”Är det bättre att säkra att vi inte får en sänkning av utgående pensioner när vi ändå arbetat upp ett så stort överskott för våra sparare?”

Det är den typen av överväganden som Pål Bergström jobbat med sedan han tillträdde vd-posten i somras och som han måste ta ställning till när vi blir fler som hamnar under utbetalning.

Pål Bergström

Med en bakgrund på såväl Handelsbanken och Swedbank som Riksgälden och Regeringskansliet har Pål Bergström gått fram och tillbaka mellan att vara statstjänsteman och jobbat på bank i sin karriär.

”När det här jobbet dök upp var det verkligen mitt i prick för vad jag tycker är spännande att göra.”

Sedan starten har han förutom att lära känna organisationen och de 47 kollegorna arbetat intensivt med det nya uppdraget i med den nya lagändringen som trädde i kraft 2023.

”Det, och hur vi ska bygga fonden framåt, har präglat väldigt mycket av det första halvåret”, säger Pål Bergström.

Sjunde AP-fonden har ju gått väldigt bra sedan starten, varför ska man ändra något som fungerat väl?

”Det har varit drygt 20 fantastiska år för spararna med mycket outsourcad förvaltning, global diversifiering och låga kostnader. Men om vi tittar på hur världen ser ut med geopolitiska förändringar och att pensionssystemet har mognat och byggt upp så mycket kapital, så måste vi titta på hur det ska hålla även 20 år framåt.”

”För den sakens skull är det är inte säkert att man ska ändra något som går bra. Det har varit en välfungerande modell, men vi måste se om det är rätt väg framåt. Det kommer att vara en gradvis anpassning.”

”Om man tittar på de som haft sitt sparande i AP7 sedan premiepensionens start så är det ganska många av dem där upp emot 30 procent av pensionen från staten kommer från AP7. Vi har haft en bra konstruktion där man successivt trappar ned risken, men jag tror att vi också behöver titta på de möjligheter vi fått att även kunna investera i fastigheter och andra realtillgångar.”

Så ni undersöker ifall ni ska sköta mer förvaltning själva?

”Idag, när vi har över 1 000 miljarder kronor i förvaltning tror jag att vi måste fråga oss om det är den billigaste förvaltningen att upphandla den eller att göra en del själva.”

Det nya uppdraget i och med lagändringen ställer krav på nya kompetenser inom både fastigheter och private equity.

”Vår kapitalförvaltningschef, Lena Fahlén, lägger mycket tid på att hitta nya kollegor inom private equtiy, fastigheter och ESG.”

I och med den nya lagen kommer AP7 kunna äga realtillgångar, vilket kommer att innebära fastigheter, infrastruktur och private equity, det sistnämnda är något som fonden investerat i länge.

”Men vi kommer göra direktinvesteringar i riskkapitalfonder snarare än att jobba via ombud, något vi håller på att bygga upp kapacitet för att göra. När vi får tillräckligt stor skala i det tror vi att det kommer att hålla nere kostnaderna för spararna.”

När det kommer till fastigheter finns inte någon tanke att AP7 ska diversifiera sig globalt, utan det är Sverige och Norden till att börja med. AP7 har gjort en första fastighetsinvestering i byggnaden Urban Escape i Stockholm tillsammans med AMF.

”Vi behöver bygga upp kompetens och vi behöver göra det här under ordnade former, så det kommer att ta ett antal år att bygga upp det här. Man kan tycka att det är ett gynnsamt läge nu, men samtidigt är vi väldigt långsiktiga i det här så det gäller att få rätt exponering.”

Urban Escape vid korsningen Hamngatan Regeringsgatan i Stockholm. Bild: AMF

”Man kan tänka sig att fastigheter spelar olika roller i det här. Dels kan den diversifiera aktieexponeringen vi har i största allmänhet, men det kan också vara en del av en utbetalningsprodukt.”

”Det finns inte i våra fondbestämmelser idag att vi kan lägga fastigheter i vår räntedel, men man kan tänka sig att en viss typ av fastigheter skulle kunna fungera väldigt bra att investera i för pensioner under utbetalning.”

”Vi kommer tillbaka igen till det här analysarbetet, vilka portföljer är till för vilka generationer och vilken roll ska fastigheter spela i detta, det är viktigt att landa i det innan vi går för långt i våra fastighetsinvesteringar.”

Andelen illikvida tillgångar får högst vara 20 procent i och med lagändringen. Det ligger några år bort innan Sjunde AP-fonden kommer att börja med investeringar i infrastruktur.

”Vi kommer att ha ett visst avstånd till den gränsen.”

”Det saknas inte behov och det saknas inte uppslag, men det är samma sak där, att vi måste ha en professionell förvaltningsorganisation som kan göra de här investeringarna innan vi kan sätta i gång.”

