En buffert fungerar som en ekonomisk livlinja och är en summa pengar som finns tillgängliga vid oförudsedda händelser.

Det kan vara särskilt bra att ha i tider av ekonomisk osäkerhet för att ge en trygghet som kan skydda mot oväntade utgifter och tappad inkomst, till exempel.

"Det är det allra viktigaste sparandet vi har",  säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen (FI), till TT.

Hälften har mindre än 10 000 i buffert

Trots osäkra inflations- och ränteutsikter är svenskarnas buffertsparande inte på topp. En färsk rapport från FI visar att hälften av svenskarna i undersökningen har mindre än 10 000 kr i buffertsparande på ett sparkonto.

Endast tre av tio har 50 000 kr eller mer i sitt buffertsparande.

Samtidigt kan det vara lättare sagt än gjort att lägga undan pengar.

"För att sparandet ska hålla långsiktigt är det viktigt att lägga undan lite i taget. Börja inte med att sätta av en jättesumma, för att sedan inse att du ändå måste ta från sparkontot", förklarar Moa Langemark för TT.

"Man behöver hitta en nivå som funkar för ens egen ekonomi."

Hon säger att en bra utgångspunkt för en buffert är ungefär två till tre månaders nödvändiga utgifter. Det gör 10 000 kronor till en allt för liten buffert.

Ingen buffert på börsen

Enligt Moa Langemark ska en klassisk buffert vara lätttillgänglig på ett konto med så hög ränta som möjligt och insättningsgaranti. Alltså inte på börsen.

"Bufferten ska aldrig ligga i fond- eller aktiesparande, där läget är oförutsägbart och snabbt kan svänga. Utan bufferten ska vara tillgänglig och ligga på ett sparkonto som har fria uttag och omfattas av insättningsgaranti", säger Moa Langemark till TT och fortsätter:

"Pengar som ligger på börsen ska vara pengar som man inte behöver använda de närmaste fem till tio åren. Så har man för tillfället inget sparande alls är det inte börssparande man ska ägna sig åt."

5% av svenskarna ägar hälften av alla tillgångar

I rapporten syns också att hushållens tillgångar har ökat kraftigt under senare år. Från 1996 har de ökat mer än åtta gånger.

Sparandet på börsen, i fonder och aktier, har tilltagit betydligt – men det fördelas ojämnt. Ungefär 5% av svenskarna äger hälften av alla tillgångar, och varannan svensk har antingen inga eller väldigt små tillgångar.

Detta utan hänsyn till bostadstillgångar som enligt FI är svårare att använda som buffert.

Vidare har både män och kvinnor sparkonton som sin största form av sparande, men kvinnor har däremot en större del av sina tillgångar på sparkonton.

46% av kvinnornas tillgångar finns på sparkonton, medan männen har 39%.

"Att kvinnor tenderar att ta lägre risk än män i sitt sparande är något vi har sett tidigare. Vi har både sett att män tenderar att investera mer i högriskprodukter och har en lägre snittavkastning på sina aktieinvesteringar", säger Moa Langemark i FI:s pressmeddelande och fortsätter:

"Här gäller det att hitta en balans där kvinnor med en tillräckligt stor buffert ska våga ta lite mer risk och där män minskar på sin risk. För många konsumenter är breda aktiefonder med låga avgifter ett bra alternativ för ett långsiktigt sparande."