Läget är stabilt, lovar Riksbankschefen. Ordvalet gäller både vår inflation och ränta, många år framöver. En väsentligt mer förutsägbar vardag väntar därmed både hushåll, kommuner och företag. Med några svårsmälta saltkorn, skriver Claes Hemberg.
Igår, 07:59
Svenskarna kan äntligen vänta sig färre överraskningar och en mer stabil ekonomi. Det vill Riksbankschefen Erik Thedéen nu ingjuta. Trots en stökig omvärld med hot om tullar, bojkotter, konkurser och arbetslöshet. I bankens senaste rapport är nyckelordet ”stabilt” nämnt påfallande ofta (27 gånger). Och det nämns i många olika sammanhang. ”Oro” nämns bara fyra gånger.
Vår centralbankschef Thedéen ryggar inte för det mest obekväma.
Med ett markant lugn och en detaljrikedom talar han om tullar. I USA märks det redan i skepsis och inbromsande investeringar och börs. Men vår export behöver inte påverkas särskilt mycket, menar Riksbankschefen.
Han nämner att stål och aluminium till amerikanerna utgör endast en promille av vår export. Vi exporterar idag långt mer tjänster till USA, som inte nämns i tulldebaclet. Frågan är om tullarna alls blir så långvariga att de får någon effekt. Utan att det bara simpel förhandlingstaktik.
Den amerikanska motsvarigheten, Jerome Powell, är inne på ett liknande spår: ”Vi följer fakta. Vi kommenterar inte politik.”
Centralbankschefer lutar sig hellre mot forskningen. Extrema tullar är något av ekonomins kärnvapen – förödelsen är svårgripbar. Därför lär ingen på allvar trycka på den knappen. De skulle dessutom mest slå mot USA:s egna konsumenter och ekonomi, eftersom USA är världens största importör. Vi minns Hoover-tullarna 1930 som knäckte USA:s ekonomi och bromsade världshandeln.
Det självmålet måste USA undvika.
Istället återvänder vår Riksbankschef till ordet stabilt. Särskilt talar han här om inflationen och räntan.
Thedéen vill inpränta att inflationen och räntan ska stabiliseras i häradet 2–3%. Bara det spannet borde hjälpa hushåll och företag att börja tänka framåt.
Riksbankens är tämligen säker närmaste året. De sträcker sig till och med hela vägen fram till 2028.
Banken på Brunkebergstorg ger oss därmed en ovanligt lång utblick, tre år framåt. ”Det är ingen prognos, utan vår bästa gissning”, understryker Riksbankschefen, med bibehållet folkligt tonläge.
Tre års horisont ingjuter i sig en ovanligt lång stabilitet. Allt för att vi ska kunna släppa de värsta orosåren och blicka framåt.
Tvivlarna finns här också. Den senaste tidens högre inflation (KPIF) har spätt på diskussionen om vi kan få en andra inflationsvåg, likt den på 1970-talet.
Hedgefondförvaltare tillhör här de mest högljudda olyckskorparna. Kruxet är att mycket av vår inflation kommer utifrån, som vi knappast kan påverka. Detta tycks däremot inte oroa Riksbanken, som vill få oss att planera i spannet 2–3%.
Riksbankschefen talar istället ovanligt direkt till oss alla konsumenter och hushåll och pekar särskilt på att ”de dyra matpriserna slår mot de redan svagaste hushållen.”
I ödmjukheten finns även ett lockrop. Riksbanken vill se hushållen tillbaka i butikerna, då de står för hälften av landets ekonomi och kan ta oss ur lågkonjunkturen. Och nu börjar det bli bråttom.
Fortsatt tveksamma hushåll skulle kunna ge oss stagflation. Det är Riksbankens verkliga mardröm. Ordet syftar på den olycksaliga kombinationen med kraftigt stigande priser och stagnerad ekonomi. Något som skulle kunna bakbinda Riksbankens ränteverktyg.
Istället tar framåtandan över strålkastarljuset på Brunkebergstorg.
Tillväxten i Sverige väntas bli ovanligt starka 2% de närmaste åren.
