Nischbankerna, med bland annat Collector, har inte haft någon roliga resa på börserna, nästan oavsett mätperiod. Precis som med storbankerna är det som investerare utmanande att bedöma kreditriskerna i verksamheten, samtidigt som regulatoriska kraven ökar. Ökade regleringar har tendens att utmana avkastningen på eget kapital genom hårdare kapitaltäckningskrav och tvingande investeringar gällande regelefterlevnad.

Collector grundades i Göteborg 1999 och var till en början ett inkassobolag. Efter några år sattes en ny inriktning med egna produkter i form av bland annat factoringtjänster, faktura- och delbetalningstjänster och sparkonton. Så sent som 2013 lanserades fastighetskrediter som idag bidrar till största andelen intäkter.

2015 börsnoterades Collector och har under tiden som noterat bolag både förändrat strategi och hunnit med två nyemissioner på totalt cirka 1,5 miljard kronor. Vid börsdebuten hade bolaget en tydlig tillväxtstrategi där fokus var att växa lånestocken och samtidigt bredda produktportföljen. Bland annat fanns tidigare en investeringsverksamhet i form av ”Collector Ventures” som totalt gjorde 28 investeringar innan Collectors ledning beslutade om att avyttra hela investeringsverksamheten till NFT Ventures.

Förutom Collector Ventures, fanns tidigare satsningar kring appar, bolån och inkassoverksamhet. Dessa satsningar har under senare åren antingen sålts vidare eller lagts ner. Att tydligt renodla verksamheten och fokusera på kärnverksamheten i form av ut- och inlåning i olika former bör rimligtvis vara helt rätt beslut. Att inte hålla sig till sin kärnverksamhet kan få förödande konsekvenser. Läs gärna Börsveckans text på ämnet här.

De två nyemissioner Collector genomfört som börsnoterat bolag belyser dock nackdelarna med investeringar i verksamheter med Collectors karaktär. Den första nyemissionen på drygt en halv miljard kronor som genomfördes under 2016 var en konsekvens av tillväxten i låneportföljen som förväntades fortsätta, vilket resulterat i ett behov av mer kapital för att möta kapitaltäckningskraven.

Senaste nyemissionen på drygt en miljard kronor var ett resultat av nya krav gällande beräkningen av framtida eventuellt kreditförluster enligt IFRS 9. De nya kraven innebar att Collector valde att göra ytterligare reserveringar under 2019 om 800 miljoner kronor vilket senare resulterade i en nyemission i början på 2020. Att regleringarna lär fortsätta är att räkna med, inte minst efter den regionala bankkrisen i USA.

Källa: Collector

Reserveringen på 800 miljoner kronor syns även tydligt i siffrorna gällande avkastningen på egna kapitalet. Den mer renodlade verksamheten i kombination men en minskad tillväxttakt har senaste åren gett en bra effekt på avkastning på egna kapitalet som vid utgången av första kvartalet landade på strax över 17 procent. Det kan ställas i relation till exempelvis Handelsbanken som per utgången av första kvartalet vars motsvarande nyckeltal var på 15 procent. Dock ska tilläggas att Collector har en något lägre kapitalbas vilket tenderar att öka avkastningen på egna kapitalet och samtidigt öka risken i verksamheten. Collectors nivå på kreditförluster i relation till utlåningen låg på 2,4 procent vilket är betydligt högre nivåer än storbankerna

Collectors börsvärde uppgår idag till cirka 6,5 miljarder kronor. Största ägare, med cirka 44 procent av kapitalet är Balder. Nästa största ägare, är dessutom Balders huvudägare i form av Erik Selin, som kontrollerar nästan 18 procent av kapitalet. Visserligen kategoriseras ofta Collector som ett av börsens nischbanker, vilket kan tyckas rimligt. Dock är verksamhetens kundkategori annorlunda från andra nischbanker som exempelvis Resurs och TF Bank där i princip all utlåning sker till privatpersoner.

