"I en rent teknisk bemärkelse kan vi nog sänka reporäntan ganska mycket mer, men frågan är på vilket sätt det skulle gynna ekonomin, konjunkturutvecklingen och bidra till högre inflation", säger han.

Han säger att när man kommer ned på väldigt låga räntenivåer kan man ifrågasätta om en sänkt reporänta sprider sig till lägre räntor för företag och hushåll.

"Nu börjar vi nog komma till en nivå där det inte slår igenom på utlåningsräntorna. Den mekanism som är kvar är växelkursen och då blir det väldigt likt en valutaintervention att sänka räntan ytterligare", säger Martin Flodén som tycker att man ska vara "väldigt försiktig" med valutainterventioner.

Han säger också att det nu finns ett "större utrymme för tillfälliga bakslag för inflationsutvecklingen utan att vi behöver bli lika nervösa som för 1-1,5 år sedan".

"Om konjunkturen fortsätter att vara så här stark tyder allt på att inflationen gradvis kommer att röra sig mot 2 procent den närmaste tiden. Det kan bli en ryckig resa men i ett starkt konjunkturläge finns större utrymme att inte reagera lika snabbt med penningpolitiken", säger han.

Martin Flodén säger också att det har varit en "ganska stökig" inledning på året på vissa områden, men att det mest var en oro på finansmarknaderna som nu lugnat ned sig.

"Alla har reviderat ned sina prognoser, men på det stora hela tycker jag att bilden står sig", säger han.

Han tycker också att det är bra att industrins parter träffat ett nytt löneavtal, men håller inte med om det som vissa hävdar att ett kort ettårigt avtal innebär att Riksbanken måste vara kvar på tårna för att hålla uppe inflationsförväntningarna till nästa lönerunda.

"Det är något vi alltid måste jobba med", säger Martin Flodén och tillägger att lönerna inte bara sätts i avtalsrörelsen utan är en "ständigt pågående process" där de centrala avtalen är en del.