KPIF-inflationen visade en årstakt på 1,5 procent i maj, upp från 0,8 procent i april. Väntat var 1,3 procent enligt Bloomberg.

”Den underliggande inflationen är i dagsläget förhållandevis låg, men den påverkas tydligt av den tillfälligt sänkta matmomsen. När vi får mer detaljer kring utfallet får vi analysera siffran vidare. Samtidigt skapar kriget i Mellanöstern risker för inflationen på sikt. Om drygt två veckor fattar vi beslut om styrräntan igen. Inför det beslutet kommer vi att väga samman all ny information och bedöma hur det påverkar konjunktur- och inflationsutsikterna”, säger riksbankschefen.

Uttalandet kom i samband med ett tal han höll om centralbankers värdepappersköp.

”Idag är vi är mer medvetna om begränsningar och sidoeffekter av centralbankers värdepappersköp. Det talar för att Riksbanken bör ha större tålamod innan kvantitativa lättnader övervägs när styrräntan har nått sin nedre gräns, inflationen är låg och tillväxten god.”

Redan 2023 konstaterade Erik Thedéen att tröskeln för värdepappersköp i syfte att få upp inflationen bör vara hög och att effekterna av så kallade kvantitativa lättnader (QE) borde utredas närmare.

Nu när Riksbankens balansräkning är tillbaka på mer normala nivåer och mer forskning tillkommit i ämnet ansåg han att det fanns anledning att återkomma i frågan.

"Det står klart att QE i stort sett haft förväntade effekter på finansiella variabler som långräntor och riskpremier av olika slag. Det gör det till ett lämpligt verktyg för att stabilisera finansiella marknader vid oro och kriser. Effekterna på realekonomin och inflationen är dock inte lika tydliga, bland annat för att svenska hushåll och företag primärt lånar till rörliga och inte fasta räntor. Det uppstår därför frågetecken om hur lämpligt och verkningsfullt QE är som ett rent penningpolitiskt verktyg när det inte finns någon uppenbar kris”, sa Thedéen.

Han sade också: ”Stora värdepappersköp kan försämra marknadens funktionssätt och skapar risker för oberoendet”.