ETF är en förkortning för Exchange Traded Fund, alltså en börshandlad fond. Det är precis som det låter, en fond som handlas på en börs.

När du köper en vanlig fond lägger du en köp- eller säljorder till en kurs som bestäms (oftast) en gång om dagen. Kursen bestäms utifrån värdet på innehaven, till exempel aktier, vid en given tidpunkt. Hur det fungerar kan du läsa här.

En ETF, däremot, handlas mer likt en aktie. Det vill säga att det måste finnas en köpare och säljare för varje andel. Priset blir då det vid vilket köpare och säljare möts. Handeln sker i realtid.

Avgifter när du handlar med ETF:er

När du handlar med ETF:er har du som köpare tre kostnader att ta hänsyn till. Det kan jämföras med en fond där du har en procentuell avgift på fondens värde som beräknas dagligen.

Den ena avgiftsbiten är courtaget, det vill säga den avgift det kostar att köpa eller sälja ETF:en. Den varierar beroende på vilken bank du har och också vilken avgiftsnivå du tillhör.

Det är viktigt att tänka på courtaget, särskilt om du månadssparar. Nätmäklarnas courtage när du köper ETF:er är ofta låga, men har du en bank med högt courtage kan små, kontinuerliga sparbelopp leda till en orimligt hög kostnad. Då passar i stället ett fondsparande bättre.  

Den andra kostnaden du ska ta hänsyn till som ETF-köpare är spreaden. Spreaden är skillnaden mellan priset du vill köpa ETF:en för och hur mycket säljaren vill ha för att sälja. Denna skillnad är ofta liten, men den är bra att ha koll på.

Köper du med en hög spread, till exempel en procent, ligger du en procent back redan från början.

Spreaden visar, precis som när det gäller aktier, hur hög likviditeten på marknaden är. Men likviditeten beror inte enbart på handeln med själva ETF:en, utan även på likviditeten i den minst likvida tillgången som ingår i det underliggande indexet.

Spreaden kan därför exempelvis variera under dagen beroende på när aktiemarknader är öppna, men också mellan olika ETF:er.

Den tredje delen av den totala kostnaden för ETF:en är förvaltningsavgiften, som ofta är låg.

Räkneexempel, ETF-avgift vs fondavgift:

Albin funderar på att köpa en ETF och fastnar för ETF:en Småbolag. Han vill räkna ut vad den kommer att kosta honom och jämföra med en motsvarande fond, det vill säga en fond som investerar i bolag vars aktier har hög utdelning och låg volatilitet.

Hans sparhorisont är tio år och han vill investera 100 000 kr. Han jämför med fonden Fonden Småbolag som har en avgift på 0,45 %.

Albin köper ETF-andelar för 100 000 kr till en spread av 0,2 %. Förvaltningsavgiften är 0,3 %. Courtaget uppgår till 0,15 %. Albin räknar med att han kommer att ha en genomsnittlig årlig avkastning på 6 % exklusive förvaltningsavgifter.

Spreaden uppgår till 100 000 kr × 0,2 % = 200 kr.

100 000 kr × 0,15 % = 150 kr får Albin betala i courtage vid köptillfället.

100 000 – 200 – 150 = 99 650 kr.

Efter 10 år, en genomsnittlig avkastning på 6 % och en årlig avgift på 0,3 % har Albin 173 500 kr.

Han får betala 0,15 % i courtage när han säljer efter 10 år. 173 500 × 0,15 % = 260 kr

Spreaden är vid försäljningen åter 0,2 %. 173 500 × 0,2 % = 347 kr

173 500 kr – 260 kr – 347 = 172 893 kr

100 000 × 1,0610 = 179 100 kr

Totala avgifter för ETF:en blir således 6 207 kr (179 100 – 172 893).

För Fonden Småbolag får Albin betala 0,45 % per år. Med en genomsnittlig avkastning på 6 % exklusive avgiften har han efter 10 år 171 600 kr.

Totala avgifter fonden blir alltså 7 500 kr i avgifter efter 10 år (179 100 – 171 600).

I detta fall var det alltså billigare med ETF:en än fonden. Ju längre du håller din ETF, desto mer blir jämförelsen förstås till ETF:ens fördel, eftersom courtaget späs ut över längre tid.

En fond som har samma förvaltningsavgift som en ETF kommer alltså att vara billigare, eftersom fondspararen inte betalar courtage eller spread.

Räkneexempel: Fond och ETF med samma förvaltningsavgift

Birgit vill investera i den amerikanska marknaden och väljer mellan att köpa ETF:en USA och Fonden USA. Båda fonderna har en förvaltningsavgift på 0,2 %.

Hennes sparhorisont är tio år och hon vill investera 100 000 kr.

Berit köper ETF-andelar för 100 000 kr till en spread av 0,1 %. Avgiften är 0,2 %. Courtaget uppgår till 0,15 %. Berit räknar med att hon kommer att ha en genomsnittlig årlig avkastning på 8 % exklusive förvaltningsavgifter.

