STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det ekonomiska läget i Sverige har varit svagare än väntat, men hushållen väntas ge skjuts åt tillväxten framöver.

Det skriver Danske Bank i sin konjunkturprognos Nordic Outlook.

Sveriges BNP väntas öka med 0,6 procent i år och 2,5 procent nästa år. I septemberprognosen väntades BNP öka 1,1 procent i år och 2,4 procent nästa år.

Danske Bank noterar att läget på arbetsmarknaden successivt försvagats och sedan andra halvåret 2023 har arbetslösheten varit högre än den naturliga arbetslösheten, men nu toppar arbetslösheten på 8,4 procent.

Företagen har under de senaste åren övervintrat arbetskraft vilket innebär att även om den inhemska efterfrågan tar fart så kommer arbetslösheten plana ut en tid innan den börjar falla.

Hushållens konsumtion släpar samtidigt efter mer än önskvärt, men bedöms nu sakta men säkert komma igång.

Tillväxten i reallönerna har tagit fart, men från låga nivåer. Under våren 2025 ska arbetsmarknadens parter omförhandla samtliga centrala avtal, och Danske Bank spår att avtalen kommer att hamna på 3,2 procent per år, vilket ska vara förenligt med goda reallöneökningar, lågt kostnadstryck och inflationsmålet.

Hushållens konsumtion stärks även av att bolåneräntorna kommer ner i takt med att Riksbanken sänker styrräntan. Av bolånestocken består 85 procent av lån med räntebindningstid kortare än ett år, och därför kommer räntesänkningarna hushållen till gagn successivt under 2025.

"Under 2025 kommer även hushållen få ta del av skattelättnader och sammantaget pekar mycket mot att hushållens konsumtion kommer ta fart", skriver Danske Bank.

Dämpningen av kärninflationen (KPIFXE) har visat sig något svårare än väntat under hösten då utfallen till och med oktober legat något över både Riksbankens prognoser och dessutom över inflationsmålet. Samtidigt förefaller EU-kommissionens nya direktiv beträffande ett "optimalt" utnyttjande av eldistributionssystemet trycka upp de svenska elpriserna extremt mycket i november.

Framåtblickande väntas hyrorna bli högre än väntat vilket lyfter prognosen för tjänste- och kärninflationen ett par tiondelar. Trots den "svaga" kronan så är varu- och importpriserna i deflation, impulserna från Kina tycks ha en större påverkan på dessa priser än den omvända effekten från krondeprecieringen

KPIFXE-inflationen väntas sjunka från 2,6 procent i år till 1,8 procent nästa år.

Riksbanken sänkte senast med 50 punkter, till synes med motiveringen att den realekonomiska utvecklingen varit svagare än väntat och att riskerna för i synnerhet den europeiska ekonomin går i samma riktning.

"Vi har därefter justerat vår prognos för Riksbankens reporäntebana så att vi ser 25 räntepunkters sänkningar vid varje möte fram till och med junimötet 2025, då räntan bedöms vara nere på 1,75 procent", skriver Danske Bank.

Riksbankens egen bana indikerar en styrränta på 2,25 procent, men det finns argument både för snabbare och långsammare sänkningar.

Ett argument för snabbare sänkningar är att den reala styrräntan redan nu borde vara närmare noll för att vara neutral, vilket betyder att räntan nu skulle ligga på 2 procent. Trots att Sverige anses vara en extremt räntekänslig ekonomi så visar finansmarknadsstatistiken att genomslaget på räntekostnaderna drar ut på tiden.

Argumentet för långsammare sänkningar är att det finns en risk att inflationsnedgången kommer av sig. Det går inte att utesluta att till exempel högre elpriser under vintern börjar påverka inflationsförväntningar och/eller underliggande priser.

"Detta skulle onekligen kunna resultera i att marknaden omvärderar sin nuvarande prissättning och drar upp prognosen för Riksbankens räntebana. Riksbanken ser med andra ord ut att behöva göra en fin avvägning vid det kommande penningpolitiska mötet i december", skriver Danske Bank.

I takt med att räntan kommer ner och situationen lättar för hushållen så ökar också bostadspriserna. Utbudet på bostadsmarknaden är fortsatt högt men efterfrågan börjar komma igång och det blir enklare för köpare och säljare att mötas.

Regeringens förslag om regleringslättnader kommer verkställas i någon utsträckning och det i kombination med hushållens ökade köpkraft kommer stärka bostadsmarknaden. Danske Bank spår att bostadspriserna stiger med 3,5 procent i år och 5,0 procent under 2025 och under 2026.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt