STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Försvarsorganisationen Nato planerar att sätta nya konkreta mål för hur många fler stridsvagnar, stridsflygplan och andra vapensystem medlemsländerna måste ha till hands, vilket sannolikt kommer medföra att alliansens mål för försvarsutgifter höjs från 2 procent av BNP till 3 procent, rapporterar Bloomberg News med hänvisning till källor.

Enligt källornas uppgifter om planen kommer medlemsstaterna att ställas inför dessa högre kapacitetsmål, inklusive för ammunition, redan nästa år. En särskild prioritering kommer vara att utöka luftvärnskapacitet, offensiva vapenslag och förmågor för "utökad förmåga att avskräcka från kärnvapenanvändning", skriver Bloomberg News. 

Det finns en målsättning att nå i mål med en överenskommelse mellan medlemsländernas utrikes- och försvarsministrar inför Nato-mötet i Haag i juni, men detta bedöms som utmanande. Saken kommer dock att tas upp i samband med ett försvarsministermöte i februari.

Vid det laget har Donald Trump tillträtt som president i USA, som är alliansens klart största medlem sett till försvarsutgifter. Donald Trump har tidigare pressat Natos medlemmar att ta större ansvar för försvarskapaciteten, som först och främst handlar om att vidmakthålla säkerheten i Europa, där den stora numerären av medlemsländer finns men där många länder legat klart under de 2 procent som föreskrivs i alliansen.  

Trenden tycks dock ha vänt efter Rysslands invasion av Ukraina i början av 2022. Polen ligger i topp med uppskattade försvarsutgifter för 2024 på 4,7 procent av BNP. De baltiska staterna ligger liksom USA kring 3 procent, medan Sverige, Norge, Danmark, Finland och Tyskland hamnar ett snäpp över Nato-kravet på 2 procent. Bland syndarna finns mestadels västligt belägna länder, som geografiskt ligger långt från det ryska militära hotet. Det rör sig om länder som Spanien, Portugal och Belgien, samtliga under 1,5 procent. 

Så sent som för en vecka sedan lyfte nytillträdde Nato-generalsekreteraren Mark Rutte att "2 procent helt enkelt inte är tillräckligt" för en långsiktigt hälsosam nivå av avskräckning.

EU:s nya kommissionär för försvarsfrågor, Andrius Kubilius, föreslog i förra veckan en gemensam lånemekanism för militära utgifter. Denna ska säkras mot europeiska Nato-medlemmars utgifter kopplade till alliansens målsättning. Det är en del av EU:s plan att ta in cirka 500 miljarder euro för att utöka säkerheten under de kommande tio åren.

Joakim Rönning +46 8 5191 7930

Nyhetsbyrån Direkt