"Riksrevisionen har ingen åsikt om stödet till Ukraina eller de politiska prioriteringar som ligger bakom. Men ramverket kräver att stora utgiftsposter finansieras – oavsett om det sker genom lån, höjda skatter eller besparingar", säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Det strukturella sparandet för 2025 understiger överskottsmålet, och regeringens plan för återgång är enligt Riksrevisionen alltför vag. Planen förutsätter bland annat att inga ytterligare ofinansierade reformer sker fram till 2027.

Riksrevisionen ifrågasätter även behovet av de höjda utgiftstaken för 2025 och 2026 samt den föreslagna nivån för 2027. För stora budgeteringsmarginaler riskerar att underminera budgetdisciplinen, vilket är utgiftstakets syfte. Dessutom kvarstår oförklarade skillnader mellan regeringens prognoser och de från Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket, vilket kan skada förtroendet för finanspolitiken.

"Skillnader i olika bedömares prognoser är naturligt, men om prognoserna avviker betydligt från varandra utan att regeringen tydligt förklarar varför riskerar förtroendet för finanspolitiken att skadas", säger Frida Widmalm, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att: Tydliggöra planen för återgång till överskottsmålet. Utveckla redovisningen av vilka överväganden regeringen gjort när det gäller förslag till nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande året. Förklara skälen och finansieringen av ändringsbudgetar. Förbättra jämförelser mellan regeringens och expertmyndigheters prognoser.