Riksbankens räntehöjningar bidrog till lägre inflation. Det konstaterade riksbankschef Erik Thedéen när han idag utfrågades i finansutskottet om penningpolitiken under 2023.

”Vi har gått igenom en period med den högsta inflationen sedan början av 90-talet och det har krävts fler räntehöjningar än vi inledningsvis bedömde för att hantera den. Under året föll inflationen med 8 procentenheter och den ser nu ut att vara tillbaka nära målet. En låg och stabil inflation bidrar till att skapa förutsättningar för en god ekonomisk utveckling på sikt”, sa
Thedéen.

Under 2023 höjdes räntan i gradvisa steg mot bakgrund av en högre inflation än väntat under första halvåret.

”För att säkerställa att inflationen skulle sjunka behövde vi höja styrräntan mer än vi hade förväntat oss i början av året.”

Han säger vidare.

”Mot slutet av 2023 kunde vi konstatera att inflationsbilden såg allt bättre ut. Konsumentpriserna ökade i långsammare takt och företagen hade justerat ner sina planer på att höja priserna."

Trots att inflationen var tvåsiffrig var de långsiktiga inflationsförväntningarna bland ekonomins aktörer hela tiden väl förankrade vid 2 procent. Det signalerar ett förtroende för inflationsmålet, sa Thedéen.

Inflationsmålet verkar ha klarat testet.

"Även om det fortsatt finns mycket osäkerhet framåt verkar inflationsmålspolitiken ha klarat testet och vi är på väg mot en låg och stabil inflation igen. Det skapar förutsättningar för en god ekonomisk utveckling på sikt", sa Thedéen

Lars Johansson
lars.johansson@finwire.se
Nyhetsbyrån Finwire