En ny världsordning tar plats när den amerikanska administrationen inte längre håller fast vid tidigare avtal och gemensamma globala samarbeten. I den miljön ser sig länder om efter andra handelspartners och relationen mellan EU och Kina kan komma att utvecklas.

För länderna inom EU och i synnerhet för Sverige är det centralt att inte gå i samma spår som USA, utan tvärtom arbeta för att hålla dörrar öppna. Vi kan aldrig komma vinnande ur en eskalerad handelskonflikt och behöver ha en så bra handelsmässig relation som möjligt med flera länder, såväl USA som Kina.

Handeln med Kina har växt enormt sedan de gick med i WTO 2001. Det har gynnat svenska företag som var tidigt på plats. Det är först på senare år som ett ökat riskmedvetande i relationer med Kina har smugit sig in. Xi Jinpings ledarskap har tagit en ny riktning mot ett mer stängt Kina och en större kontroll av företagen. Det är rimligt att vara vaksam på säkerhetsrisker, men inte att välja bort Kina. Det gäller för såväl företag och affärer som för akademin och samarbeten inom forskning och utveckling.

Oro för dumpning av billiga varor

Kina är trots allt världsledande inom flera segment och sitter dessutom på stor makt vad gäller råvaror och förädling av efterfrågade metaller och mineraler. De ligger i många avseenden långt fram i omställningen till en klimatsmart ekonomi där energifrågan är i fokus. Det samtidigt som det tas stora steg inom ny teknik.

Det tycks som att den nya tekniken kan lyfta den kinesiska ekonomin då den skapar tillförsikt efter år av svag utveckling sedan pandemin. Kina utvecklar och implementerar nu AI och ny teknik på bred front i hög takt och historien har visat att den typen av utvecklingen kan gå snabbt i Kina.

Amerikanska undantag för tullar på teknik visar också att de handelshinder vi nu står inför inte bara påverkar Kina negativt utan även slår hårt mot USA. Frågan är om och hur länge de mycket höga tullarna USA har infört mot kinesiska varor består.

Trump tycks vara beredd att förhandla. Trenden tycks annars vara att Kina använder sig av andra asiatiska länder för produktion av varor såsom till exempel solceller och dessa varor nu riskerar mycket höga tullar i USA.

Oavsett finns det en oro för att Kina börjar dumpa billiga varor i Europa om höga tullar göra att de inte kan sälja i USA. Även här gäller det att vara vaksam. Men Kina är långsiktiga och att inleda en handelskonflikt med EU genom att slå ut vår industri riskerar att slå tillbaka på Kina och är inget de önskar.

Trump signalerar gång på gång att administrationen säkert får till en överenskommelse med EU. Men ett EU som väljer att göra upp med USA på ett sätt som ytterligare slår mot Kina har fått Xi Jinping att varna EU för just detta.

Effekter på den globala ekonomin

Kina har breddat sin handel mot utvecklingsländer och handeln med Asien blir allt viktigare och är idag större än den mot såväl USA som EU. Men oavsett det har landet ett stort beroende av kunna sälja i USA.

Än så länge syns inte den negativa inverkan på den kinesiska ekonomin, vilken växte med 5,4% under första kvartalet jämfört med samma period förra året. Men består de nuvarande tullnivåerna blir effekterna stora och kan dämpa tillväxten markant.

Hur Kina agerar är inte skrivit i sten. De kan välja att låta ekonomin bromsa in likt under pandemin och skylla på USA, men de kan också välja att fortsätta föra en expansiv politik trots ett stort underskott redan nu.

I första hand är det hushållen som behöver komma igång att konsumera då den tidigare expansiva politiken redan bidragit till en överkapacitet i produktionen och i stora investeringar i infrastruktur. Ytterligare en väg att gå är att försvaga valutan och på så sätt låta den minska effekten av tullarna. Det riskerar dock att ge turbulens på valutamarknaden, vilket inte är önskvärt.

En svag ekonomisk tillväxt i såväl USA som Kina får följdeffekter på global ekonomi. Möjligen är det just en tydlig inbromsning av ekonomin som får administrationen i USA att vilja förhandla även med Kina. Det är bara att hålla med USA:s finansminister Bessent att ett fortsatt dödläge i tullkonflikten inte är hållbart.

Annika Winsth är chefekonom på Nordea

Detta är en krönika från en fristående kolumnist. Analys och ställningstagande är skribentens.