Får ni investera i vilken typ av infrastruktur som helst? Vad ligger närmast till hands?

”Det finns väldigt få ramar uppsatta, så de måste vi definiera för oss själva. Just därför pausar vi just investeringar i infrastruktur just nu.”

Vad kan man generellt säga om vilka förväntningar man kan ha på avkastningen på de här realtillgångarna jämfört med globala aktier?

”När det kommer till private equity har vi haft en rejäl överavkastning förhållande till noterade aktier, runt 4 till 5 procent överavkastning per år. Så där kan man ha förväntningar på att det ska kunna gå att skapa en högre avkastning.”

”Fastigheter är väldigt olika. En mer normal fastighetsportfölj, då är det lägre förväntad avkastning, då är det en överavkastning snarare i förhållande till de stats- och bostadsobligationer vi har i vår räntefond.”

Det är därför det kan bli aktuellt att lägga dem i räntedelen?

”Ja, det kan vara en idé. Det kan även vara att vi tycker att vi har en bättre diversifiering, det blir då en lägre absolutavkastning i aktieportföljen, men en bättre riskjusterad avkastning.”

En av anledningarna till att er aktiefond gått så bra över tid är hävstången. Vad ligger den på nu och kommer den att justeras apropå att ni jobbar med att sänka risken?

”Den ligger stilla på 15 procent, vilket är en ganska neutral nivå. De här komponenterna, med hävstången exempelvis, är rörliga delar som vi har och det är en av de saker som vi måste fundera ännu djupare på; hur det slår på olika sparare i olika generationer.”

”Vi gör ett arbete där vi försöker illustrera, både för oss själva och för spararna, hur de olika portföljerna ser ut och kunna förklara beroende på hur en 25- eller en 50-årings sparande ska se ut med möjligheten att investera i de nya mer illikvida tillgångarna och med hävstången och valutaexponeringen exempelvis.”

Kan det bli aktuellt att ha olika hävstång för olika generationer?

”I grund och botten så har vi de här två komponenterna – aktier och räntor – och det här inget vi har en konkret plan på, men något man kan tänka sig är att man kanske höjer eller sänker hävstången beroende på ålder eller kanske ändrar avtrappningstakten.”

”Det här är inget vi kommer ändra på dagsbasis, utan något vi kommer titta på med några års mellanrum beroende på hur det gått för spararna. Det är viktigt att komma ihåg att de sparare som verkligen måste vara i fokus för oss är de som inte kan eller vill välja. Många av dem har inte så hög tjänstepension heller. Då kan det vara så att runt 30 procent av pensionen från staten kommer från PPM och att en sänkning på 500 kronor är en stor sak.”

”Jag tror att det är viktigt att vi synliggör de riskerna. Då kan det uppstå konflikter mellan generationer och då är det viktigt att vi har verktygen att hantera det, att vi kan säkerställa att vi når långsiktig god avkastning för de som är yngre samtidigt som vi säkrar att vi inte måste sänka utgående pensioner för de som är äldre.”

Så fungerar AP7 Såfa. Källa: AP7:s årsredovisning

Kan man tolka det som att Sjunde AP-fonden kommer bli lite mindre offensiv i framtiden?

”Nej, det tror jag inte. Den här övertygelsen, att man med premiepensionen kan ta en högre risk, framför allt under intjänandeperioden, den har vi fortfarande. Vi hanterar den risken genom att var väldiversifierade. Men den takt man sedan växlar ned, när man närmar sig pensionen, det är snarare där förändringen ligger.”

Vi har haft en kronförsvagning som under lång tid gagnat avkastningen i aktiefonden, hur förhåller ni er till valutarisken?

”När man tittar på det här med allokering måste man titta på det här med valuta såklart. Givet att det varit så framgångsrikt att inte hedga kronan är det väldigt lite som talar för att vi skulle göra några stora och snabba omställningar inom det.”

”Man kan också tänka att den här avtrappningen ju innebär att man går över till obligationer i kronor och det är också ett sätt att hantera den samlade valutarisken.”

”Jag vill betona att här finns inga beslut tagna och att det är ett pågående analysarbete som kommer ta en stund, men den här avtrappningen från 55 till 75 år, om man väljer att accelerera den på något sätt, då minskar också valutaexponeringen och återigen risken för sänkta pensionsutbetalningar för individen.”

”Vår obligationsfond växte med nästan 20 miljarder kronor i december (när inbetalningarna av PPM-pengarna görs reds. anm.) Så den har varit väldigt liten, men den blir större och större nu för varje år i och med att fler sparare närmar sig utbetalningsfas.”

Finns det ens utbud för att köpa så mycket svenska obligationer?