Källa: Collector

Majoriteten av Collectors utlåning sker till företag och fastighetsbolag. Den totala kreditportföljen per utgången av första kvartalet i år uppgick till 42 miljarder kronor varav nästan 30 miljarder var till företag och fastighetsbolag. Förutom att renodla verksamheten, har Collector strategiskt beslutat om att minska tillväxttakten i låneportföljen genom att vara mer restriktiv i utlåningen.

Källa: Collector

Collector presenterar genomsnittslånet på kvartalsbasis. Per utgången av första kvartalet var snittlånet till företag på cirka 42 miljoner kronor, medan snittlånet till fastighetsbolag låg på 125 miljoner kronor. Enligt bolagets VD Martin Nossman, använder ofta fastighetsbolagen Collector som ett komplement till annan finansiering via exempelvis storbanker och obligationsmarknaden. Collectors krediter används dessutom ofta som bryggfinansiering vid fastighetsprojekt.

Exponeringen mot fastighetssektorn är helt klart tydlig i Collector och får ses som en av de större riskerna i verksamheten. Det går också att fundera på strukturen med tanke på att huvudägaren är just ett fastighetsbolag. Samtidigt går det att hävda att kompetensen kring fastigheter bland ägare och styrelse är stor vilket rimligtvis bör minska risken. På bolagets telefonkonferens för första kvartalet underströk Martin Nossman att Collector hittills inte sett några tecken på problem gällande krediterna till företag och fastigheter, och att bolagets begränsade kundstock sett till antalet, gör att dialogen med kunderna är tät.

Att Collector senaste tiden varit mer restriktiva gällande nyutlåning och kvaliteten på krediterna får anses positivt. Dock har vi haft årtionden av låga räntor där även professionella investerare uppenbart hamnat för långt ut på riskskalan gällande belåning och historiska kreditbeslut i Collector är svåra att bedöma, mer än utifrån bolagets egna modeller gällande framtida kreditförluster. Ett ökat fokus på företag och fastighetsbolag är rimligtvis nettopositivt men sannolikt är mindre- och medelstora bolag, precis som konsumenten, räntekänsliga.

Källa: Factset

Precis som att avkastningen på egna kapitalet har förbättrats senaste åren har även vinstutvecklingen varit positiv. Sedan 2019 har vinsten ökat stadigt och uppgick till 5,4 kronor (rullande 12) per aktie vid utgången av första kvartalet 2023, vilket innebär att aktien handlas till cirka 6 gånger vinsten för de senaste 12 månaderna. De fåtal analytiker som täcker bolaget, tror enligt Factset, på liknande vinstnivåer nästa år för att sedan börja öka något under 2025. Aktien värderas idag till 5 gånger vinsten på vinstestimaten på 2025.

Att Collector värderas till historiskt låga multiplar är inte särskilt förvånande med tanke på exponeringen mot fastighetssektorn, skenande räntor och bolagets historik av en spretig produktportfölj. Storbankerna, med en betydligt längre historik och diversifierad kundbas värderas bara något högre och är ett mindre riskfyllt alternativ för den investerare som önskar exponering mot finansrelaterade bolag.

En begränsad insyn i verksamheten i form av kreditrisken i kundstocken adderar även risk i aktien och det går att hävda att investeringen är en ”svart låda”. Skulle bolaget Collector få en stor kreditförlust kan det få en väsentlig inverkan på resultatet.

Även om det är hög risk finns det mycket att gilla med Collectors beslut att renodla verksamheten och att det strategiska beslutet hittills gett positivt genomslag i de finansiella siffrorna. Att bolaget valt att fokusera på ett erbjudande som riktar sig mot mindre och medelstora bolag tror vi samtidigt är rätt beslut och ett bra segment att försöka konkurrera ut storbankerna på genom ett mer digitalt erbjudande och en mindre kostnadskostym.  

En av de mer varumärkesorienterade delarna av renodlingen förväntas nu efter stämman i form av ett namnbyte till Norian Bank. Precis som bolagets ordförande och storägare Erik Selin, som senaste månaden köpt aktier i Collector, tror vi att detta är ett bra tillfälle att köpa aktien, dock ska understrykas att risken är hög, och till viss del av binär karaktär.