Den 1 januari blev det möjligt att investera i det som finansmarknadsminister Peter Norman betecknat som "en julklapp till spararna", investeringssparkontot, förkortat ISK. Det är ett schablonbeskattat sparande, där du till skillnad mot kapitalförsäkringen äger dina egna aktier och kan rösta för dem.

Hittills har svenskarna öppnat 30 000 nya ISK. I rena pengar handlar det om cirka 5 miljarder kronor. Claes Hemberg, sparekonom på Avanza Bank, är något besviken över siffrorna.

"30 000 konton låter som en bra start för ett nytt konto, men ska konton förändra svenskarnas sparande behövs betydligt högre siffror än så. Jag trodde att vi skulle få se åtminstone det dubbla", säger Claes Hemberg, och jämför med allemansfonderna som på sin tid lockade 20 000 nya sparare i veckan under  4-5 år.

Han tror att en förklaring till den försiktiga starten för ISK är att många banker inte satsat på någon bred lansering av kontot.

"Flera banker beskriver att kontot bara passar för aktiva sparare, vilket är en mycket snäv definition och inte alls sant", tycker Hemberg.

Siffror från Avanza Bank visar att det under årets första dagar öppnades cirka 4 000 investeringssparkonton per dag, men nu har takten lugnat sig något till cirka 1 000 nya konton per dag. Pengarna kommer framförallt från bank- och aktiefondkonton. Inflödena till kapitalförsäkringen, som också är en schablonbeskattad sparform, har nästan helt stannat av.

"ISK har sopat mattan med gamla kapitalförsäkringen", konstaterar Claes Hemberg.