Vinst

Till att börja med kan det vara bra att förstå skillnaden mellan vinst och kassaflöde. Vinsten är intäkter minus kostnader medan kassaflödet är inbetalningar minus utbetalningar. Intäkter är i grund och botten periodiserade inkomster, vilket betyder att man delat in inkomsten till den period den avser (det kan handla om vilken tidpunkt tjänsten är levererad). Intäkter ställs sedan mot kostnader som är en periodiserad utgift (utgiften blir en kostnad när produkten förbrukas). 

Kassaflöde 

När bolaget har utfört en tjänst skickas en faktura till kunden som sedan betalar. När kunden betalat fakturan får företaget en inbetalning (pengarna kommer in till företaget). Utbetalning är istället när pengar lämnar bolaget, exempelvis vid betalning av en leverantörsskuld. Kassaflödet berättar för oss investerare hur pengarna flödar i bolaget. 

I boken Creating Shareholder Value (1986), skriver ekonomiprofessorn Alfred Rappaport:

 “Profits are an opinion, cash is a fact”. 

Han anser att kassaflödet är mer “svår-manipulerat” än vinsten. Detta kan enligt Rappaport resultera i stora skillnader mellan den redovisade vinsten och kassaflödet. 

Vidare skriver Amazon's grundare, Jeff Bezos, följande: 

 “Our ultimate financial measure, and the one we most want to drive over the long-term, is free cash flow per share.”

Att förstå sig på kassaflödet är således väldigt viktigt för en investerare. 

Hur är kassaflödesanalysen uppbyggd? 

För att kunna analysera kassaflödet går vi till kassaflödesanalysen som finns i bolagens rapporter. Kassaflödesanalysen delas in i tre olika sektioner: 

Den löpande verksamheten är den första delen och förklarar hur den dagliga verksamheten går (försäljning, löner etc). 

Volatis Q3-rapport

För att ta fram kassaflödet för den löpande verksamheten tas företagets vinst (oftast vinst före skatt eller ebit) och justeras för icke kassaflödespåverkande poster som exempelvis avskrivningar. Sedan tar vi bort räntor och skatt, detta beror dock på vilket resultat vi har längst upp. 

En viktig del, som finns längst ner i kassaflöde från den löpande verksamheten, är förändringar i rörelsekapital. Rörelsekapital är omsättningstillgångar (kundfordringar och varulager) och kortfristiga skulder (leverantörsskulder). Det viktigaste att ha koll på här är hur dessa poster rör sig. 

Ett bolag erhåller kundfordringar när de har sålt en tjänst/vara men ännu inte fått betalt. När dessa ökar så binds pengar i kundfordringar. När man sedan får betalt av kunderna så minskar kundfordringarna och kassaflödet påverkas positivt. 

Förändringar i lager påminner om kundfordringarna. När ett företag bygger/köper lager så binds pengar. När lagret sedan minskar får vi in pengar. 

Tittar vi istället på förändringar i leverantörsskulder ser det lite annorlunda ut. När skulder till leverantörerna ökar blir kassaflödet bättre och när de minskar blir det sämre. Att vänta med att betala sina leverantörer så länge som möjligt är därför att föredra ur ett kassaflödes-perspektiv. Däremot är det viktigt att bolaget har likviditet för att kunna betala sina leverantörer, annars måste nya lån tas eller nyemissioner behöva göras. 

Kortfattat handlar det om att företaget inte vill binda massa pengar i rörelsekapitalet. Bolaget vill ha tillgång till pengar så fort som möjligt för att exempelvis kunna investera i nya maskiner. Det viktigaste vid analys av den löpande verksamheten är att vara uppmärksam på stora förändringar, och i så fall ta reda på orsaken. Ofta finns förklaringar i rapporten - om inte så gäller det att gräva. 

Det finns dock flera anledningar till stora svängningar i rörelsekapitalet. Många bolag byggde i samband med pandemin upp säkerhetslager på grund av komponentbrist. Lagerbyggnaden hämmade kassaflödet. Men under de senaste kvartalen har dessa stora lagren reducerats vilket gjort att kassaflödet i många bolag exploderat. 

Det är viktigt att kassaflödet från den löpande verksamheten genererar pengar. Om detta kassaflöde är negativt under långa perioder är företaget inte ekonomiskt hållbart.

Efter kassaflödet från den löpande verksamheten kommer vi till investeringsverksamheten. Här ingår, precis som det låter, olika typer av investeringar. Det kan exempelvis handla om att ett bolagsköp genomförs eller att man investerar i en ny anläggning. Gör bolaget en investering så kommer en utbetalning att ske. 

En svår men intressant uppgift för oss investerare är att försöka få fram vad som är underhållsinvesteringar och tillväxtinvesteringar (maintenance capex/growth capex). Underhålls-capex är de investeringar som är nödvändiga för att företaget ska kunna fortsätta tugga på i sin nuvarande form. Tillväxt-capex är investeringar i nya tillgångar som är avsedda för att öka företagets produktionskapacitet. 

Den sista delen av kassaflödesanalysen är kassaflöde från finansieringsverksamheten. Här ingår kassaflöden som berör bolagets finansiering. Det handlar exempelvis om förändringar i lån, aktieåterköp och utdelningar. Ett konkret exempel är att kassaflödet ökar när vi tar på oss mer lån och det minskar när vi amorterar.

När vi sedan summerar delarna ovan (kassaflödet från löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finanasieringsverksamheten) får vi fram periodens kassaflöde. Om årets kassaflöde blir positivt kommer bolagets likvida medel (kassan) att öka. Om kassaflödet istället är negativt så minskar kassan. 

Att analysera kassaflödet hjälper investerare att förstå om ett företags finansiella hälsa är i bra skick. I slutändan är det de pengar ett bolag genererar som betyder mest för oss investerare.   

Notera att i samband med redovisningsstandarden IFRS 16 har posten för lokalhyror flyttats från kassaflödet från den löpande verksamheten till kassaflödet från finansieringsverksamheten. I kassaflödet från finansieringsverksamheten finns lokalhyrorna med i amortering av leasingskulder.