Senaste decenniet har ord som “ESG”, “grön finansiering” och “grön omställning” letat sig in i näringslivet så väl som politiken. Även finansmarknaden har gått i den gröna riktningen och utfärdat gröna obligationer. Lånen har funnits på marknaden sedan 2007 som ett sätt att finansiera insatser mot klimathotet.

Blå obligationer är däremot en relativt ny företeelse. Innan den första blå obligationen gavs ut för sex år sedan ingick vatten- och havsprojekt i de breda gröna lånen. Och det kan de fortfarande göra. Men blå obligationer ger en möjlighet att låna ut till just vattenkvalité och skydd av världshaven.

Emittenterna har fram till nyligen mest varit multilaterala organisationer och stater. Enskilda företag som behöver hjälp med “blå projekt” har haft svårt att hävda sig. Ett sätt är att samla dessa blå företagsobligationer i en fond och istället sälja fondandelar.

Och det är precis vad ett av världens största fondbolag, amerikanska T. Rowe Price, vill göra.

Den senaste veckan har fondbolagets portföljförvaltare för miljöinvesteringar, Matt Lawton, åkt runt i norra Europa för att sälja in fondjättens räntefond med blå företagsobligationer.

Enligt Matt Lawton är intresset stort från nordiska investerare.

“Det är en rätt bred grupp intressenter”, säger han till Placera under sin rundresa i Norden, precis innan han ska borda ett plan till Helsingfors.

“Allt från stiftelser till pensionsfonder och försäkringsbolag.”

Blått är också grönt

Blå obligationer är en specifik typ av gröna obligationer. Medan gröna obligationer kan vara vad som helst inom grön omställning, är tanken med särskilda blå obligationer att fokusera på lån till projekt som har med vatten att göra, bland annat att förbättra vattenkvalitén och friskare hav. Just det senare är en eftersatt del i FN:s miljömål.

För att en obligation ska kvalificeras som “blå” ska det finansierade ändamålet vara i linje med ett av de två vattenrelaterade FN-målen för hållbar utveckling: Mål 6 om universell tillgång till vatten och sanitet, eller mål 14 för hållbar utveckling om att bevara oceaner, hav och marina resurser.

Av alla FN:s mål för hållbar utveckling är mål 14 enligt World Economic Forum det mest underfinansierade.

Jämfört med gröna obligationer är de blå fortfarande i sin linda. Det första projektet som finansierades med blå obligationer var ett vatten- och fiskeprojekt i Seychellerna 2018. Därefter har flera av de stora globala biståndsorganisationerna emitterat blå obligationer och 2023 publicerade kapitalmarknadsorganisationen ICMA en guide för att underlätta handel med just blå obligationer.

Men än finns mycket att göra för att marknaden ska komma igång för blå obligationer.

Toppmötet ingen gör vågen för

Någon större vilja att åtgärda våra världshav och dricksvatten för jordens befolkning verkar inte finnas. I dagarna avslutas FN:s klimatkonferens COP29 i Azerbajdzjan. Men när de tusentals delegaterna lämnar Baku är det utan framgångar i åtgärder av vatten och hav.

Faktum är att blå investeringar knappt nämnts vid mötet.

Ändå kallas mötet i Baku för “finans-COP” efter syftet att dramatiskt öka klimatfinansieringen för utvecklingsländer. Men observatörer säger att det är högst osannolikt att ett slutligt avtal kommer att nämna finansiering av havsklimatlösningar.

De största kranarna för blå obligationer

Till de största multilaterala emittenterna av blå obligationer hör Världsbanken, Asian Development Bank (ADB) och den mer geografiskt närliggande Nordiska Investeringsbanken (NIB).

NIB gav senast ut ett blå obligationslån på 1,5 miljarder kronor den 6 oktober som enligt uppgift ska ha köpts av bland annat flera svenska banker.

Lånet kommer enligt NIB att användas till utvalda projekt för rening av avloppsvatten, förebyggande av vattenföroreningar och vattenrelaterade projekt för begränsning av klimatförändringar.

Stora blå investerare i Sverige

Idag har flera stora svenska investerare blå obligationer i sin ränteportfölj. Pensionsjätten Alecta investerade redan i januari 2022 hela 75 miljoner USD i en blå obligation som ska bidra till bättre havsmiljöer runt Belize. Även en blå obligation till Galapagosöarna på 150 miljoner dollar utfärdades i maj 2023.

I september investerade Sjunde Ap-fonden två miljarder kronor i blå obligationer utgivna av ADB och IFC. 

Andra Ap-fonden har visserligen inga blå obligationer just nu, men kan se vissa svårigheter i blå företagsobligationer jämfört med de som ges ut av multilaterala emittenter.

“De har väldigt många olika projekt som de kan samla under ett paraply eller en obligation att ge ut”, säger Peter Lindblom, portföljförvaltare på buffertfonden.

Han fortsätter:

“Vattenfrågor är viktiga. Men det är ofta svårt för bolag att nå tillräcklig volym för en dedikerad blå obligation, då väljer man snarare att göra en grön.”

Gemensamt för multilaterala emittenter som Världsbanken är att risken tas på organisationen som i sin tur garanteras av de stater som är medlemmar.

Blå företagsobligationer

Amerikanska T. Rowe Price har i ett partnerskap med IFC satt som mål att samla in 500 miljoner dollar för att investera i blå företagsobligationer.

Att IFC är partner innebär inte att de är garant. Istället kommer investerare att ta risk på låntagaren, det vill säga företaget med ett blå projekt i utvecklingsländer. Risken späds istället ut genom att lån till flera företag läggs i en fond som T. Rowe Price förvaltar.

Och det är dessa fondandelar som Matt Lawton nu är ute och säljer i Norden.

T Rowe Price och IFC har vardera avsatt 75 miljoner dollar i startkapital för fonden och vill samla in ytterligare 350 miljoner dollar från andra investerare inför en planerad lansering i december.

Det handlar om investerare som är beredda att ta mer risk än med en stor emittent som EIB för att få högre avkastning.

Ansvaret att skydda mot “Blue washing”, det vill säga att projektet som finansieras inte lever upp till kriterierna, ligger däremot enligt Matt Lawtons på fondförvaltaren.

“Det ligger ett tungt ansvar på T. Rowe Price”, säger Matt Lawton till Afv.

“Det värsta som skulle kunna hända är att någon av obligationerna i programmet anklagas för ‘Blue washing’.”

Trumps miljömotstånd är bara retorik

Att USA:s nyvalde president Donald J. Trump inte verkar sätta klimathotet högst på agendan är omvittnat. Affärsvärlden har tidigare skrivit om att den blivande presidenten förhandlat med stora oljebolag om att satsa mer på fossila bränslen på bekostnad av sin företrädares miljösatsningar.

Men vad Donald Trump säger är inget som skrämmer Matt Lawton.

“Det är mycket retorik”, säger han.

“Jag tror inte att Donald Trumps presidentskap behöver innebära en avvikelse från vad som gällt hittills.”

Att säljresan förläggs till just norra Europa har enligt Matt Lawton därför inget att göra med en rädsla för en försämrad marknad i USA till följd av Donald Trumps politik.

“Retoriskt är politiker i USA väldigt högljudda kring de här frågorna, men i realiteten är de företag jag pratat med entusiastiska att fortsätta med den sin hållbarhetsstrategi,” säger Matt Lawton.

“Och de är inte avskräckta av vem som sitter i Vita Huset.”