Sverige är snabbare ur lågkonjunkturen och näringslivet står starkt tack vare vår export. Företagen talar redan om att höja sina priser, trots hög arbetslöshet.
Dessutom står Sverige och Europa inför historiska satsningar på kärnkraft, elnät, vindkraft, batteriparker och försvar. Bara i Sverige talar vi om 1 500 miljarder kronor i energisatsningar. Tyskland laddar med motsvarande 5 000 miljarder kronor. En rad européer har liknande planer. Ukraina ska även återuppbyggas. Om vi idag har alarmerande 14% arbetslöshet i byggbranschen lär vi snart ha enorm brist. Med risk för ny inflation, måste vi medge.
En annan mer varaktig prisökning oroar Europeiska centralbanken (ECB). De rapporterar att ett mer svårförutsägbart klimat kan tvinga upp matpriser 3–4% per år närmaste årtiondena. Vilket återigen slår fruktansvärt hårt mot de hushåll som redan har det svårast.
Dessutom lär matpriserna driva på den breda inflationen (KPI) med en hel procentenhet – hälften av vår totala inflation. Samtidigt väntas kraftigt stigande priser på gas och bensin, i skuggan av stigande koldioxidskatter. Parallellt ska hundratals miljoner européer tvingas investera i elbilar, batterier, värmepumpar med mera. Om de har råd - eller inte har råd, det är frågan.
Det låter som märkbart svårare spänningar mellan landsort och storstad eller mellan isolationism och öppenhet.
Under tiden tar Riksbankschefen ett djupt andetag. Nu väntar mer stabila priser och räntor. Ärren från inflationsåren kommer att blekna. Svenska folkets köpkraft kanske är ikapp år 2028. Då med samma köpkraft som på 2021 års nivå.
Under tiden skänker den nya stabiliteten oss en mer förutsägbar vardag. Nu går det att börja planera igen. Det borde kunna inge en ny optimism och omstart för hushåll, kommuner och företag – något som många behöver.
Läget är stabilt, lovar Riksbankschefen. Ordvalet gäller både vår inflation och ränta, många år framöver. En väsentligt mer förutsägbar vardag väntar därmed både hushåll, kommuner och företag. Med några svårsmälta saltkorn, skriver Claes Hemberg.
Igår, 07:59
Svenskarna kan äntligen vänta sig färre överraskningar och en mer stabil ekonomi. Det vill Riksbankschefen Erik Thedéen nu ingjuta. Trots en stökig omvärld med hot om tullar, bojkotter, konkurser och arbetslöshet. I bankens senaste rapport är nyckelordet ”stabilt” nämnt påfallande ofta (27 gånger). Och det nämns i många olika sammanhang. ”Oro” nämns bara fyra gånger.
Vår centralbankschef Thedéen ryggar inte för det mest obekväma.
Med ett markant lugn och en detaljrikedom talar han om tullar. I USA märks det redan i skepsis och inbromsande investeringar och börs. Men vår export behöver inte påverkas särskilt mycket, menar Riksbankschefen.
Han nämner att stål och aluminium till amerikanerna utgör endast en promille av vår export. Vi exporterar idag långt mer tjänster till USA, som inte nämns i tulldebaclet. Frågan är om tullarna alls blir så långvariga att de får någon effekt. Utan att det bara simpel förhandlingstaktik.
Den amerikanska motsvarigheten, Jerome Powell, är inne på ett liknande spår: ”Vi följer fakta. Vi kommenterar inte politik.”
Centralbankschefer lutar sig hellre mot forskningen. Extrema tullar är något av ekonomins kärnvapen – förödelsen är svårgripbar. Därför lär ingen på allvar trycka på den knappen. De skulle dessutom mest slå mot USA:s egna konsumenter och ekonomi, eftersom USA är världens största importör. Vi minns Hoover-tullarna 1930 som knäckte USA:s ekonomi och bromsade världshandeln.
Det självmålet måste USA undvika.
Istället återvänder vår Riksbankschef till ordet stabilt. Särskilt talar han här om inflationen och räntan.
