Det tåls att sägas igen – risk i sig är inget dåligt. Den som inte tar risk får heller ingen, eller i bästa fall mycket liten, (real) avkastning. Men den potentiella avkastningen ska vara i proportion till risken och vi vill förstås ha så bra avkastning som möjligt givet en viss risknivå.

Placera guidar dig genom några av sätten som du kan hantera risken i din portfölj.

Riskhantera med modern portföljteori

Modern portföljteori är en teori som Harry Markowiz lanserade redan 1952 och belönades med Riksbankens pris i ekonomi till Alfred Nobels minne. Teorin går ut på att det gäller att fördela mellan olika tillgångsslag (allokera) för att få en så hög avkastning som möjligt.

Helt kort handlar det om att portföljen ska bestå av en viss andel aktier, en del obligationer och kanske en del råvaror utifrån vilken risk du vill ta.

När en tillgångsandel blir större än vad som var tänkt från början rebalanserar du så att ursprungsfördelningen återuppnås. Det gör att du automatiskt säljer när det är dyrt och köper när det är billigt.

Teorin bygger också på att alla tillgångsslag tenderar att närma sig sitt medianvärde över tid. När du rebalanserar köper du automatiskt när tillgången är under medianvärdet och säljer över.

Hela poängen är att en portfölj alltid ska befinna sig vid en effektiv front, vilket betyder maximal avkastning givet en viss risknivå.

Det är komplicerat att räkna ut hur mycket innehav respektive tillgång ska bestå av, eftersom du måste räkna ut varians (hur mycket en tillgång varierar från sitt medelvärde) för varje tillgång och korrelation (hur de samvarierar) mellan dem.

Om du inte går i gång på avancerade exceluträkningar kan du trösta dig med att närapå alla olika sätt att diversifiera och rebalansera som finns med i den här artikeln grundar sig i denna hyllade teori.

Den som helst inte vill vara så aktiv i sitt sparande kan använda en fondrobot som till exempel Lysa eller Fundler för att på ett enkelt sätt fördela sparandet mellan aktier och räntor. Sparroboten Opti har dessutom tagit det än lite närmare den ursprungliga teorin och har råvaror i sin portfölj. Det praktiska med sparrobotarna är att de rebalanserar portföljen åt dig.

Här kan du som vill lära dig mer och Modern Portföljteori (MPT) fördjupa dig.

Använd dig av riskmått

Du behöver inte lära dig att räkna dem själv, men att tyda de riskmått som finns kan hjälpa dig att få en uppfattning om hur svängig en aktiekurs är, alltså hur mycket den rör sig från dess eget medelvärde eller jämfört med övriga börsen.

Hos vissa nätmäklare kan du se betavärde och volatilitet. Ett betavärde på 1 betyder att aktien rör sig som börsen under en viss mätperiod, som till exempel på Avanza, de senaste fyra åren. Är betatalet i stället under 1 rör sig aktien mindre än börsen, över 1 så rör den sig mer.

Volatiliteten handlar i stället om hur mycket aktien rör sig jämfört med dess eget genomsnitt. Tänk dock på att dessa mått kan spegla enskilda, tillfälliga händelser och inte visa hela bilden.

Använd dig av stop-loss och kurslarm

Ett sätt att ha ett golv på dina förluster är att använda sig att stop-lossfunktionen som finns hos nätmäklarna. Det fungerar helt enkelt så att du från början sätter en nivå på aktiepriset där det sker en automatisk försäljning av aktien om priset blir för lågt. På så vis kan du begränsa dina förluster.

Du kan till exempel bestämma dig för att ingen av dina aktier får sjunka mer än 20 procent. På så sätt kommer din portfölj i sin helhet heller inte minska i värde mer än så.

Stop-loss aktiveras antingen vid en viss kurs eller vid en viss procentuell nedgång. Denna taktik blir bäst om du som aktiesparare är ganska aktiv. Ibland händer det saker i enskilda bolag som utlöser fall, utan att du för den sakens skull kanske vill sälja. Det kan till exempel vara en extrautdelning som avskiljs eller en överreaktion från marknaden.

De aktier som stiger mest och snabbast har ofta kraftiga nedgångar på vägen upp, därför är det bra att tänka till lite och kanske sätta olika stop-lossnivåer beroende på vilken aktie det är och successivt ändra dem.