”Vi kommer nu, framför allt för att nå målet om 50 procent gröna obligationer, att i högre utsträckning att investera i obligationer i annan valuta än kronor och sedan hedga tillbaka dem till kronor. Det är nödvändigt eftersom räntefonden växer så mycket som den gör.”

Om några år när ni genomfört många av de här ändringarna, hur stor andel av aktieportföljen tror du kommer att utgöras av globalindex jämfört med nu?

"Nu spekulerar jag, men om vi tittar på vad som är sagt så får vi flytta upp till 20 procent till mindre likvida tillgångar och sedan har vi sagt att upp till 10 procent ska kunna förvaltas aktivt i omställningsportflöjen, då har man kommit ned i extremen till 70 procent av aktiedelen. Med det sagt, så tror jag inte att vi kommer gå så långt och att det inte kommer att ändra karaktären av fonden så långt.”

Sjunde AP-fonden har ju hittills blivit billigare och billigare. Kommer dessa förändringar leda till att avgiften höjs?

”Det kan göra att de synliga kostnaderna vi har idag ökar, samtidigt tror jag att den tillgångsmassa vi har idag och givet att den fortsätter växa enligt de prognoser som finns, så kommer vi att hålla nere kostnaderna. Och till exempel genom att insourca en del verksamhet, så kommer vi att pressa ned kostnaderna ytterligare.”

Ni har även möjlighet att investera tio procent av fonden i omställningsbolag, hur långt har ni kommit med den och vad är det ni investerar i?

”Vi har som mål att 50 procent av vår obligationsportfölj ska vara gröna obligationer, ett mål som vi tror att vi kan nå det nästa år.”

”Med det arbetssätt som vi haft historiskt med outsorcad förvaltning har vi gett ett mandat till Legal & General Investment Management (LGIM) som förvaltar en lite mer koncentrerad portfölj med cirka 40 bolag där vi kan se ett värdeskapande i omställningen, men där vi samtidigt kan arbeta med ett aktivt ägande.”

”Vi har precis kommit i gång och det är en testverksamhet som vi ska utvärdera, men man kan mycket väl tänka sig att motsvarande förvaltning skulle vi kunna göra själva också, men det förutsätter att vi bygger upp den kompetensen internt.”

”Vi tycker att LGIM hade en väldigt bra investeringsprocess. Det är en sak att hitta omställningsbolag, men just att samtidigt koppla på förmågan att värdera bolaget och se att det är inte fullt inprisat. Och sen att man som ägare kan gå in och stötta bolagen.”

”Vi tror starkt på att inte ha en koldioxidrensad portfölj, utan att vara med och driva omställningen genom att utmana bolagen.”

Du blev utfrågad av finansutskottet om era investeringar i Saudi Aramco. Tycker du att ert hållbarhetsarbete missförstås?

”Det var en bra dialog och de var väldigt pålästa och kom med berättigade frågor. Jag fick förklara hur vi tänker. Det är viktigt att understryka att det är när vi äger som vi verkligen kan påverka de här bolagen.”

Trots storleken på fonden är AP7 bara en av många investerare och har såklart begränsade möjligheter att påverka enskilda bolag. Påverkansarbetet sker därför på olika sätt.

Ett av sätten är att AP7 deltar i Climate Action 100+ där man tillsammans med andra kapitalförvaltare försöker påverka de 170 bolagen i världen som har sämst påverkan på klimatet. Det betyder att var och en av investerarna bara fokuserar på att påverka ett av dessa bolag och sedan delar man resultatet med varandra.

”Man tar lead på ett bolag var. Då bygger man upp en särskild kompetens inom en viss sektor och man kan bli en trovärdig, men utmanande, part till de här bolagen.”

Hur vet ni om ni verkligen kan påverka bolagen?

”Det är en fråga där vi måste rannsaka oss själva, och det gör vi. Om vi känner att vi kommit till vägs ände med ett bolag har vi svartlistningsverktyget.”

”För att gå mer specifikt in på hur vi jobbar med Svarta listan utifrån Parisavtalet så har vi börjat med kolbolagen. Det gör vi för att kol är det som gör mest skada och det är viktigast att städa trappan uppifrån. Vi har inlett en dialog med ett sjuttiotal bolag, hälften av dem är svartlistade, men vi bedömer att hälften har planer som gör en rimlig ansträngning att försöka nå målen i Parisavtalet.”

”Nu har vi gått vidare med oljebolagen och bland dem har det främst handlat om bolag inom oljesand till Svarta listan. Men nu har vi ett intensifierat arbete med oljeproducerande bolag, där förstås Saudi Aramco är ett av dem, där vi tittar på om vi tycker det finns trovärdiga omställningsplaner.”

Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration.

Följ mig gärna på X

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, X, Spotify och Soundcloud