Räntebanan indikerar att styrräntan kommer att lämnas oförändrad på 1,75 procent en tid framöver. Sänker Riksbanken räntan tycker Ulf Andersson att det vore en nödlösning.

"Timingen för att göra ännu en sänkning nu när svensk ekonomi så tydligt återhämtar sig, den är dålig. Då ska man verkligen vara säker på att inflationen kommer att utvecklas alldeles för lågt", säger han till Nyhetsbyrån Direkt.

Två faktorer

I sin senaste prognos, den 21 januari, spådde DNB Carnegie att Riksbanken börjar höja sin styrränta i november, i prognosen dessförinnan väntade de sig den första höjningen i januari 2027.

Två faktorer har nyligen lett till ökade spekulationer på marknaden om att det kan komma en sänkning till från Riksbanken. Dels duvaktiga uttalanden från vice Riksbankschef Per Jansson i protokollet från det senaste räntemötet, dels klart lägre inflationsutfall för januari än väntat.

Men Ulf Andersson tror inte att Riksbanken sänker igen i denna cykel.

"Givet det senaste protokollet kan det inte uteslutas, men vårt huvudscenario är att det inte blir några fler sänkningar. Det som skulle kunna få dem att avvika från detta och sänka ännu en gång är om inflationen återkommande skulle överraska på nedsidan, i kombination med att återhämningen kommer av sig igen. Den har fått ju fått ganska bra fart och de flesta förväntar sig att den kommer att stärkas ytterligare", säger han.

Tror räntesänkning undviks

Själv tycker chefekonomen att utvecklingen känns övertygande.

Han tror att Riksbanken försöker undvika att sänka igen. Tillväxten förra året var starkare än de förväntade sig och deras prognoser för 2026 är mycket goda. Samtidigt spår de att den underliggande inflationen kommer att stabiliseras runt målet. Chefekonomen konstaterar att Riksbanken kommer att se igenom tillfälliga faktorer, som den sänkta matmomsen, vilken kommer att ge stora avtryck i inflationen.

"Styrräntan ligger redan 50 punkter under deras egen syn på neutral ränta. Att i denna konjunkturuppgång stimulera den inhemska efterfrågan ännu mer, det tror jag att Riksbanken försöker undvika så långt det är möjligt", säger han och tillägger att "det mest sannolika är att de kommer ha kvar den möjligheten som en nödlösning".

Höjning i november

Att DNB Carnegie i stället räknar med en första räntehöjning i november beror på att de bedömer att återhämtningen kommer att gå fortare och att BNP-gapet därmed sluts snabbare.

"Det är framförallt detta, det vill säga resursutnyttjandet i ekonomin, som Riksbanken tittar på, när de känner att de har inflationen och inflationsförväntningarna på rätt ställe. Jag menar att dagens låga styrränta i det läget är lite väl procyklisk. Då ökar risken att den också blir inflationsdrivande", säger Ulf Andersson.

Inflationsdrivande förändringar

Till detta kommer att DNB Carnegie länge gjort bedömningen att det finns strukturella förändringar i världsekonomin som är inflationsdrivande.

"Innan pandemin präglades världsekonomin under tjugo år av globalisering, liberalisering, avreglering och frihandel som verkade dämpande på prisutvecklingen. Så ser det inte ut längre. Tvärtom ser vi att nationella säkerhetsintressen i kombination med minskat ekonomiskt globalt samarbete verkar i andra riktningen" säger han.

Beträffande kronan, och den inflationssänkande effekt som valutaförstärkningen gett, säger chefekonomen att de inte tror att kronförstärkningen kommer att fortsätta.

"Vi tror att kronan kommer att ligga kvar ungefär där den ligger nu och då kommer den inflationsdämpande effekten att försvinna", säger han.