Skulle du vilja kunna investera i japanska Nintendo, i schweiziska Roche eller vill du diversifiera dig med vete och platina? Då kan trackers vara något för dig.

Precis som det låter följer trackern, som är en typ av ett certifikat, priset på en underliggande tillgång. På det sättet kan du få avkastningen från en aktie en korg av aktier, ett index eller råvara som annars är svårtillgänglig, utan att behöva röra dig utanför din bank.

Trackers kan också vara intressant för dig som vill investera i en aktie som kräver ett relativt stort kapital, som exempelvis Hermes, där en enda aktie i skrivande stund kostar över 2 270 euro.

En enda Hermesaktie kostar över 26 000 kronor.

Trackers började komma in på marknaden i samband med att de amerikanska ETF:erna försvann efter införandet av regelverket Mifid II. De handlas på börsen, precis som aktier, vilket gör att du kan köpa och sälja direkt, till ett givet pris.

Det är emittenten, alltså den som ger ut trackern, som är ansvarig för att trackern följer den underliggande tillgångens pris.

Vilka trackers finns och hur fungerar de?

Kaffe, platina, bitcoin, majs, cybersäkerhet, aktier på svåråtkomliga börser… Listan på olika trackers är lång. Vissa av dem följer en enskild aktie, andra följer ett index eller ett visst tema eller råvara.

Om du äger en tracker som följer en aktie som får utdelning återinvesteras den. Generellt är det nettotutdelningen som investeras, alltså det som blir kvar efter skatt. Här finns en liten nackdel jämfört med att äga själva aktien, då du kan gå miste om källskatten som du annars hade kunnat få tillbaka i efterhand.

Ett trackercertifikat har ingen hävstång, det betyder att den följer priset på den underliggande tillgången. Alltså, om en aktie eller råvara går upp 3 procent, då kommer också trackern att göra det.

Det är med andra ord ingen idé att köpa en tracker på en aktie som exempelvis Ericsson, vilken du lika gärna köpa direkt på börsen till en billigare peng, eftersom trackern har vissa kostnader som inte aktier har.

Trackers har, precis som fonder och aktier, ingen löptid. Det kallas för ”open end” och betyder att det trackern löper på tills det fall att emittenten av någon anledning skulle avnotera den.

Vad kostar det att handla med trackers?

Kostnaden för att handla med trackers innehåller samma delar som när du handlar med ETF:er; spread, förvaltningsavgift och courtage.

Ju lägre spread, desto billigare för dig, eftersom det är skillnaden mellan köparens och säljarens pris. Spreaden är dock en engångskostnad som tas ut när du köper och säljer och alltså inte en löpande avgift.

En tracker har också en förvaltningsavgift där de flesta varierar mellan 0 och 1,2 procent. Många, särskilt de som följer en enskild aktie, har en så låg avgift som 0,1 procent.

Du kan också behöva betala courtage när du handlar med din tracker. Hur högt courtage du får betala får du kolla upp hos din bank.

Vissa aktiers utveckling, inte minst japanska och sydkoreanska, kan du alltså ta del av courtagefritt eller till en liten kostnad i stället för att betala ett minimumcourtage på flera hundra kronor, vilket det kostar att köpa aktierna per telefon.

Handlas trackern i någon annan valuta än svenska kronor finns förstås också en växlingsavgift att räkna in i den totala kostnaden. De allra flesta trackercertifikaten i Sverige handlas dock i svenska kronor, vilket ger en fördel jämfört med ETF:er som ofta är utländska.

Är du en van ETF-handlare känner du nog igen dig i kostnadsstrukturen. Här kan du läsa mer om avgifter och kostnader med ETF:er och hitta räkneexempel där spread, courtage och förvaltningsavgifter är inräknade.

Undersök den underliggande tillgången

Precis som med mer specialiserade fonder och ETF:er är det bra att ha koll på vad trackerns underliggande tillgång, som trackercertifikatet följer, består av. Är det spotpriset på en enskild råvara eller en aktie är det ganska okomplicerat, men om trackern är ett index eller tema kan det vara bra att skaffa sig en uppfattning om innehaven, så att det blir den investering som du tänkt dig.

Det finns en emittentrisk

Eftersom du inte äger själva aktien eller någon annan underliggande tillgång finns en emittentrisk när du investerar i trackers. Det handlar om att din tracker i värsta fall kan bli värdelös om banken som ger ut själva produkten skulle hamna på obestånd.

Genom att läsa villkoren i prospektet kan du få en bild av hur emittenten skyddar dig som investerare. Det sker bland annat genom att banken har en motsvarande korg i en annan bank med tillgångar som ska matcha de utgivna trackercertifikatens värde, ett så kallat kollateral.

Det kan även finnas ett extra skydd exempelvis genom att banken separerar sina trackers från övriga verksamheten, men emittentrisken försvinner aldrig helt. Du ska således vara medveten om att den finns.

Du ska också vara medveten om att en tracker inte äger själva tillgången och det är också den stora skillnaden jämfört med vanliga, icke-syntetiska ETF:er och fonder, som ju faktiskt handlar med tillgångarna i fråga.

Med detta i åtanke kan det vara klokt att äga motsvarande ETF i stället för trackern givet att de överlappar varandra i fråga om den underliggande tillgången, vilket de ibland gör. Alltså, allt annat lika, står valet mellan en Kina-ETF och en Kina-tracker, är det klokast att välja ETF:en, eftersom den inte har någon emittentrisk.

Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration.

Följ mig gärna på X

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, X, Spotify och Soundcloud