Aluminiumspecialisten är den största tillverkaren värmeväxlarmaterial, som framför allt finns i fordon, i världen. Varannan bil som tillverkas globalt har Grängesaluminium i sig, vilket inte ska förväxlas med att man har en 50-procentig marknadsandel, snarare 25 procent, eftersom all aluminium i en bil inte kommer från en och samma aktör.

Industrikoncernen Gränges grundades 1896 och sedan dryga seklet har man producerat aluminiumprodukter. Bolaget har gått från att vara något av ett råvarukonglomerat till en specialist utan gruvor och smältverk. Under årens lopp har man bytt namn, ägts av såväl Electrolux som Orkla och åkt in och ut på börsen.

Sedan ett decennium tillbaka är Gränges ett fristående börsnoterat bolag. Börsvärdet uppgår till 11 miljarder kronor. Ägarlistan består av institutionella investerare. Vd sedan tre år tillbaka, Jörgen Rosengren, äger aktier för nära 15 miljoner kronor.

Jörgen Rosengren

10 största ägare

Gränges är alltså inte ett råvarubolag, utan ett tillverkande bolag som köper in, förädlar och säljer aluminium.

Fordonsindustrin står för 44 procent av försäljningsvolymerna, området HVAC (heating, ventilation, air conditioning) står för 19 procent och specialförpackningar är 17 procent och övriga nischprodukter är 20 procent.

Den typiska kunden är en underleverantör till bilindustrin, men exempelvis Volkswagen och General Motors tillverkar sina egna värmeväxlare.

Även om fordonsindustrin fortsätter vara viktig för Gränges har beroendet av den minskat på senare år. På såväl medel som lång sikt väntas efterfrågan inom fordonsindustrin öka, främst tack vare en ökad andel elbilar, men produkterna används även i fordon med förbränningsmotor.

En vanlig missuppfattning enligt bolaget självt är att Gränges skulle missgynnas av omställningen från förbränningsmotorer till elmotorer, men i själv verket är det tvärtom.

HVAC är beroende av byggsektorn, som ju har det tufft nu, men att Gränges produkters användning inom det lite mindre konjunkturkänsliga området energieffektivisering hjälper definitivt och väger upp.

Ventilation är i stor utsträckning ett område som dels är drivet av nybyggnation, dels av att man byter ut befintliga produkter och just nu är behovet ganska lågt, eftersom aktiviteten inom byggindustrin är låg och många köpte nytt under pandemin.

Om man tror på hållbarhet som en stark strukturell trend så finns det flera faktorer som talar för Gränges och aluminium i allmänhet. Aluminium passar nämligen bra för återvinning, materialet kan i princip återvinnas oändligt många gånger och har viktiga egenskaper, såsom värmetålighet och lätthet. Det är dessutom ett relativt billigt material.

I det senaste kvartalet var andelen återvunnet aluminium nära 44 procent.

Batteridelen, som Gränges sätter stor tilltro till, är än så länge i sin linda, men här finns en potential, inte minst då batteritillverkningen, som hittills i huvudsak varit en asiatisk industri, nu blir mer regional med jättefabriker i Europa och Nordamerika.

Gränges, som har tillverkning i både Europa, Nordamerika och Asien skulle kunna vara välpositionerade för att möta denna marknad, eftersom de är en av få aktörer som har aluminiumvalsverk på plats. En omställning till mer batteriprodukter bedöms inte kräva särskilt stora investeringar, enligt bolaget.

Gränges har sju produktionsanläggningar utspridda i Sverige (Finspång), Kina, Polen, Frankrike och USA.

Gränges har de senaste åren ökat andelen återvunnet aluminium kraftigt. Samtidigt har man ambitiösa mål för att minska koldioxidavtrycket. Det går inte att säga att aluminiumprodukter av återvunnet aluminium har en högre marginal, men betalningsviljan bedöms som högre och rätt gjort kan det minska kostnaden i produktionen.

I slutet av förra året godkändes Gränges mål om minskade koldioxidutsläpp till 2030 och deras netto-nollmål för 2040 av Science Based Targets Initiative, vilket betyder att målen är i linje med Parisavtalet. Det öppnar upp investeringsbarheten hos till exempel hållbarhetsfonder.

Gränges rörelseresultatpåverkas kortsiktigt nästan ingenting av aluminiumpriset, en kostnad som de överför på kunderna. När det kommer till bolagets försäljning ska man därför inte stirra sig blind på kronor och ören, utan snarare kika på hur många tusentals ton aluminiumprodukter man sålt. Försäljningsvolymen minskade med 3,4 procent 2023, men rörelseresultatet per ton ökade från 2 400 till 3 300 kronor.

Efterfrågan väntas fortsatt vara något dämpad i början av 2024. Gränges Americas hade lägre efterfrågan i fjärde kvartalet, något som gällde samtliga segment. Inte minst lagerminskningar nedströms gjorde avtryck i omsättningen. Resultatet ökade däremot.

I Eurasia upplevde Gränges en normalisering av kundernas lagernivåer, vilket bolaget beskriver resulterade i en stabil efterfrågan.

Avkastningen på det sysselsatta kapitalet steg under förra året till 12,2 från 9,4 procent 2022.

Gränges har en nettoskuld om 2,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,1 gånger ebitda. Det är i den nedre delen av målspannet på 1 till 2 gånger ebitda, således borde det finnas utrymme för investeringar och förvärv om det skulle dyka upp möjligheter.

I fjärde kvartalet var kapacitetsutnyttjandet cirka 75 procent, vilket förstås är något lågt, men det finns å andra sidan utrymme att växa utan ytterligare investeringar.

Styrelsen föreslår en utdelning på 3 kronor, vilket motsvarar en direktavkastning om 2,9 procent och 32 procent av vinsten. Gränges har som mål att dela ut 30 till 50 procent av resultatet.

Grängesaktien handlas nu nära en 10-årslägstavärdering (p/e) från när fordonsbranschen hade det riktigt tufft och när beroendet av branschen var större.

Historiken talar knappast för någon raketartad utveckling, men om man inte tror på en riktig hårdlandning för konjunkturen lutar det åt ett köp.

Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration.

Följ mig gärna på X

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, X, Spotify och Soundcloud