Spreaden uppgår till 100 000 kr × 0,2 % = 100 kr.

100 000 kr × 0,15 % = 150 kr får Berit betala i courtage vid köptillfället.

100 000 – 100 – 150 = 99 750 kr.

Efter 10 år och en genomsnittlig avkastning på 8 % och en årlig avgift på 0,2 % har Albin Berit 211 400 kr.

Hon får betala 0,15 % i courtage när hon säljer efter 10 år. 211 400 × 0,15 % = 317 kr

Spreaden är vid försäljningen åter 0,1 %. 178 460 × 0,1 = 178 kr

211 400 kr – 178 kr – 317 = 210 900 kr

100 000 × 1,0810 = 215 900 kr

Totala avgifter för ETF:en blir således 5 000 kr (215 900 – 210 900).

För fonden får Birgit alltså betala 0,2 % per år. Med en genomsnittlig avkastning på 8 % exklusive avgiften har hon efter 10 år 211 900 kr.

Totala avgifter fonden blir alltså 4 000 kr efter 10 år (215 900 – 211 900).

För Berit, som vill ha det enklaste och billigaste alternativet, blir valet fonden, eftersom det är 1 000 kronor billigare.

Tänk också på att växlingsavgifter ska räknas med när du köper utländska ETF:er.                                                                                                      

Andra saker att tänka på när det kommer till ETF:er

En skillnad mellan fonder och ETF:ers avgifter som är liten, men ändå finns där, är att en fonds hela avgift tas ut med 1/365-del varje dag. En spread och en köpavgift dras av vid köpet. Det gör att alltså att du i början av sparandet har ett större kapital om du investerar i fonder, jämför med en ETF, eftersom kostnader för courtage och spread dras vid köpet.

Har du ett lågt procentuellt courtage kan även ETF:er lämpa sig som månadssparande, men det är långt ifrån alla banker som erbjuder ETF-månadssparande som tjänst, alltså stående överföringar såsom man gör med fondsparande. Det finns dock nätmäklare som erbjuder automatiskt månadssparande i ETF:er.

Är du en investerare som kontinuerligt balanserar om portföljen kan det vara värt att tänka på att den kommer belastas med courtagekostnader när du väljer att fördela om dina innehav om du väljer att investera i ETF:er.

Det finns många olika slags börshandlade fonder

ETF:er kan vara konstruerade på vitt skilda sätt. Exempelvis är det vanligt med med hävstång. Det betyder att om du investerat i en ETF med hävstång gånger två, så kommer din ETF stiga i värde två gånger så mycket som utvecklingen på det underliggande indexet. Självklart gäller även motsvarande, om kursen går ned.

Det gör att dessa ETF:er givetvis är mer riskfyllda än de utan hävstång. Det finns också börshandlade fonder med utdelning. Precis som i fallet med utdelande aktier faller kursen när utdelningen ges.

ETF:er hänger med i börsens svängningar

I perioder när börsen rör sig kraftigt och du som sparare vill investera i de stora rörelserna passar ETF:er bra. Till skillnad från fonder vet du ju vilken kurs du köper på.

Köper du en fond när börsen är ned tre procent, kan du lika gärna ha köpt till kursen som gäller tre timmar senare och då kan börsen hunnit gå upp igen och du får därmed ett lägre antal fondandelar, eftersom en fonds kurs sätt en gång per dag.

ETF:er har alltså en klar fördel i detta fall eftersom de gör dig mer snabbfotad som investerare jämfört med fonder, men ändå ger möjligheten att köpa ett index.

En vanlig ETF följer också index mer exakt än en indexfond, eftersom en ETF inte behöver ha likvida medel tillgängliga om fondspararna tar ut pengar.

En ETF på en otillgänglig marknad

Att investera i en ETF kan vara ett sätt att ta del av utvecklingen på till exempel en specifik utvecklingsmarknad utan att behöva köpa en dyr fond med motsvarande innehav, om en sådan fond ens finns, vill säga.

Det finns också ETF:er som gör att du kan exponera dig mot en viss råvara eller en bransch. Precis som med fonder är det en fördel att skaffa sig en egen uppfattning om innehaven i den.

ETF:er passar dig som…

...vill handla ett index, men samtidigt vara snabbfotad och veta till vilken kurs du köper.

...är van vid att handla med aktier och vill investera på samma sätt i ett index.

...vill satsa på att börsen rör sig i en viss riktning och ha hävstång, men inte ta någon emittentrisk, vilket man gör när man handlar med certifikat.

...vill investera i en viss bransch, råvara eller region, och inte hittar en prisvärd fond som täcker den.

...inte dig som har en bank med höga courtagekostnader och vill göra flera och/eller små köp eftersom avgifter kommer att utgöra en orimlig kostnad jämfört med en billig indexfond.

...inte dig som vill ha ett enkelt och så billigt indexsparande som möjligt, eftersom du då lika gärna investera i de billigaste fonderna.

Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration.

Följ mig gärna på X

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, X, Spotify och Soundcloud