Mikael Sens konstaterade, vid presentation av bankens China Update, att det varit ett otroligt turbulent år på den kinesiska aktiemarknaden.
Den kraftiga uppgången inleddes sommaren 2014 då börserna var lågt värderade, och fallande räntor ledde sedan till att spararna sökte sig till aktiemarknaderna. Handelskanalen mellan Hongkong och Shanghai öppnades också, vilket ledde till proaktiva aktieköp i fastlands-Kina inför en väntad uppgång.
Det handlar mycket om privatpersoner (som står för 80-85 procent av handeln) som köpt och delvis för lånade pengar. Nedgången kom sedan när det infördes nya regler om "skuggbankernas" verksamhet, som dämpade möjligheterna till belåning. Utvecklingen liknade mycket den IT-bubbla som vi själva upplevde i början av 2000-talet.
"Att det skulle falla var ganska uppenbart", sade Mikael Sens.
Tyvärr fick myndigheterna panik och stoppade stora ägare från att sälja, samtidigt som många bolag blev handelsstoppade. Dessa åtgärder har skadat förtroendet för myndigheternas förmåga att hantera utvecklingen. Dessutom inrättades en stödfond, vilket i sig inte är något ovanligt, men man började köpa alldeles för tidigt på för höga nivåer.
Myndigheterna uppgav att de ville undvika en systemkris, men Handelsbankens bedömning är att marknaden borde ha fått hitta en ny jämviktspunkt på lägre nivåer under sommaren.
"På grund av den stora statliga inblandningen kommer riskpremien sannolikt att vara förhöjd under flera år framöver", konstaterar Mikael Sens i rapporten.
Trots sommarens fall tycker Handelsbanken fortsatt att Shanghai- och Shenzhenbörserna är övervärderade. Däremot ser de Hongkongbörsen som undervärderad.
Shanghaibörsen handlas till omkring p/e 13 på årets prognostiserade vinster och några pinnhål högre om man exkluderar den lågt värderade finanssektorn. Shenzhen har ett p/e-tal på 25 medan Hongkongbörsen ligger på p/e 11. En tydlig indikation på att Hongkongbörsen är mer attraktivt värderad än Shanghai och Shenzhen är att de parallellnoterade aktierna är i genomsnitt 35 procent dyrare i fastlands-Kina.
Johan Malmenbeck, valutastrateg, sade vid presentationen att valutarisk i Kina fortsatt är något nytt och kommer att vara det en tid framöver. Det finns många barnsjukdomar och man fortsätter att testa sig fram. Samtidigt har de i stora drag fortsatt att göra det man sagt ska sig ska göra, i syfte att göra yuanen mer internationaliserad.
Yuanen har sedan 2014 haft en tydligare tvåvägsrörelse, men generellt har Kina förlorat mycket konkurrenskraft då de haft en relativt stark valuta tillsammans med en relativt hög löneinflation.
Kina "devalverade" i augusti i år och nu sätts den dagliga fixingen utifrån gårdagens fixing, förväntad efterfrågan/utbud och utvecklingen i andra valutor. Detta var också i linje med tidigare kommunikation.
För att dämpa spekulationerna i valutan har man infört reservkrav för banker på valutaköp mot yuanen på den inhemska valutamarknaden, vilket gör valutasäkringar av kinesisk import dyrare.
Dessutom har centralbanken intervenerat med stödköp. Dessa åtgärder kan tyckas lite märkliga och motsägelsefulla givet riktningen.
"Jag tror att nästa steg härifrån är att man kommer att vidga handelsbandet (mot dollarn), som i dag är +/-2 procent från fixingen", sade Johan Malmenbeck.
Senast man ändrade i yuanens handelsband var i mars 2014 då man hade för avsikt att fortsätta vidga bandet till "full konvertibilitet" uppnåtts.
Högre volatilitet är därför att vänta framöver, och generellt kan yuanen fortsätta att tappa upp mot 6:60-6:70 mot dollarn, sade Johan Malmenbeck.
Johan Andrén, Handelsbankens kontorschef i Hongkong, noterade att det saknas en "nykter syn" på Kinas utveckling. Det är varken bara mycket bra eller mycket dåligt, utan en blandad bild.
Historiskt har Kina varit dåliga på att fånga upp tjänsteproduktionen, och de räknade för tio år sedan upp BNP med 1 procent med hänsyn till denna underskattning. Det kan vara värt att fortsätta titta på andra faktorer som resor med flyg och tåg och bankomatuttag för att fånga upp andra delar i ekonomin.
"Det skulle inte förvåna om man återigen i en nära framtid reviderar upp tjänster och konsumtion", sade han.
Han tycker generellt att Kinas policyhållning blivit mer "svårläst" de senaste åren, vilket troligen hör samman med omvandlingen i ekonomin.
"Det är svårare att förstå vad som pågår i kommunistpartiets korridorer, de har flera agendor samtidigt", sade Johan Andrén.
Han sade att han fortsatt tror att president Xi Jinping i grunden är för reformagendan, men att det finns konservativa krafter som är emot. Uppenbart är att partiet tagit en mer tydlig plats i den ekonomiska omvandlingen än tidigare.
