensfaktor, särskilt i USA och i allt högre grad även i Europa. Den största effekten är sannolikt prispressen”, säger Johanna Englundh.
För den som vill börja spara i ETF:er tycker Johanna Englundh inte att man bör tänka särskilt annorlunda än vid val av fonder.
”Det viktiga är inte fondskalet utan de underliggande investeringarna. För den som vill börja kan en bred global index-ETF vara en naturlig bas i portföljen, på samma sätt som en global indexfond”, säger hon.
Fakta
För svenska sparare blir rådet: stirra dig inte blind på den låga avgiften. Breda ETF:er kan ha så låga förvaltningsavgifter som 0,05%, men ofta bara några tiondels procent per år. Men för svenska sparare är det viktigt att räkna på hela kostnaden. Utöver den årliga avgiften kan courtage, spread och valutaväxling tillkomma. Så innan du köper gör hemläxan och kontrollera:
1. Vad produkten äger
2. Hur den är uppbyggd
3. Vilken valutaexponering du tar
4. Hur likvid handeln är
5. Vilka kostnader tillkommer utöver årlig avgift
Analys
Analys
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
1,79%
(vid stängning)
Dellia Group
Idag, 17:00
Dellia Group: Osäker tillväxt
sparande
Idag, 16:37
Svenska sparare missar ETF-boomen
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 149,91