Det finns dock inte någon garanti för att köpet går igenom när du använder stop-loss. I väldigt kraftiga nedgångar kan det helt enkelt saknas köpare.

En annan variant är att ta för vana att alltid sätt kurslarm, alltså att du får ett meddelande, om kursen sjunker till en viss nivå.

Blanda tillväxt- och värdeaktier

Det kan vara mer intressant och spännande att investera i tillväxtaktier jämfört med värdeaktier. Fram till räntan började stiga var det genereltt mer lönsamt dessutom. Men ett ytterligare sätt att diversifiera sin portfölj är att blanda aktier med snabb tillväxt med värdebolag, alltså bolag som kanske inte växer så snabbt, men som ger en hög direktavkastning och är mindre volatila över tid.

Exempel på värdebolag är banker, telekomoperatörer och industribolag. Bland tillväxtbolagen återfinns många teknikbolag.

Om du inte handlar med aktier är ett annat sätt att minska risken på det här sättet dels att ha en Sverigefond med hög andel värdebolag, dels en småbolagsfond eller en ETF som följer småbolagsindex.

På Morningstar kan du enkelt se hur fondernas innehav ser ut på deras Style Box och Faktorprofil.

Diversifiera med andra tillgångar

Ytterligare ett sätt diversifiera sin portfölj är att lägga till andra typer av tillgångar än aktier och räntor. Det kan vara genom att köpa en ETF som följer ett råvaruindex eller ett aktieindex som följer en specifik råvara, som exempelvis guld.

Diversifiera med bolag och branscher

Att ha minst tio aktier i portföljen är ett sätt att minska bolagsrisken i portföljen. Det gör att företagsspecifika händelser, till exempel om det går dåligt för H&M efter en kall vår, inte slår så hårt mot portföljen. För en bra riskspridning ska aktierna också vara spridda över minst fem olika branscher.

Du bör också i förväg bestämma dig för hur stor andel en aktie eller fond får ta om den går upp mycket i värde.

En viktig sak att tänka på är att branschindelningen är ganska grovhuggen. Till exempel hamnar Evolution Gaming och H&M i samma sektor, fast det inte alls är självklart att de står inför samma risker och utmaningar i sina branscher. Detsamma gäller investmentbolag som hamnar i samma kategori som banker.

Investmentbolag och fonder är förstås ett bra och enkelt sätt att skapa diversifiering. Men tänk på att det kan vara bra att ha lite koll på vad de innehåller.

Exempel: Anna och Atlas Copco

Anna vill ha en diversifierad portfölj med 50 procent aktier och 50 procent fonder. Hon tycker att 10 aktier är lagom att hålla koll på. En av aktierna hon äger är Atlas Copco, en annan är Investor, hon har hälften av sitt fondkapital i Skandia Sverige Hållbar och den andra hälften i Handelsbanken Norden Selektiv. Anna tror inte att hennes exponering mot en enskild aktie är större än 5 procent (10 procent av halva portföljen) men har då inte tänkt på att Investor till 15 procent och att hennes två fonder till 8 respektive 6,5 procent utgörs av Atlas Copco.

5 % + 1,5 % + 2 % + 1,6 % = 10,1 %

Hennes verkliga exponering mot Atlas Copco är alltså 100 procent större än vad hon tror.

En annan sak att tänka på är att globalfonder automatiskt gör att man har en ganska stor exponering mot amerikanska teknikbolag, inte minst Apple och Microsoft.

Kunskap om branscher kan minska risken

Förutsättningarna på marknaden varierar, men även om det händer nya saker som påverkar ekonomin så är det faktorer som upprepar sig. Olika branscher reagerar olika på de här faktorerna. Till exempel tenderar banker att tjäna mer pengar när räntan stiger, medan det är precis tvärtom för fastighetsbolagen. Bland fastighetsbolagen skiljer sig dessutom känsligheten för konjunktur mycket.

Industribolagen är generellt konjunkturkänsliga, men vissa är aktiekurser tenderar att vakna till liv tidigare i cykeln än andra. Skogsbolagen och gruvbolagen är förstås starkt beroende av råvarupriser. Läkemedelsbranschens jättar klarar dippar i ekonomin bra, men de mindre bolagen har ofta karaktären av lottsedlar.