Thedéen vill inpränta att inflationen och räntan ska stabiliseras i häradet 2–3%. Bara det spannet borde hjälpa hushåll och företag att börja tänka framåt.
Riksbankens är tämligen säker närmaste året. De sträcker sig till och med hela vägen fram till 2028.
Banken på Brunkebergstorg ger oss därmed en ovanligt lång utblick, tre år framåt. ”Det är ingen prognos, utan vår bästa gissning”, understryker Riksbankschefen, med bibehållet folkligt tonläge.
Tre års horisont ingjuter i sig en ovanligt lång stabilitet. Allt för att vi ska kunna släppa de värsta orosåren och blicka framåt.
Tvivlarna finns här också. Den senaste tidens högre inflation (KPIF) har spätt på diskussionen om vi kan få en andra inflationsvåg, likt den på 1970-talet.
Hedgefondförvaltare tillhör här de mest högljudda olyckskorparna. Kruxet är att mycket av vår inflation kommer utifrån, som vi knappast kan påverka. Detta tycks däremot inte oroa Riksbanken, som vill få oss att planera i spannet 2–3%.
Riksbankschefen talar istället ovanligt direkt till oss alla konsumenter och hushåll och pekar särskilt på att ”de dyra matpriserna slår mot de redan svagaste hushållen.”
I ödmjukheten finns även ett lockrop. Riksbanken vill se hushållen tillbaka i butikerna, då de står för hälften av landets ekonomi och kan ta oss ur lågkonjunkturen. Och nu börjar det bli bråttom.
Fortsatt tveksamma hushåll skulle kunna ge oss stagflation. Det är Riksbankens verkliga mardröm. Ordet syftar på den olycksaliga kombinationen med kraftigt stigande priser och stagnerad ekonomi. Något som skulle kunna bakbinda Riksbankens ränteverktyg.
Istället tar framåtandan över strålkastarljuset på Brunkebergstorg.
Tillväxten i Sverige väntas bli ovanligt starka 2% de närmaste åren.
Sverige är snabbare ur lågkonjunkturen och näringslivet står starkt tack vare vår export. Företagen talar redan om att höja sina priser, trots hög arbetslöshet.
Dessutom står Sverige och Europa inför historiska satsningar på kärnkraft, elnät, vindkraft, batteriparker och försvar. Bara i Sverige talar vi om 1 500 miljarder kronor i energisatsningar. Tyskland laddar med motsvarande 5 000 miljarder kronor. En rad européer har liknande planer. Ukraina ska även återuppbyggas. Om vi idag har alarmerande 14% arbetslöshet i byggbranschen lär vi snart ha enorm brist. Med risk för ny inflation, måste vi medge.
En annan mer varaktig prisökning oroar Europeiska centralbanken (ECB). De rapporterar att ett mer svårförutsägbart klimat kan tvinga upp matpriser 3–4% per år närmaste årtiondena. Vilket återigen slår fruktansvärt hårt mot de hushåll som redan har det svårast.
Dessutom lär matpriserna driva på den breda inflationen (KPI) med en hel procentenhet – hälften av vår totala inflation. Samtidigt väntas kraftigt stigande priser på gas och bensin, i skuggan av stigande koldioxidskatter. Parallellt ska hundratals miljoner européer tvingas investera i elbilar, batterier, värmepumpar med mera. Om de har råd - eller inte har råd, det är frågan.
Det låter som märkbart svårare spänningar mellan landsort och storstad eller mellan isolationism och öppenhet.
Under tiden tar Riksbankschefen ett djupt andetag. Nu väntar mer stabila priser och räntor. Ärren från inflationsåren kommer att blekna. Svenska folkets köpkraft kanske är ikapp år 2028. Då med samma köpkraft som på 2021 års nivå.
Under tiden skänker den nya stabiliteten oss en mer förutsägbar vardag. Nu går det att börja planera igen. Det borde kunna inge en ny optimism och omstart för hushåll, kommuner och företag – något som många behöver.
Konjunktur
Aktieråd
Annons
Konjunktur
Aktieråd
Annons
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
2 607,70