Genom att vara medveten om hur olika aktier varierar under olika förutsättningar kan du få mindre skakig resa på börsen. Givetvis går det också att diversifiera sig med olika branscher med fonder och ETF:er.

Skapa en lek- eller raketportfölj

Många som är intresserade av aktier kanske inte går i gång på Axfood eller Astra Zeneca. Inte sällan är det ett annat intresse än just kvartalsrapporter som lockar och som kanske var anledningen till att man fick upp ögonen för aktier från första början.

Att lägga en stor del av sina besparingar i datorspelsaktier eller husdjursaktier bara för att man gillar produkterna är dock sällan särskilt smart. Inte minst märktes det under coronaåren där den här typen av aktier i vissa fall hade en parabolisk uppgång och ett lika snabbt fall.

Husdjursaktien Swedencares utveckling kan beskrivas som "upp som en sol och ned som en pannkaka", vilket ibland händer haussade aktier, inte minst var det vanligt under pandemin.

I stället kan du skapa ett eget konto med lite mer riskfyllda aktier, där du kanske lägger 10 procent av din totala aktie- eller fondportfölj. Då minskar du risken att dras med i hausser och gå bort dig i fullständigt i dåliga aktieaffärer, eftersom den begränsas till din ”lekportfölj”.

Har du tur (och skicklighet) går kanske lekportföljen bättre än din övriga portfölj och då kan du om du vill flytta över pengar till din ”tråkiga portfölj” då mer riskfyllda aktier tenderar att gå starkt under perioder med överdriven optimism på aktiemarknaden. Det optimala är förstås om aktien växer in sig i sin värdering och till slut hamnar i den ”tråkiga portföljen”.

I din lek- eller raketportfölj kan du kosta på dig att tolerera risker som du annars hade, eller i alla fall borde, undvikit. Till exempel aktier med likviditetsrisk, stor geopolitisk risk eller bolag med risk för utspädningseffekt i och med återkommande nyemissioner – eller bara allmänt haussade aktier.

Diversifiera dig geografiskt

Sverige är en liten och exportdriven börs som ofta faller mer än andra större börser när det svajar på marknaden. Kronan faller också i samband med att börsen går ned kraftigt. För att minska risken i sin portfölj kan det vara bra att även ha lite utländska aktier, gärna i form av fonder eller ETF:er.

Här gäller förstås att ha en högre andel av aktier i välutvecklade marknader, annars kanske du tar större risk i slutändan än om du bara hade haft svenska aktier. Tillväxtländers marknader är ofta starkt påverkade av valutaeffekter och råvarupriser. 

Något att tänka på är att valutarisken kan vara stor även i marknader som handlas i euro och dollar.

Månadsspara i stället för all-in

Att gå in med en viss summa i månaden eller någon annan kontinuerlig tidpunkt i stället för att investera en klumpsumma direkt är ett av de enklaste och mest effektiva sätten att sprida sina risker. Du kommer att köpa på toppen och på botten och allt däremellan. Det svåraste med aktier – tajmingen, behöver du inte bry dig om.

Här gäller det att ha lite koll på vilket courtage du betalar om det är aktier eller ETF:er du köper, så att inte avgifter utgör en onödigt stor proportion av dina köp.

Ta risk utifrån din sparhorisont

Det här är en superenkel typ av riskhantering som passar den som inte är särskilt intresserad av att räkna på risk och hålla koll på sina innehav. Den passar i princip alla människor eftersom den är så enkel.

Du utgår helt enkelt från hur lång sparhorisont du har med dina pengar. Har du två år eller mindre ska du ha pengarna placerade i säkra ränteplaceringar, till exempel ett sparkonto som kan ge lite högre ränta.

Har du 10 år eller längre kvar tills du behöver pengarna har du 100 procent aktier eller aktiefonder. Åren däremellan har du 10 procent aktier för varje år som du har i din sparhorisont. Behöver du pengarna om fem år har du 50 procent aktier, behöver du dem om sju år har du 70 procent aktier och så vidare.

Aktiefonden du kan ha om du vill ha enklast möjliga sparande är en billig globalfond för en geografisk riskspridning.